Hugo Hamilton (1802–1871)

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Hugo Hamilton (1802-1871))
Hoppa till: navigering, sök
Överpostdirektör Hugo Adolf Hamilton

Hugo Adolph Hamilton af Hageby, friherre, (sonsons sonson till Hugo Johan Hamilton,) konstnär, teaterchef, överpostdirektör och generaldirektör i postverket, född den 2 oktober 1802 i Bo socken, Närke, död den 5 juni 1871.

Hamilton var son till landshövdingen i Örebro län (1796-1801), sedermera överstekammarherren, friherre Karl Didrik Hamilton. Han blev student i Uppsala 1819 och tog examen 1824. 1824 blev han tjänstgjorde han i kammarkollegium[1] och var därefter från 1828 till 1834 andre sekreterare i kabinettet för utrikes brefväxlingen. Som kammarherre hos kronprins Oscar (1826-39) blev han den blivande kungens vän och förtrogne. Vid 1840 års riksdag utnämndes han av Karl XIV Johan till chef för Finansdepartementet, men avböjde anbudet.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

När Oscar I blivit kung 1844 övertalades Hamilton att överta ledningen av Kungliga Dramatiska Teatern, vars problematiska ekonomi han lyckades förbättra genom sträng sparsamhet. Han arbetade för att understödja den svenska dramatiken genom att ta upp ett flertal verk av inhemska författare på teaterns repertoar, bland annat pjäser av Börjesson, Blanche, Jolin, Dahlgren och Ridderstad. Han arbetade som teaterdirektör fram till 1848.[2]

Samtidigt som Hamilton var chef för Dramaten hade han 1845 blivit utnämnd till överpostdirektör. Han arbetade intensivt för att utveckla postverksamheten. År 1850 blev han den förste som innehade posten som generaldirektör i postverket, men tvingades på grund av ett missförstånd mellan honom och regeringen angående en postkonvention med Frankrike avgå samma år.

Från och med 1828 deltog Hamilton i allmänhet i ståndsriksdagarna där han tillhörde den liberala oppositionen som arbetade för en representationsförändring. Han representerade mellan 1867 och 1870 Örebro läns landsting i första kammaren.

Hamilton var en varm konstälskare, som i sin ungdom tecknade och utgav flera litografiska arbeten, bl. a. illustrationer till Nicanders Runor (1825), Tegnérs Frithiofs saga (24 planscher) och Axel (1830), Teckningar ur Skandinaviens äldre historia (1830-31). Han blev 1840 ledamot och 1848 hedersledamot av Akademien för de fria konsterna. Han var mycket nära vän med skalden K. A. Nicander som tillbringade åren 1834-36 som hans gäst på Boo herrgård i Närke.

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Hamilton gifte sig 1830 med Lovisa Johanna Ridderstolpe.

1848 övertog Hamilton Boo fideikommiss och spelade en framskjuten roll i Örebro län som ordförande i länets hushållningssällskap och andra betydelsefulla poster i länet[3], bland annat var han 1857-71 vice ordförande i Föreningen för Nerikes Folkspråk och Fornminnen.[4]

Hamilton ägde stora kulturella och konstnärliga intressen och utgav i litografi illustrationerna till Karl August Nicanders Runor, Esaias Tegnérs Frithiofs saga (1-4 1827-28) och Axel (1830), samt Teckningar ur Skandinaviens äldre historia (1830).[5]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Runor af Karl August Nicander. Med teckningar af Hugo Hamilton. Stockholm. 1825. Libris 2417491 
  • 24 teckningar till Frithiofs saga af d:r Tegnér. Comp. och lithogr. af H. Hamilton. 1-4. 1828. Libris 8231080 
  • Under titel af: Dessins au trait d'après les meilleurs tableaux des collections privées de la Suède, kommer undertecknad att i stentryck utgifva en följd af ritningar. Stockholm. 1828. Libris 2395675 
  • Förteckning på Sveriges enskildta tafvelsamlingar jemte uppgifter om mästare, skolor m.m. Stockholm. 1828. Libris 1407767 
  • Teckningar till Axel af Esaias Tegnér: Componerade och lithograferade af Hugo Hamilton. Stockholm: Hugo Hamilton. 1830. Libris 11258371 
  • Teckningar ur Skandinaviens äldre historia.. Stockholm. 1830. Libris 1988321 
  • En blick på stattorparsystemet jemte ett förslag till sockensparbanker. Stockholm. 1850. Libris 1258881 
  • Om resultaterne af svenska postverkets förvaltning under åren 1846 till och med 1850. Stockholm. 1851. Libris 2057091 
  • Slutsatser i representationsfrågan.: Försök att besvara några emot Kongl.Maj:ts förslag till riksdagsordning gjorda anmärkningar. Stockholm: Bonnier. 1865. Libris 2686123 
  • Fridhem Hennes Kongl. Höghet Eugenie, Sweriges och Norges Arffurstinna. Visby: Press. 1974. Libris 1923602 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 443-44.
  2. ^ Klas Ralf, red. Operan 200 år - Jubileumsboken. Bokförlaget Prisma, Stockholm. sid. 241. ISBN 91-518-1287-8 
  3. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 444.
  4. ^ Matrikel över hedersledamöter, styrelseledamöter jämte ersättare, funktionärer, revisorer jämte ersättare samt tjänstemän 1856-1956, ur Bergslag och bondebygd, Årsbok för Örebro läns hembygsförbund 1956
  5. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 444-45.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]