Hultsfred

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Hultsfred (olika betydelser).
Koordinater: 57°29′14″N 15°50′25″Ö / 57.48722°N 15.84028°Ö / 57.48722; 15.84028
Hultsfred
Tätort
Centralort
Hultsfreds järnvägsstation 2010.JPG
Land  Sverige
Landskap Småland
Län Kalmar län
Kommun Hultsfreds kommun
Koordinater 57°29′14″N 15°50′25″Ö / 57.48722°N 15.84028°Ö / 57.48722; 15.84028
Area
 - tätort 609,17 hektar
Folkmängd
 - tätort 5 143 (2010)[1]
 - kommun 14 046
Befolkningstäthet
 - tätort 8,44 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Riktnummer 0495
Tätortskod 2260
Hultsfreds läge i Kalmar län
Red pog.svg
Hultsfreds läge i Kalmar län

Hultsfred är en tätort och centralort i Hultsfreds kommun i Kalmar län.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Hultsfred bestod av tre hemman (nr 1, Gästgivaregården, 1½ till 7/8 mantal förmedlat kronoskatte; nr 2, Mellangården, 1 till ½ mantal förmedlat kronoskatte; samt nr 3, Östergården, 1 till ½ mantal förmedlat kronoskatte).

Ortnamnet skrevs tidigare Hulingsryd och är dokumenterat sedan 1320 (bona ista...Huluszrydh[2]), då Birgitta Birgersdotter (Finsta-ätten) (Heliga Birgitta) ärvde jord i Hulingsryd efter sin mor, Ingeborg Benktsdotter (Folkungaättens lagmansgren). Gården kom härigenom så småningom i Vadstena klosters ägo. Sjön Hulingen ligger vid Hultsfred.

Redan 1630 mönstrades delar av Kalmar regemente i Hulingsryd och det första stora regementsmötet hölls på platsen 1685, men därefter hölls mötena t.o.m. 1782 vid Staby gästgivaregård i Högsby socken och därefter under några år vid Mariannelund i Hässleby socken. Sedan regementschefen, friherre Carl Mörner af Tuna, träffat överenskommelser med byns jordägare bestämdes 14 mars i ett kungligt blev Hultsfreds slätt ordinarie mötesplats, vilket den var t.o.m. 1918, då regementet lades i garnison i Eksjö.[3]

Gästgivaregården och mötesplatsen gjorde Hultsfred till en knutpunkt, dit järnvägen (Nässjö-Oskarshamns järnväg 1874, banan Hultsfred-Vimmerby 1876[4], banan Hultsfred-Västervik 1879[5]) drogs och kring vilken ett stationssamhälle växte upp.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Hultsfred var och är en ort i Vena socken och efter kommunreformen 1862 låg den i Vena landskommun. 1927 bildades Hultsfreds köping för Hultsfred och dess närområde. Köpingen utökades 1969 med fler områden innan den 1971 ombildades till Hultsfreds kommun med Hultsfred som centralort.[6]

I kyrkligt hänseende hörde köpingen före 1955 till Vena församling och hör därefter till Hultsfreds församling.[7]

Orten ingick före 1936 i Sevede tingslag, därefter till 1969 i Sevede och Tunaläns domsagas tingslag för att sedan till 1971 ingå i Oskarshamns domsagas tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Hultsfred i Oskarshamns tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 2005 i Kalmar tingsrätts domsaga.[8]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Hultsfred 1900–2010[9][10]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
668
1960
  
4 378
1965
  
4 768
1970
  
5 417
1975
  
5 763
1980
  
5 776
1990
  
5 783 595
1995
  
5 848 595
2000
  
5 386 595
2005
  
5 305 595
2010
  
5 143 609

 † Som köpingsliknande samhälle 1900.



Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Hultsfred har drabbats hårt av nedläggningar, batterifabriken Varta (f.d. Noak), Hultsfredshus och nu senast Finndomos hustillverkning.

Swedwood (Ikea) är det största företaget i kommunen. I övrigt är det mest små företag med olika branschinriktningar, som finns etablerade i kommunen. Emåmejeriet har sin produktion i Hultsfred. Även Lönneberga smörgåsmat produceras i Hultsfred[11].


Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Hultsfreds station. Till höger ett krösatåg. I nederkanten perrongen för smalspåret. Se även plåtskylten till vänster.

Hultsfred är en järnvägsknut med daglig persontrafik mot Nässjö, Vimmerby, Linköping C och Kalmar C. Hultsfred har också förbindelse med Oskarshamn via Berga.

Hultsfred är ändstation för den byggnadsminnesförklarade smalspårsjärnvägen Hultsfred-Västervik. Den 1984 nedlagda (och yngre) smalspårsjärnvägen mot Växjö finns kvar till Åseda men trafikeras för närvarande inte.

Riksväg 34 mot Linköping och Kalmar passerar väster om samhället.

Fyra kilometer norr om samhället ligger Hultsfreds flygplats. Nordöstra Smålands Flygklubb (segel och motorflyg, utbildning) har sin verksamhet förlagd dit. Modellflygklubben har sitt fält och sin flygverksamhet där. Dock förekommer ingen reguljär linjetrafik och ej heller några meteorologiska rapporteringar där.

Skolor och förskolor[redigera | redigera wikitext]

  • Hultsfreds gymnasium
  • GYRO - Gymnasium Rock City
  • Albäcksskolan
  • Lindblomskolan
  • Råsebäckskolan
  • Stålhagens förskola
  • Förskolan Oredan
  • Silverslättens förskola

Kultur och fritid[redigera | redigera wikitext]

Hultsfred är känt för kultur, speciellt Hultsfredsfestivalen som arrangerades i Hultsfred 1986–2009 och 2011–2012.

Sista lördagen i augusti har Hultsfred en stor traditionell marknad och flera hundra knallar finnes då på plats. Marknaden brukar dra cirka 30–60 000 besökande till hembygdsparken.


Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ DS 2260, se Det medeltida Sverige 4:4, s. 99f.
  3. ^ Knutz, Hembygdsbok, s. 46-49; Rudelius, Kalmar regementes personhistoria, s. 427
  4. ^ Se Stångådalsbanan
  5. ^ Se Smalspårsjärnvägen Hultsfred-Västervik
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Oskarshamns tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  10. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  11. ^ http://www.atria.se/Sortiment/Vara-varumarken/Lonneberga/

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Det medeltida Sverige, del 4:4, Småland: Aspeland, Sevede, Tuna län, Stockholm 1999 ISBN 91-7209-158-4
  • Frode, Rune: Hultsfred från by till storkommun, Hultsfred 1994
  • Hultsfreds köping. Minnesskrift till 20-årsjubileet 1 januari 1947, Hultsfred 1946
  • Knutz, Anders: Hembygdsbok. En bok om Vena och Hultsfred, Vimmerby 1960
  • Rudelius, Folke: Kalmar regementes personhistoria 1623-1927, I-II, Norrköping 1952-1955