Huset Hohenlohe

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hohenlohes vapensköld.

Huset Hohenlohe är en gammal tysk ätt från Franken, vilken tagit sitt namn efter borgen Hohenloch (Holloch) vid Uffenheim i Mittel-Franken. Gottfried von Hohenlohe (död 1254), omtalas omkring 1235 som greve, var en av kejsar Fredrik II:s trognaste anhängare och är stamfar för de nu fortlevande furstliga linjerna. Hans ätt delade sig 1551 i linjerna Hohenlohe-Neuenstein och Hohenlohe-Waldenlurg. Hohenlohe-Neuenstein, som omfattade den protestantiska läran och 1764 upphöjdes i riksfurstestånd, hade stamfurstendömet och övre grevskapet Gleichen. Den protestantiska linjen är för delades i två grenar: Hohenlohe-Langenburg och Hohenlohe-Öhringen.

Den senare utslocknade 1805, då dess gods tillföll den langenburgska linjen, som i sin ordning delat sig i tre grenar: Hohenlohe-Langenburg, Hohenlohe-Ingelfingen (1823 ytterligare delad i Hohenlohe-Öhringen och Hohenlohe-Ingelfingen) samt Hohenlohe-Kirchberg, utslocknad 1861.

Av Öhringenlinjens besittningar i övre Schlesien upprättades 1861 hertigdömet Ujest, varför ägaren av dem bär ärftlig titel "hertig av Ujest". Hohenlohe-Waldenburg, som tillhör katolska läran och 1744 erhöll riksfurstlig värdighet, sönderfaller i grenarna Hohenlohe-Bartenstein och Hohenlohe-Schillingsfürst, av vilka den förra delat sig i två linjer: Hohenlohe-Bartenstein och Hohenlohe-Jagstberg, utslocknad 1898. Furst Chlodwig av den yngre linjen Hohenlohe-Schillingsfürst ärvde 1834, jämte sin broder, Victor, efter den siste lantgreven av Hessen-Rheinfels-Rotenburg hertigdömet Ratibor och furstendömet Korvey, varefter Chlodwig av kungen av Preussen 1840 upphöjdes till furste och Victor till hertig av Ratibor och Korvey.

Medlemmar ur Huset Hohenlohe[redigera | redigera wikitext]


Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.