Huso dauricus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Huso dauricus
Status i världen: Akut hotad[1]
Huso dauricus
Huso dauricus
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Benfiskar
Osteichthyes
Underklass Strålfeniga fiskar
Actinopterygii
Ordning Störartade fiskar
Acipenseriformes
Familj Acipenseridae
Släkte Huso
Art H. dauricus
Vetenskapligt namn
§ Huso dauricus
Auktor (Georgi, 1775)[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Huso dauricus är en anadrom fisk som tillhör ordningen störartade fiskar (Acipenseriformes). Denna är en av de primitivaste ordningarna bland klassen benfiskar, med ett nästan helt broskartat skelett. Arten lever i Amurfloden på gränsen mellan Ryssland och Kina. Den har inget vedertaget svenskt namn, men kallas kaluga på många språk.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Arten är en långsmal, hajliknade fisk med spetsig nos. Ryggfenan har 43 till 57 mjukstrålar, medan analfenan har 26 till 35. Som alla störar saknar den fjäll, men har i stället fem längsgående rader med kraftiga benplattor. Framför den halvmånformiga munnen finns fyra platta skäggtömmar.[3] Färgen är grågrön till nästan svart med ljusare undersida. Den kan nå en längd upp till 6 m och en vikt på 1 ton. Vanligtvis är den dock mindre, med en genomsnittlig längd på 1,5 till 2 m, och vikt på 150 till 400 kg.[4]

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Arten lever i större floder, sjöar och kustvatten. Den finns både i en (eller flera) former som huvudsakligen lever i sötvatten, och sådana som vandrar mellan salt- (eller brack)vatten och flodernas sötvatten där de övervintrar.[3] Till skillnad från många andra störar (men i likhet med dess nära släkting husen) är Huso dauricus en ren rovfisk; de ettåriga ungfiskarna lever visserligen på ryggradslösa djur, men sedan övergår de mer och mer till ungfiskar, och de vuxna fiskarna tar enbart fisk.[5] Kannibalism är inte ovanligt.[3]

Medellivslängden är omkring 50 år[4]; som mest kan arten bli åtminstone 80 år gammal.[5]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Huso dauricus blir könsmogen vid en ålder av 14 till 21 år för hanar, 14 till 23 år för honor.[3] Den leker från slutet av maj till juli i Amurflodens nedre lopp över grus- och blandad sand- och grusbotten i områden med stark ström. Leken sker inte varje år, utan brukar ha en periodicitet av 4 till 5 år för honor, 3 till 4 år för hanar.[1]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Amurfloden och dess omgivningar i Nordostasien

Arten finns i hela Amurfloden på gränsen mellan Ryssland och Kina, inklusive dess bifloder, vissa sjöar, och Amurs brackvattensutlopp. Ungfiskar kan även påträffas i Ochotska havet.[1]

Status[redigera | redigera wikitext]

Huso dauricus är klassificerad som akut hotad ("CR", underklassificering "A2bd") av IUCN, och beståndet minskar. Främsta orsaken är överfiske, trots att den är fridlyst i Ryssland (och tidigare Sovjetunionen) sedan 1984.[1] Ett betydande fiske sker dock på den kinesiska sidan av floden.[3] En uppfödningsanläggning har inrättats i Luchegorsk i Primorje kraj; den första H. dauricus-kullen därifrån sattes ut i Amurfloden 2007.[1]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Qiwei, W. & Ruban, G. 2010 Huso dauricus Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-08-01.
  2. ^ Huso dauricus Georgi, 1775” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=550557. Läst 2012-08-12. 
  3. ^ [a b c d e] Huso dauricus (Georgi, 1775)” (på engelska). FAO. 2012. http://www.fao.org/fishery/species/12760/en. Läst 2012-08-01. 
  4. ^ [a b] ”Turism och rekreation: Kaluga (Туризм и отдых: Калуга)” (på ryska). Chabarovsk krajs administration. http://gov.khabkrai.ru/invest2.nsf/pages/common/kaluga_ru.htm. Läst 2012-08-11. 
  5. ^ [a b] Luna, Susan M. (2012-07-03). Huso dauricus (Georgi, 1775) Kaluga” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/summary/Huso-dauricus.html. Läst 2012-08-12.