Husockupationer i Sverige

Husockupanter gör sig redo för att demonstrera och ockupera i Lund under "Ockupationsfestivalen" i maj 2009.

Husockupationer i Sverige med radikala och vänsterpolitiska förtecken har förekommit ett flertal gånger alltsedan 1968.

Ungdomsforskaren Jan Carle beskriver tre av huvudsyftena bakom de svenska aktionerna på detta sätt:

1. att bevara en stadsmiljö eller en livsmiljö,
2. att erhålla bostad eller en särskild sorts bostadsform,
3. att erhålla ett hus eller en plats för aktivitet.

Detta uttrycker ganska väl den svenska rörelsens aktiviteter, men det rör sig också om en primärt vänsterpolitisk aktion som trotsar vissa delar av rådande svensk lagstiftning, varför polisiärt ingripande mot aktionerna är mycket vanligt; grunden anses av ockupanterna vara "direktdemokratisk" med det så kallade stormötet som högsta beslutande instans. Man säger sig vilja arbeta mot bostadsbrist, lokalbrist, höga hyror, alienation och kommunal byråkrati. Det har även förekommit husockupationer med andra syften: i protest mot EU ockuperades hus i Lund 1991 och i Västerås 1994.

Historia

Den första svenska husockupationen med politiska förtecken inträffade i Stockholm 1968 och var Kårhusockupationen. Denna blev så omtalad att den ledde till av nästan oavbruten våg av husockupationer i Sverige. 17 maj–20 maj 1969 ockuperades Västra Mårtensgatan 5 i Lund och syftet var att skapa ett allaktivitetshus öppet för alla med självstyre och icke-kommersiell gemenskap. Stora fastigheter i centrum stod oanvända i spekulationssyfte samtidigt med en rådande bostads- och lokalbrist. Man hade prövat den formella vägen genom byråkratin tills den möjligheten var uttömd och under slagordet ”Tomma hus är allas hus!” besattes fastigheten. Uppemot 3000 personer ur den intresserade allmänheten besökte den ockuperade fastigheten Kiliansgatan 7 i Lund 31 maj–3 juni 1969. 80% av de tillfrågade i en enkät till Lunds invånare ställde sig principiellt positiva. Efter ytterligare en ockupation samma år på Råbygatan 2 den 10 oktober och flera polisingripanden tillsattes en omfattande kommunal utredning som föreslog Lunds stad att starta en försöksverksamhet. Kommunalråden avvisade detta förslag. Frågan övertogs under de närmaste åren av lobbyister i föreningen Folk å Rock. I mitten av 1980-talet öppnades något som till viss del påminde om ett allaktivitetshus, Kulturmejeriet.

Under 2008 växte en nutida husockupationsrörelse fram i flera svenska städer. I april ockuperades hus i Umeå och Göteborg vilket följdes av över tio ockupationer i flera svenska städer under året. Fokus har främst legat på kritik mot bostadspolitik och brist på aktivitetsutrymmen. Metoden har dock anammats av andra intressegrupper då en källarmoské i Rosengård, Malmö ockuperades av ungdomar och en arbetsplats ockuperades av byggarbetare på Gärdet i Stockholm i samband med en lönetvist. Den nya svenska ockupationsrörelsen har haft ett stort medialt genomslag under året och skapat ett flertal separata debatter både lokalt och i nationell media.

I Visby 12 maj 2005 ockuperades en lagerlokal i protest mot att en kongresshall skulle byggas på platsen. Ockupanterna hänvisade till en enkät där 69 % av stadsborna sade sig inte vilja ha en sådan. I stället vill man lyfta fram behovet av ett ungdomshus.

I Sverige genomfördes 15 husockupationer mellan april och december 2008.

Stockholm

Barbahuset

Den första husockupationen i Stockholm var Kårhusockupationen 1968, därefter verkar det inte ha skett förrän på Brunnsgatan 1974, där den stadsplaneringskritiska rörelsen Alternativ Stad/Arkiv Samtal var engagerad. Ockupationen av Kvarteret Mullvaden 1977–1978 var både välorganiserad, inflytelserik och långvarig. Ockupanterna kämpade för att bevara små och billiga hyreslägenheter. Bland ockupanterna fanns bland annat medlemmar från teatergruppen Jordcirkus, som skrev "Mullvadsoperan". Operan spelades på Mariatorget och avslutades med en eldfest på Krukmakargatan. Ockupanterna ordnade fackeltåg och förhandlade med Svenska Bostäder och politiker. I september 1978 stormade polisen kvarteret och husen revs. Efter stormningen ordnades demonstrationer och en rad nya ockupationer. På platsen finns nu en byggnad med bostadsrätter, föreningen heter Bfr Ockupanten med anledning av historiken. I en opinionsundersökning året efter utnämndes ockupationen till en av landets största opinionsbildare.

1979 ockuperades kvarteret Järnet, Skaraborgsgatan ockuperades 1985 och Luntmakargatan 1986. Under 1990-talet skärpte polisen insatserna, vilket blev tydligt vid stormningen av Folkungagatan 1990, då polisen stal en bulldozer från ett bygge i närheten och försökte riva husets bärande vägg samtidigt som aktivisterna satt flera våningar upp i huset. Under början av 1990-talet genomfördes en så kallad "skenockupation" på Kommendörsgatan i Stockholm, då man hade hängt ut banderoller och barrikaderat huset, men när polisen slutligen stormade huset så var det inga inne. Under tiden hade aktivister stått utanför huset och delat ut flygblad som förklarade varför huset hade tagits (franska staten ägde huset och hade låtit det stå tomt i flera år).

I maj 1994 ockuperade nätverken Kokosbollarna och Ur tid är leden ett hus som ockupanterna kallade Barbahuset, i Häggvik. Huset var ett av husen som köpts in av dåvarande Vägverket för att förverkas det vill säga rivas - för att bereda rum för en del av Dennispaketet. Efter ungefär sex veckor avbröts ockupationen av polisen och huset revs. Ett år senare ockuperades Villa Villekulla i Sollentuna av samma orsaker. Idag går Norrortsleden strax söder om Häggviks station som planerat (se Dennispaketet).

2003 ockuperade Ingen Bostad 03, ett samarbete med bland annat Globalisering underifrån och Föreningen Stockholms Hemlösa, en fastighet vid Telefonplan. I huset erbjöds bostad åt bostadslösa och ett tillfälligt socialt center startades. I början av maj 2007 ockuperades ett hus i Solna för att användas som aktivitetshus.

Under sommaren 2009 ockuperade en grupp vänsteraktivister som kallade sig "Kommando Carl Bildt" en fastighet på Lövholmsbrinken 4 i Liljeholmen i södra Stockholm. Gruppen avhystes av polis på morgonen den 7 oktober 2009. Ockupanterna misstänktes bl.a. för grovt olaga intrång, grov skadegörelse, olaga kraftavledning samt narkotikabrott.

Aspuddsbadet i Stockholm drevs länge av Aspuddens badhusförening, men stod länge tomt efter att Idrottsförvaltningen stängt badet 2009. Förvaltningen vill riva byggnaden för att ge plats åt en förskola. Aktionsgruppen "Rädda Aspuddsbadet" ockuperade emellertid Aspuddsbadet ett tag hösten 2009 med målet att riva upp politikernas rivningsbeslut. Ockupationen ledde till väldigt mycket rabalder och blev polisanmäld - vilket ledde till ännu mer rabalder.

Göteborg

I Göteborg ockuperade gruppen Husnallarna 1986 en fastighet på Mellangatan. Ockupationen pågick i nio veckor och slutade med ett offentligt möte om bostadspolitiken med kommunpolitikerna, förlagt till Göteborgs första ockupanthus Allégården. Därefter genomförde Husnallarna en ockupation av kvarteret Sabeln hörnet Hagaöstergata 29 och Sprängkullsgatan 9 i samråd med kvarvarande hyresgäster, under perioden ockuperades även kv.Kruttornet i syfte att skapa bostadsmöjligheter och politiska och kulturella frirum. Under början av 1990-talet ockuperades även ett par hus i stadsdelen Färjenäs på Hisingen. Ockupationen varade ett par år och man hade även en anarkistfestival där. 2008 genomfördes flera ockupationer av olika grupper. Bland annat ockuperades "Drakbåten", Floating Sea Palace Restaurant, av Drakpiraterna och det gamla stationshuset i Agnesberg ockuperades vid två tillfällen under våren/sommaren av Tågpiraterna. Den senare ockupationen var tidsbestämd till tio dagar och ockupanterna höll huset tiden ut. Under ockupationen arrangerades flera aktiviteter, bland annat en stödspelning för Malmö 26 och workshops på olika teman. Under hösten 2008 ockuperades ett flertal hus i bland annat Gamlestan , Kviberg och Lärje.

Malmö

Söndagen den 13 maj 1990 ockuperades en fastighet som av ockupanterna fick namnet Borgen på Ringgatan 7 vid Värnhemstorget. I huset organiserade man två pubar och ett kafé samt hade olika fester och festivaler. Fredagen den 16 november kl 04.05 utrymde polisen fastigheten och dagen efter revs huset. 11 juli 2003 ockuperades under kortare tid en fastighet på Industrigatan av Arbetsgruppen Melonia.

I november 2008 ockuperades ett av Banverket ägt hus som fick namnet Tåget. Efter att polisen stormade huset den 18 november revs huset.

Umeå

Umeå har en lång historia av husockupationer och krav på autonoma mötesplatser. I september 1982 ockuperades den s.k. Gula Villan, en f.d. vaktmästarbostad på Nygatan intill centralskolan, med krav på ett allaktivitetshus. Under ockupationen anordnades spelningar med lokala band och många andra aktiviteter. Man gav också ut tidningen Ockupant som beskrev aktionen i Gula Villan och idén med ett allaktivitetshus. Ockupationen pågick i 90 dagar trots att kommunen stängde av el och vatten, därefter fick ockupanterna ta över det s.k. Öbackahuset, ett äldre kontorshus på Östra Strandgatan, i vilket stadens punkare huserade till det att kommunen tog tillbaka byggnaden 1984. I Västerbottens Folkblad den 6 juni 1984 gick att läsa:

Sedan ungdomarna fått löfte av kommunen om att få flytta in i kontorsbyggnaden och dessutom fått ett bidrag på 50 000 kronor till upprustningen de ville göra själva, lämnade de den ockuperade Gula Villan, som snabbt revs. Det blev dock inget av med upprustningen. Det berodde bland annat på att de i allaktivitetshusföreningen som visste hur sånt går till flyttade från stan.

1983 ockuperades ett trähus nedanför Hotell Uman på Vasagatan där bl.a Grupp 8 ställde krav på ett Kvinnohus i staden. Kravet på kvinnohus bemöttes några år senare i form av ett Kvinnohus i stadsdelen Haga. När detta hus sedan blev vräkt för att rivas så ockuperades det på Nyårsafton, årsskiftet 2003/2004 som en 24 timmars manifestation för ett autonomt ungdomshus i Umeå. Den ockupationen förlängdes sen och pågick i kylan de tre kommande veckorna innan det stängdes och revs för ett bostadsrättshus.

Observera att kvinnohusockupationen 1983 har på 2010-talet i lokalmedia och antologin Tusen systrar ställde krav: Minnen från 70-talets kvinnokamp (Migra Förlag, 2010) blandats ihop med allaktivitetshusockupationen av Gula Villan 1982 eftersom en del av ockupanterna deltog i båda ockupationerna. Referenser till samtida (1983) tidningsartiklar önskvärt.

Våren 1990 ockuperades den rivningshotade biografen Odéon på Storgatan, med nytt krav på allaktivitetshus. Under ockupationen genomfördes ett antal konserter. Den sista spelningen gästades av Stockholmsbandet Shredder och Umeåbaserade Step Forward. När Step Forward (med Dennis Lyxzen som sedermera grundade Refused) klev upp på scen började publiken gå bärsärk på inredningen till deras hårda och energifyllda musik. Lite motsägelsefullt kan man säga att rivningen egentligen påbörjades den kvällen. Efter några veckor lämnades byggnaden som sedan revs och på dess plats står nu hotell Scandic Plaza Umeå.

Den 11 april 2008 ockuperades Tullkammaren i centrala Umeå som sedan länge stått tom, av ett 30-tal personer som en stödmanifestation för fristäder i Sverige och resten av världen. Huset hölls under en kväll bakom barrikader för att lämnas fredligt.

Den 5 maj 2008 ockuperades kvarteret Hammaren (Parkgatan / Sveagatan) som ett krav på att Kommun och Näringsliv ska öppna en dialog om ett autonomt kultur & socialcenter. 200 personer deltog i ockupationen som lades upp som ett kulturarrangemang med sex artister, däribland AC4s debutkonsert, samt matförsäljning och lekar på gården utanför.

Under sommaren 2008 genomfördes en husockupation av en övergiven kommunal byggnad på stadsdelen Ön. Två fester arrangerades. Aktivistgruppen "Huset" har legat bakom husockupationerna i Umeå. I augusti upprättades en dialoggrupp mellan aktivistgruppen och Umeå Kommun på politikernas initiativ. Fler husockupationer och utåtriktade aktiviteter har även genomförts under hösten.

Linköping

I Linköping skedde en husockupation den 18 mars år 2000, då ungdomar som kallade sig "revolutionära socialister" ockuperade "Gamla Westmanska BB" som skulle rivas och byggas om till sex bostadsrätter. Ungdomarna demonstrerade och krävde att byggnaden skulle byggas om till ett självstyrande "Ungdomens hus", om vilket de satt upp en banderoll på fasaden. En paroll löd "Utan hus blir det bus".

Slagsmål utbröt. Ungdomarna använde metallkulor som avfyrades från slangbellor, och brinnande molotovcocktails . Poliserna skall enligt ett vittne ha sprutat tårgas. Polisen misstänkte autonoma från de södra delarna av Sverige. Händelsen blev uppmärksammad i media, och utlöste en debatt om såväl polisens agerande som ungdomarnas. Polisen stormade huset, för att lite senare utrymma det.

Flera av ungdomarna begärdes senare häktade

Lund

Smultronstället

Kulturmejeriet i Lund är stadens viktigaste konsertarena, och har sin bakgrund i 69-rörelsens husockupationer.

Smultronstället var namnet på det en gång ockuperade huset på Kävlingevägen 51 i Lund. Huset ockuperades den 11 oktober 2008 av ett tjugotal personer. Syftet med ockupationen var dels att genom så kallad "direkt aktion" skaffa bostäder, dels att upprätta ett icke-kommersiellt aktivitetshus, samt att utgöra en politisk protest mot bostadsbristen i Lund.

Huset köptes av Lunds kommun på 1960-talet och hyrdes fram till för några år sedan ut av Socialförvaltningen. Under ockupationen saknade huset värme och vatten. Man hade av säkerhetsskäl spikat för fönster och barrikaderat ytterdörren. Man planerade inte att lämna huset frivilligt, men gick samtidigt ut med att man inte skulle bruka våld som försvar. I huset rådde förbud mot alkohol, droger, våld och sexism.

Dagen efter det att ockupationen inletts sände Sydnytt på kvällen ett reportage om ockupationen. Kort därefter anlände polis till plats och visiterade några personer, men begav sig efter en kort stund därifrån. Ockupanterna misstänktes för olaga intrång men polisen beslutade efter en tid att inte ingripa. Lunds kommun hade möjlighet att begära att polisen skulle utrymma huset, men politikerna sade sig istället vara villiga att hålla en dialog.

Den 4 november 10:59 ingrep polisen. Sex personer greps för grovt olaga intrång. Klockan 13:00 var huset rivet. Ockupationen hade då varat i tre veckor, vilket är den längsta i sitt slag i Lund. Strax efter det att Smultronstället revs ockuperades två nya hus, ett på Bankgatan i centrum och ett på Klosterängsvägen, under parollen "River dom 1 så tar vi 2".

Lördagen den 16 maj 2009 anordnades en tvådagars "Ockupationsfestival" av bland annat Smålands nation i Lund. Några hundra aktivister samlades på Stortorget för att avgå i ett demonstrationståg och försöka ockupera tre byggnader. Första dagen misslyckades aktivisterna på grund av polisens insatser, men på söndagen tog aktivisterna sig in i två byggnader vid Sankt Lars. Polisen utrymde emellertid båda byggnaderna under eftermiddagen. Festivalen fick stort genomslag i framförallt lokalpressen. Samtliga av de lokaler som ockuperades, eller som utsattes för ockupationsförsök, skall byggas om och användas till bland annat bostäder.

Uppsala

Lördagen den 17 april 2010 ockuperades den gamla Barn- och undgdomspsykiatriska lokalen i Ulleråkersområdet. Ockupationsgruppen kallade sig Kvarteret Kajan, och sade sig inte ha en klar vision om vad fastigheten skulle användas till. Landstinget sade blankt nej till att låta gruppen stanna och sade även att "De här lokalerna ska inte nyttjas för något tills de rivs" Måndag den 19 april höll landstinget och Polisen ett möte om fastighetens framtid samt vad som skulle göras med ockupanterna. Dagen efter hölls ett möte mellan Landsting och ockupanter, man kom dock inte fram till någon lösning. Torsdag den 29 april beslutade sig Kajorna för att ge sig av frivilligt, och Landstinget beslutade att inte kräva skadestånd av ockupanterna eftersom "lokalerna ska rivas" På onsdagen höll Kajorna en Avskedsfest, och lämnade sedan lokalen på torsdagen. Landstingets främsta skäl för att ockupanterna skulle lämna fastigheterna, att lokalen var mögelskadad, visade sig även vara till viss del falskt, då Kvarteret Kajan hyrt in en extern firma som undersökte huset och rapporterade att bara flyglarna var skadade, och att huvuddelen kunde användas. Kvarteret Kajan skrev sedan i ett öppet brev till landstinget att de skulle "fortsätta driva kampen för hyresrätter och fria ytor där alla är välkomna." och att de ville fortsätta föra en dialog med Landstinget.

Litteratur

• Nelhans, Bertil: Allaktivitet – ja men hur? Prisma 1971.
• Lappalainen/Berg: I Mullvaden levde vi. Boklaget 1979.
• Carle/Hermansson (red): Ungdom i rörelse. Daidalos 1991.
• Lila Svarta - handling organisering motstånd. Brand, Sthlm 1992.
• Sandén, Salka: Deltagänget. Vertigo 2007.

Se även

• Husockupation
• Bostadskollektiv

Externa länkar

• Ockupantscenen
• Kulturmejeriet