Huvudvärk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Huvudvärk är en i dagligt tal välkänd term som avser smärta i huvudet eller ansiktet. Värk i nacken kan också beskrivas som huvudvärk.

I stort sett alla människor har erfarenhet av huvudvärk. I åldern 19-30 år drabbas mer än 90% av alla kvinnor och 75 % av alla män då och då av huvudvärk. Förekomsten avtar med åldern och efter 70 års ålder drabbas endast 50% av kvinnorna och 25% av männen (Hasselström m.fl. 2005).

Huvudvärk kan ha många orsaker. Tillfällig huvudvärk kan bland annat utlösas av spänningar, till exempel för att man gnisslar tänder eller biter ihop käkarna när man sover. Den kan också orsakas av förkylning, hormonsvängningar, sömnbrist, alkohol, rökning samt av för mycket kaffe, te eller läkemedel som innehåller koffein. När det gäller återkommande huvudvärk är de allra vanligaste orsakerna spänningshuvudvärk och migrän. Huvudvärken kan också ha psykologiska orsaker, till exempel stress, ängslan, oro eller depression.

Diagnostik[redigera | redigera wikitext]

För de så kallade primära huvudvärksformerna (se nedan) finns inga laboratorieprover eller undersökningsmetoder för att ställa rätt huvudvärksdiagnos. Den viktigaste informationen kommer från patientens beskrivning av sin huvudvärk och dess varaktighet, samtidiga symtom och utlösande faktorer. För att utesluta farliga orsaker till huvudvärk görs en medicinsk kroppslig undersökning. I vissa fall, särskild om patientens beskrivning eller den medicinska undersökningen ingett misstanke om farlig orsak till huvudvärken, görs kompletterande undersökningar, till exempel blodprover, datortomografi, magnetkameraundersökning eller lumbalpunktion. Den sammanlagda informationen ger oftast underlag för en specifik huvudvärksdiagnos - se nedan under klassifikation - som i sin tur kan användas för att avgöra vad som är rätt behandling.

Klassifikation[redigera | redigera wikitext]

För att förenkla diagnostik, behandling och forskning inom huvudvärkssjukdomar har The International Headache Society (IHS), en internationell organisation för huvudvärksspecialister, ställt upp en heltäckande klassifikation av olika former av huvudvärk med noggranna kriterier för respektive huvudvärksdiagnos. Den grundläggande indelningen sker mellan primära huvudvärksformer (de egentliga huvudvärkssjukdomarna) och sekundära huvudvärksformer som beror på annan sjukdom eller skada. Nedan följer huvudgrupperna i IHS-klassifikationen. Det finns undergrupper inom varje kategori.

Primära huvudvärksformer[redigera | redigera wikitext]

Huvudvärkskarikatyr
  • Migrän
  • Huvudvärk av spänningstyp

I dagligt tal mer känd som spänningshuvudvärk.

  • Hortons huvudvärk och kronisk paroxysmal hemikrani
  • Övriga huvudvärksformer utan strukturella lesioner

Här ingår bland annat köldprovocerad huvudvärk, godartad ansträngningsutlöst huvudvärk och huvudvärk i samband med sexuell aktivitet.

Sekundära huvudvärksformer[redigera | redigera wikitext]

  • Huvudvärk associerad med trauma mot huvudet

Här ingår till exempel huvudvärk efter hjärnskakning.

  • Huvudvärk associerad med vaskulär sjukdom

Här ingår huvudvärk beroende på stroke, temporalisarterit med mera.

  • Huvudvärk associerad med icke-vaskulär intrakraniell sjukdom

Huvudvärk orsakad av hydrocefalus, hjärntumör, hjärnhinneinflammation med mera.

  • Huvudvärk associerad med substanser eller utsättande av substanser

Huvudvärk kan bland annat bero på nitrater, baksmälla eller koffeinabstinens.

  • Huvudvärk associerad med icke-kraniell infektion

Huvudvärk vid virusinfektion eller bakteriell infektion.

  • Huvudvärk associerad med metabolisk störning

Till exempel höghöjdshuvudvärk och lågt blodsocker.

  • Huvudvärk eller ansiktssmärta associerad med sjukdom i kranium, nacke, ögon, öron, näsa, bihålor, tänder, munhåla eller andra ansikts- eller kraniella strukturer

Exempel är grön starr och bihåleinflammation.

  • Kraniella neuralgier, nervstamssmärta och deafferenteringssmärta

Viktigast är trigeminusneuralgi.

  • Icke klassificerbar huvudvärk

Det som inte passar in i ovanstående kategorier.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Dahlöf, Hardebo och Carlsson: Huvudvärk. Mölndal: GlaxoSmithKline 2002
  • Hasselström, Jägervall och Waldenlind: Huvudvärk i Läkemedelsboken 2005/2006. Uppsala: Apoteket AB 2005

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]