Hydrokinon
| Hydrokinon | |
| Systematiskt namn | 1,4-Dihydroxybensen |
|---|---|
| Övriga namn | Bensen-1,4-diol, Kinol |
| Kemisk formel | C6H4(OH)2 |
| Molmassa | 110,1106 g/mol |
| Utseende | Färglösa kristaller |
| CAS-nummer | 123-31-9 |
| SMILES | Oc1ccc(O)cc1 |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,36 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 59 g/l (15 °C) 70 g/l (25 °C) |
| Smältpunkt | 172 °C |
| Kokpunkt | 287 °C |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| NFPA 704 | |
| LD50 | 320 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Hydrokinon (även 1,4-dihydroxybensen och bensen-1,4-diol) är ett aromatiskt kolväte och har den kemiska formeln C6H4(OH)2.
Innehåll |
Historia [redigera]
Hydrokinon framställdes första gången 1844 av den tyske kemisten Friedrich Wöhler genom torrdestillation av kinasyra. Resultatet blev en blandning som förutom bensen, bensoesyra och salicylsyra innehöll ett dittills okänt ämne som fick namnet hydrokinon.
Förekomst [redigera]
Hydrokinon blidas och lagras i en körtel i bakkroppen på bombarderbaggen. En annan körtel innehåller väteperoxid. När baggen känner sig hotad sprutar den ut vätskorna i en hålighet i bakkroppen som innehåller enzymet katalas som gör att vätskorna reagerar med varandra. Resultatet blir en över 100 °C varm dusch av bensokinon. Baggen kan rikta strålen åt olika håll och avfyra den med häpnadsväckande precision.
Användning [redigera]
Ämnet används i fotografiska framkallningsvätskor för att reducera silverhalider till rent silver.
Inom medicin används hydrokinon ibland för att bleka hud, till exempel iögonfallande födelsemärken. Medicinsk användning av hydrokinon är förbjudet i europeiska unionen.