Hyperbol

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stilfigurer
Allegori
Allitteration
Anafor
Anastrof
Descriptio
Divisio
Dysfemism
Ellips
Epifor
Eufemism
Evidentia
Hopning
Hyperbol
Hypofor
Katakres
Kiasm
Liknelse
Litotes
Malapropism
Metafor
Metonymi
Parallellism
Paratax
Paronomasi
Pars pro toto
Pleonasm
Prosopopoeia
Ratiocinatio
Retorisk fråga
Självmotsägelse
Stegring
Symploke
Synekdoke
Tautologi
Trikolon
Zeugma

Hyperbol (grek. hyperbole "överdrift", av hyperballo "överdriva") är en retorisk figur där en medveten och demonstrativ överdrift används.[1] Hyperboler kan användas i antingen förstorande eller förminskande sammanhang och som fristående eller som jämförelse. En jämförande hyperbol kan antingen vara ett uttryck för liknelse eller företrädande.[2]

Hyperbolens uppkomst[redigera | redigera wikitext]

Det var Isokrates som först använde hyperbolen i sitt verk Epistulae, där han använde överdrifter. Det var Aristoteles som introducerade den som retorikfigur.[3]

Hyperbol i retoriken[redigera | redigera wikitext]

Hyperbol räknas till troperna, eftersom ett utbyte från det ”egentliga” till det ”oegentliga” sker i figuren.[4] Till exempel: En väska som väger 5 kilo blir med hjälp av en hyperbol ”Väskan väger ett ton”. Inom retoriken anses hyperbolen vara en stegringsfigur.[5] Vilket behov det finns för hyperbolen att överdriva för att anses just som en hyperbol varierar från text till text. I vissa texter krävs en liten överdrift, i andra en stor för att det skall anses en hyperbol. Hyperbolen är starkt kopplad till ironi och metafor.[3] Men kan också, enligt Lindqvist, vara underkategori till synekdoke, där något omfattande ger uttryck till något mindre eller något litet till något omfattande.[6]

Exempel på fristående hyperbol[redigera | redigera wikitext]

  • ”Men med bevarad endräkt kommer vi att mäta imperiets utsträckning med hjälp av solens uppgång och nedgång.”[7]

Exempel på jämförande hyperbol[redigera | redigera wikitext]

  • ”Hans kropp var vit som snö.”[7] (liknelse)
  • ”Glansen i hans rustning var så stark, att solens sken syntes svagare.”[7] (företrädande)

Andra exempel[redigera | redigera wikitext]

  • "Jag är hög som ett hus."
  • "Jag har ju sagt till dig tusen gånger."
  • "Skyhöga vågor."
  • "Dina föräldrar måste ha varit tjuvar för någon har stulit stjärnorna och du har fått dem till ögon."
  • "Gud måste vara upprörd ikväll, han saknar ju en ängel."
  • "Nu är jag här! Vad var dina andra två önskningar?"
  • "Jag åt en sockerbit idag, men den va besk i jämförelse med dig."
  • "Om skönhet mäts i tid så skulle du vara en evighet."

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Johannesson, Kurt (2006). Retorik eller konsten att övertyga. Norstedt. sid. 281 
  2. ^ Ad Herennium. Rhetor. 2005. sid. IV: 44 (s. 138) 
  3. ^ [a b] Lee, Everett (2001). Twentieth-century roots of rhetorical studies 
  4. ^ Johannesson, Kurt (2006). Retorik eller konsten att övertyga. Norstedt. sid. 166 
  5. ^ Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala : handbok i praktisk retorik. Studentlitteratur. sid. 153 
  6. ^ Lindqvist, Janne (2008). Klassisk retorik för vår tid. Studentlitteratur. sid. 166 
  7. ^ [a b c] Ad Herennium. Rhetor. 2005. sid. IV: 44 (s. 139)