Hysteri

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Hysteri (grekiska hysteria, "livmoder"). Termen har sitt ursprung i de gamla grekernas föreställning att livmodern kunde vandra runt i kroppen och förorsaka olika sjukdomsliknande tillstånd. "Hysteri" var fram till 1900-talet läkarvetenskapens benämning på en typ av psykiska störningar, som ansågs vara kvinnliga störningar och därav benämningen "hysterikor" för drabbade kvinnor.

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Typiska symptom på hysteri är epilepsi-liknande anfall och svimningar, ibland till följd av hyperventilering, förlamningar, känselstörningar, [1], afasi eller plötslig blindhet/dövhet (se bildlänkarna nedan). Symtomen har inte organiska orsaker, men ter sig som neurologiska, och kallas därför också pseudoneurologiska symtom.[2] Andra namn på det som tidigare kallades hysteri är funktionella eller dissociativa symtom.[3]

Orsak[redigera | redigera wikitext]

Hysteri betraktades som en neuros, där ångestväckande impulser omvandlas till kroppsliga symptom (somatisering). Inför läkaren kan dessa patienter uppvisa la belle indifférence, det vill säga att de är märkbart oberörda fast de till synes lider av något allvarligt, (jämför somatoforma störningar). Från början[förtydliga] mycket starkt knutna till sexualiteten, som kvinnor tidigare i hög grad var tvingade att undertrycka. Men också andra otillfredsställda behov under utvecklingen kan väcka samma ångestkänslor och leda till "hysteriska utbrott".

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Behandlingen för dessa hysteriska kvinnor innan 1900-talet var att[källa behövs] "lugna ned sig", "ta sig samman" och på olika vis "sluta upp med sina hysteriska fasoner." Män som drabbades av samma symptom däremot[källa behövs], led av en form av psykisk utmattning, de ansågs utarbetade, neurasteni var en vanlig diagnos och var huvudsakligen en diagnos på det "hysteriska" tillståndet hos män. Behandlingen för män, som drabbats av denna åkomma rekommenderades att vila upp sig, ordna med luftombyte och arrangera sin kost så att maten blev mer lättsmältt[källa behövs].

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det hysteriska anfallet, liksom dess koppling till framför allt den kvinnliga sexualiteten, har en lång historia och beskrevs redan av de forna egyptierna.

Hysterin har haft en central roll för psykiatrins uppbrott från gamla förlegade former. Vid sekelskiftet 1700 - 1800 skapade Franz Anton Mesmer uppståndelse i Frankrike då han med så kallad animal magnetism åstadkom dramatiskt helande hos många hysteripatienter. Under de hundra år som följde föll traditionen från Mesmer bort, men återkommer igen vid nästa sekelvända, då Sigmund Freud börjar utarbeta nya behandlingsformer för hysteriska patienter.

Hysteri som diagnos finns inte med i de etablerade diagnosmanualerna ICD-10 och DSM-IV,[4] men fanns med i den äldre ICD-9 som gällde till 1990.[5] Orsaken till att hysteri avskaffades som vedertagen diagnos med ICD-10 är att det är så mångtydigt och nyansskiftande begrepp, och istället används som regel begreppet dissociativ störning, och man skilde därmed ut somatoforma störningar, vilkas symtom som regel innefattas i begreppet hysteri, som en egen variant psykisk störning.[6] Hysterisk ångest räknas numera som ett slags ångeststörning.[7]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.yourwebtherapist.com/detail-238-72-.html
  2. ^ Lundin, A. Somatisering - Sjukdomsprocessen vid medicinskt oförklarade symtom. Astra Läkemedel. Södertälje 1999.
  3. ^ Funktionella och dissociativa neurologiska symtom - en patientguide
  4. ^ Se respektive diagnosmanualer
  5. ^ ICD-9 300.1
  6. ^ The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines, s. 18
  7. ^ The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines, s. 117


Se även[redigera | redigera wikitext]

Ytterligare läsning[redigera | redigera wikitext]

Psykologiska och idéhistoriska läroböcker. Särskilt[källa behövs] idéhistorikern Karin Johannisson har skrivit en mängd artiklar och även populärvetenskapligt hållna böcker om olika tiders vedertagna syn på sjukdomar som "neurasteni" och "hysteri".

Sebastian Faulks roman En människas spår (originaltitel: "Human Traces", 2005) ger i dramatisk form inblick i en tid i psykologins och psykiatrins historia där hysteri har en framträdande plats.

Funktionella och dissociativa neurologiska symptom - en patientguide

Externa bildlänkar[redigera | redigera wikitext]