Hysteri
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar och kan därför inte verifieras. (2010-04) Förbättra artikeln genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Information som inte verifieras, blir ifrågasatt och kan tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
Hysteri (grekiska hysteria, "livmoder"). Termen har sitt ursprung i de gamla grekernas föreställning att livmodern kunde vandra runt i kroppen och förorsaka olika sjukdomsliknande tillstånd. "Hysteri" var fram till 1900-talet läkarvetenskapens benämning på en typ av psykiska störningar, som ansågs vara kvinnliga störningar och därav benämningen "hysterikor" för drabbade kvinnor.
Innehåll |
[redigera] Symptom
Typiska symptom på hysteri är epilepsiliknande anfall och svimningar till följd av hyperventilering, övergående förlamningar, hypestesi och hyperestesi,[1] eller plötslig blindhet/dövhet (se bildlänkarna nedan). Symtomen har inte organiska orsaker.
[redigera] Orsak
Hysteri betraktas som en neuros, där ångestväckande impulser omvandlas till kroppsliga symptom (somatisering), vilka patienterna framställer till läkaren med la belle indifférence (jämför somatoforma störningar). Från början[förtydliga] mycket starkt knutna till sexualiteten, som kvinnor tidigare i hög grad var tvingade att undertrycka. Men också andra otillfredsställda behov under utvecklingen kan väcka samma ångestkänslor och leda till "hysteriska utbrott".
[redigera] Behandling
Behandlingen för dessa hysteriska kvinnor innan 1900-talet var att[källa behövs] "lugna ned sig", "ta sig i kragen" och på olika vis "sluta upp med sina hysteriska fasoner." Män som drabbades av samma symptom däremot[källa behövs], led av en form av psykisk utmattning, de ansågs utarbetade, neurasteni var en vanlig diagnos och var huvudsakligen en diagnos på det "hysteriska" tillståndet hos män. Behandlingen för män, som drabbats av denna åkomma rekommenderades att vila upp sig, ordna med luftombyte och arrangera sin kost så att maten blev mer lättsmält.
[redigera] Historia
Det hysteriska anfallet, liksom dess koppling till framför allt den kvinnliga sexualiteten, har en lång historia och beskrevs redan av de forna egyptierna.
Hysterin har haft en central roll för psykiatrins uppbrott från gamla förlegade former. Vid sekelskiftet 1700 - 1800 skapade Franz Anton Mesmer uppståndelse i Frankrike då han med så kallad animal magnetism åstadkom dramatiskt helande hos många hysteripatienter. Under de hundra år som följde föll traditionen från Mesmer bort, men återkommer igen vid nästa sekelvända, då Sigmund Freud börjar utarbeta nya behandlingsformer för hysteriska patienter.
Under 1900-talet har diagnosen blivit alltmer ovanlig, medan andra neuroser blivit alltmer förekommande, till exempel panikångest och ångestneuroser och könsfördelningen i dessa diagnoser är inte som tidigare i övervikt för kvinnor.
[redigera] Se även
[redigera] Litteratur
Psykologiska och idéhistoriska läroböcker. Särskilt[källa behövs] idéhistorikern Karin Johannisson har skrivit en mängd artiklar och även populärvetenskapligt hållna böcker om olika tiders vedertagna syn på sjukdomar som "neurasteni" och "hysteri".
Sebastian Faulks roman En människas spår (originaltitel: "Human Traces", 2005) ger i dramatisk form inblick i en tid i psykologins och psykiatrins historia där hysteri har en framträdande plats.
