Högsrums kyrka

Högsrums kyrka
Kyrka
Land Sverige Sverige
Län Kalmar län
Ort Högsrum
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Växjö stift
Församling Räpplinge-Högsrums församling
Plats Högsrum
 - koordinater 56°45′58″N 16°35′45.5″Ö / 56.76611°N 16.595972°Ö / 56.76611; 16.595972
Invigd 1822
Webbplats: Svenska kyrkan på norra Öland

Högsrum kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Räpplinge-Högsrums församling.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

1634 skickades Johannes Haquini Rhezelius med fullmakt från Kammarkollegiet på fornminnesinventering till Öland. Under sin öländska resa gjorde han pennteckningar av en mängd kyrkor. Tack vare dessa teckningar kan vi få en uppfattning om de medeltida öländska kyrkornas arkitektur.

Beträffande Högrums gamla kyrka har Rhezelius tecknat en kyrka bestående av ett romanskt långhus, med tillhörande kor och absid i öster. Det kraftiga tornet i väster (som ännu finns kvar och ingår i den nya kyrkan) och anses ha anor från 1200-talet har hög resning och avslutas av ett enkelt sadeltak. I anslutning till tornbyggnadens nedre del finns på sydsidan en tillbyggnad. Ingången på långhusets sydsida låter oss genom teckningen ana något som liknar ett vapenhus. [1]

Under slutet 1700-talet gjorde sig behovet av nya och större kyrkorum påminda här och var på Öland som vid den tiden tillhörde Kalmar stift. Åtskilliga av de medeltida kyrkorna var för trånga och flera var dessutom i synnerligen uselt skick. Ombyggnad eller nybyggnad var förenat med stora kostnader. Tanken på kyrkbygge hade väckts 1772 i Högsrums församling. Men det dröjde till 1821 innan något hände. Ritningar gjordes upp av Carl-Gustaf Blom-Carlsson. Som byggmästare anlitades Leonard Lindman från Källa på norra Öland.

I den mån det var möjligt använde man delar av den gamla kyrkan vid nybygget. Det medeltida 1200-tals tornet fick som ovan nämnts stå kvar. Ett relativt stort långhus uppfördes av kalksten med korvägg och bakomliggande sakristia i öster i empire inspirerad stil. Byggmästare Peter Isberg byggde 1840 om tornet. Det försågs med en åttasidig lanternin där klockorna placerades. Lanterninen kröntes med ett kors. [2]

Kyrkans interiör har karaktär av salkyrka med trätunnvalv. De höga rundbågefönstren låter ljuset rikligt flöda in, helt i upplysningstidens ideal.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

  • Altaruppställning från 1853 med tavlan: "Korsnedtagningen", kopia efter altartavlan i Kalmar domkyrka, målad av Sven Gustaf Lindblom. Uppställningen är utförd av Olof Peterson, slottssnickare från Kalmar, men född i Högsrum.
  • Predikstol i nygotik tillkom 1886. I de fem fälten på den åttkantiga korgen ingår målningar föreställande heliga gestaler, utförda av N. J. Jonsson.
  • Halvcirkelformad altarring.
  • Dopfunt av röd polerad kalksten 1704.
  • Krucifix daterat till 1400-talets sista fjärdedel.
  • Tre gipsfigurer, omtalade 1891, är överflyttade från altaruppställningen till korfönstren.
  • Den slutna bänkinredning med korbänkskvarteren och de ursprungliga, konkava avslutningarna av de främsta bänkkvarteren är samtida med kyrkan, men något moderniserad.
  • Läktare från kyrkans byggnadstid.
  • Ljusbärare
  • Storklockan i tornet göts ursprungligen 1899 av K,G.Bergholtz & Co,Stockholm men blev omgjuten 1920. Lillklockan blev gjuten 1873 av I.P. Forsberg,Kalmar.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Orgel[redigera | redigera wikitext]

Orgelns nygotiska fasad 1897
Orgelns spelbord

Orgel erhölls först 1897. Den byggdes av E A Setterquist & Son, Örebro, med nygotisk fasad ritad av Gustaf Pettersson. Orgelverket omdisponerades av A. Mårtensson Orgelfabrik AB 1965-66, då bland annat en Mixtur 3 ch byttes ut mot nuvarande Trumpet 8'. Orgeln är helmekanisk.

Nuvarande disposition:

Manual Pedal C-c1 Koppel
Borduna 16' B/D Bihängd Man 4'/Man
Principal 8' 2 fasta kombinationer
Rörflöjt 8'
Gamba 8'
Salicional 8'
Oktava 4'
Flöjt 4'
Oktava 2'
Trumpet 8'

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Teckning J.H. Rhezelius av Högsrums medeltidskyrka i Öland Fornborgar,väderkvarnar, kyrkor och slott. Aron Borelius.Håkan Ohlssons förlag. Sid 104. Ö 6986/110
  2. ^ Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2 Småland och Öland.1993.Sid.371-372


Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]