ITER

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

International Thermonuclear Experimental Reactor (ITER) är en experimentell anläggning för forskning kring fusion projekterad av ett flertal länder (EU, Japan, Ryssland, Kina, USA, Sydkorea, Indien). Den beräknas stå färdig i Cadarache i Frankrike 2018.[1] Reaktorn kommer att vara cylinderformad, 24 meter hög och 30 meter bred, en så kallad tokamak (betyder på ryska ”ringformig magnetisk kammare”).

Målet har sedan 1985 varit att bygga ITER genom internationellt samarbete. De ursprungliga deltagarna var EU, Japan, USA och Sovjetunionen. USA hoppade 1998 av processen, men kom tillbaka igen 2003. Senare har Ryssland tagit över Sovjetunionens roll, och Sydkorea, Kina och Indien kommit med som nya partner.

Projektet genomgick en utdragen process för att bestämma anläggningens placering. Cadarache stöddes av EU, Ryssland och Kina, medan USA, Japan och Sydkorea i allmänhet tyckte att Rokkasho i Japan var en bättre plats. Båda platserna var lämpade för byggnationen, och endast politiska åsikter som styrde åsikterna. Vissa har menat att USA:s motstånd till att bygga i Frankrike grundar sig på den franska kritiken mot Irakkriget.[2] Överenskommelsen att placera anläggningen i Frankrike nåddes 28 juni 2005.

År 2006 påbörjades arbetet med att göra i ordning området anläggningen ska byggas på. Byggandet av själva ITER påbörjades 2009 och den beräknas vara färdigställd 2018.

Kostnad[redigera | redigera wikitext]

Kostnaden att bygga anläggningen beräknades år 2010 till 15 miljarder euro. [3] Anläggningen skulle enligt planen år 2005 stå färdig år 2016.

Bränsle[redigera | redigera wikitext]

Bränslet i kraftverket är planerat att vara väteformerna deuterium och tritium, som kolliderar med varandra och bildar helium när de når temperaturen 108 °C.

.^{2}_{1}H + .^{3}_{1}H  \rightarrow .^{4}_{2}He + .^{1}_{0}n + 17,6 \mbox{ MeV}

Energin delas så att neutronen får 14 MeV och heliumet får 3,6 MeV i rörelseenergi. Detta är samma reaktion som används i kärnvapen. Men eftersom frigörandet av neutroner är mycket svårt att handskas med (en del används för att producera nytt tritium i reaktorn, det övriga sätter sig på reaktorns väggar och bildar radioaktiva ämnen), har helium-3 föreslagits. Väteformerna finns i obegränsad mängd, men det är värre med helium-3.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ EnergyDaily: Nuclear fusion power project to start in 2018: official (hämtad 20100224)
  2. ^ BBC News: Fusion project decision delayed (20 december 2003)
  3. ^ BBC

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]