Iberisk gransångare
| Iberisk gransångare | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Lövsångare se text Phylloscopidae |
| Släkte | Phylloscopus |
| Art | Gransångare P. ibericus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Phylloscopus ibericus | |
| Synonymer | |
| P. brehmii | |
| Hitta fler artiklar om fåglar med | |
Iberisk gransångare (Phylloscopus ibericus) är en liten insektätande fågel i familjen lövsångare (Phylloscopidae) som tidigare ingick i familjen sångare (Sylviidea). Arten kategoriserades tidigare som underart till gransångaren.
Taxonomi och utbredning [redigera]
Tidigare placerades taxonet i familjen sångare och kategoriserades som underart till gransångaren, men har sedan 2003 i Sverige status som egen art. Den skiljer sig från nominatformen av gransångare på läte,[1][2][3] yttre morfologi,[4] och mtDNA-sekvenser.[5][3] Först fick den det vetenskapliga namnet P. brehmii, men typspecimentet av detta taxon är inte en iberisk gransågare.[6]
Den iberiska gransångaren häckar på iberiska halvön och återfinns i Portugal och Spanien, väster om en linje som sträcker sig ungefär från västra Pyrenéerna[1] via bergen i centrala Spanien till Medelhavet. Iberisk gransångare och gransångare förekommer i en smal överlappningszon längs denna linje.[7] Med undantag för den nordligaste delen är den exakta utbredning för denna överlappningszon inte väldokumenterad. Den iberiska gransångaren är en långflyttare och övervintrar i Västafrika. Den har observerats utanför sitt häckningsområde så långt norrut som exempelvis Storbritannien och Sverige.
Det förekommer hybridisering i överlappningszonen,[1][2][8], nästan alltid mellan hanar av P. ibericus och honor av P. p. collybita,[8] och hybriderna förefaller uppvisa starkt minskad fitness[5] bland annat då hybridhonor tycks vara sterila enligt Haldanes regel.[9] Rörande det senare är det intressant att notera att den iberiska gransångaren tycks vara den äldsta utvecklingslinjen inom gransångarkomplexet och klart åtskild från arten gransångare[3]
Utseende och läte [redigera]
Iberisk gransångare är ljusare, grönare på gumpen, och gulare undertill än gransångare,[10] och dess sång beskrivs som tit-tit-tit-tsuii-tsuii eller djup djup djup wheep wheep chittichittichiittichitta.
Noter [redigera]
- ^ [a b c] Salomon, Marc (1989): Song as a possible reproductive isolating mechanism between two parapatric forms. The case of the chiffchaffs Phylloscopus c. collybita and P. c. brehmii in the western Pyrenees. Behaviour 111(1–4): 270–290.
- ^ [a b] Salomon, Marc; Hemim, Y. (1992):Song variation in the Chiffchaffs (Phylloscopus collybita) of the western Pyrenees – the contact zone between collybita and brehmii forms. Ethology 92(4): 265–282.
- ^ [a b c] Helbig, Andreas J.; Martens, Jochen; Seibold, I.; Henning, F.; Schottler, B; Wink, Michael (1996): Phylogeny and species limits in the Palearctic Chiffchaff Phylloscopus collybita complex: mitochondrial genetic differentiation and bioacoustic evidence. Ibis 138(4): 650–666 Full text
- ^ Salomon, Marc; Bried, J.; Helbig, Andreas J.; Riofrio, J. (1997) Morphometric differentiation between male Common Chiffchaffs, Phylloscopus [c.] collybita Vieillot, 1817, and Iberian Chiffchaffs, P. [c.] brehmii Homeyer, 1871, in a secondary contact zone (Aves: Sylviidae). Zoologischer Anzeiger 236: 25–36.
- ^ [a b] Helbig, Andreas J.; Salomon, Marc; Bensch, S. & Seibold, I. (2001):Male-biased gene flow across an avian hybrid zone: evidence from mitochondrial and microsatellite DNA. Journal of Evolutionary Biology 14: 277–287. doi:10.1046/j.1420-9101.2001.00273.x
- ^ Svensson, Lars (2001). ”The correct name of the Iberian Chiffchaff Phylloscopus ibericus Ticehurst 1937, its identification and new evidence of its winter grounds”. Bulletin of the British Ornithologists' Club 121: sid. 281–296.
- ^ (spanska) Balmori, Alfonso; Cuesta, Miguel Ángel; Caballero, José María (2002): Distribución de los mosquiteros ibérico (Phylloscopus brehmii) y europeo (Phylloscopus collybita) en los bosques de ribera de Castilla y León (España). [With English abstract]. Ardeola 49(1): 19–27.
- ^ [a b] Collinson, J. Martin (2008). ”Identification of vagrant Iberian Chiffchaffs - pointers, pitfalls and problem birds”. British Birds 101 (4): ss. 174–188.
- ^ (franska) Helbig, Andreas J.; Salomon, Marc; Wink, Michael; Bried, Joël (1993): Absence de flux genique mitochondrial entre le Pouillots "veloces" medio-européen et ibérique (Aves: Phylloscopus collybita, P. (c.) brehmii); implications taxonomiques. Résultats tirés de la PCR et du séquencage d'ADN. C. R. Acad. Sci. III 316: 205–210.
- ^ Baker, Kevin (1997). Warblers of Europe, Asia and North Africa (Helm Identification Guides). Sid. 256–259. ISBN 0713639717