Id (fisk)
 |
Det har föreslagits att Id (djur) bör infogas här. (2013-05) (Diskussion) |
| Id Status i världen: Livskraftig (lc)[1] Status i Sverige: Ej hotad[2] |
|
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
| Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning | Karpartade fiskar Cypriniformes |
| Familj | Karpfiskar Cyprinidae |
| Släkte | Leuciscus |
| Art | Id L. idus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Leuciscus idus | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Id (Leuciscus idus), även ort[3], är en art i familjen karpfiskar. Det är en mycket tålig fisk som lever i såväl sötvatten som bräckt vatten. I södra Sverige kallas iden för ort.
Innehåll |
Utseende [redigera]
Iden når en längd av över 60 cm, samt en vikt av 2 till 6 kg. Till kroppsformen liknar den mörten, men har kurvigare rygg. Sidolinjen har 55-60 fjäll. Svalgtänderna sitter i två rader (3 i den ena, 5 i den andra raden) och är i spetsen haklikt omböjda. Analfenan är i nedre kanten tvär eller något inskuren. Färgen är enformig, sidorna silverglänsande, med mörkare grågrön anstrykning på ryggen, fenorna gråaktiga, med svag rödaktig skiftning. På våren, vid lektiden, får fisken en mässingsgul anstrykning till följd av ett grönaktigt pigment, varmed fjällen då överdragas. Hannen har under denna tid på fjällen vårtlika knölar, som efter leken försvinner.
Utbredning [redigera]
Iden förekommer i norra och mellersta Europas flesta länder; i Sverige lever den ända upp i Lappmarken, men är där mindre allmän. Den tillhör egentligen de stora sjöarna och i synnerhet Östersjöns skärgårdar, där den förekommer i inte obetydligt antal ända ned i sydliga delen av Öresund.
Iden misstänks ha introducerats illegalt i ett antal vatten på Nya Zeeland. Även i USA finns den sedan den rymt till floden Potomac från en statlig damm i samband med en översvämning år 1889. Normalt sett lever den annars i norra Europa och österut till Sibirien.
Levnadssätt [redigera]
Under vårtiden, i slutet av april eller början av maj, uppstiger iden stimvis uti åar och bäckar, till och med i diken, för att söka sina lekplatser på gräsbotten med sakta rinnande vatten. Under denna tid fångas den i stor mängd; men många dylika idfisken har numera, dels genom oförståndigt drivet fiske, dels även till följd av genom utdikningar förändrade lokala förhållanden, blivit förstörda. Ynglet håller sig i de vatten, där det blivit kläckt, tills fram uti augusti, då det vandrar ut till sjön. Iden samlas även på sommaren under lugna och varma dagar invid stränderna i vikar och bukter.
Föda är vattenlevande ryggradslösa djur och ibland även mindre fiskar.
Varianter [redigera]
I Tyskland har genom odling i dammar (ursprungligen vid Dinkelsbühl, Bayern) utbildat sig en rödfärgad varietet av iden, liknande vanliga guldfisken. Denna variant kallas Goldorfe och är lysande rödaktig, på rygg och sidor högröd med dragning i orange, på buken rödaktigt silverglänsande. Den är mycket omtyckt som prydnadsfisk i dammar och bassänger.
Iden i Sverige [redigera]
Iden är Hälsinglands landskapsfisk. På Gotland gör man fiskbullar av denna fisk som kan väga upp till 4 kilo i Sverige.
Externa länkar och källor [redigera]
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Id, 1904–1926.
Noter [redigera]
- ^ hof, J. & Kottelat, M. 2008 Leuciscus idus. Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 22 november 2010.
- ^ Förteckning över svenska fiskar (pdf)
- ^ "id". SAOB. Läst 24 oktober 2012.
