Ida Bäckmann

Från Wikipedia
Ida Bäckmann
Född19 februari 1867
Åmål
Död21 januari 1950 (82 år)
Guldsmedshyttan
Yrkelärare, journalist, författare
Nationalitetsvensk
Språksvenska
Genrerreportage, biografier
Noterbara verkGralsökaren, Mitt liv med Selma Lagerlöf

Ida Bäckmann, född 19 februari 1867 i Åmål, död 21 januari 1950 i Guldsmedshyttan, var en svensk lärare, journalist och författare.

Biografi

Ida Bäckmann var dotter till målarmästaren Nils Bäckmann (född 1833) och hans maka Helena Olsdotter (född 1834). Båda föräldrarna var djupt religiösa och hade fyra barn. Dottern Ida började i den nyöppnade elementarskolan för flickor[förtydliga].[1] Hon skickades sedan till Wallinska flickskolan i Stockholm, som på den tiden låg på Riddarholmen i det gamla Gråbrödraklostret. Hon inackorderades hos två ogifta döttrar till skolans föreståndare, Sunneprosten Anders Fryxell. Ida Bäckmann tog studenten 1889 och lärarinneexamen[förtydliga] 1890.[2]

Anders Fryxell. Xylografi 1878

Yrkesliv

Lärarinna

Mellan 1890 och 1895 var Bäckmann föreståndare för Säffle privata elementarskola för flickor. Skolan flyttade senare till hörnet Billerudsgatan-Västra storgatan och fick det nya namnet ”Bäckmanskolan”. [3][4] Under tiden i Säffle inledde hon ett slags romantiskt förhållande med den nyblivna änkemannen kanaldirektör David Lilliehöök, men det accepterade inte Lilliehööks mor och mycket förgrymmad lämnade hon[förtydliga] Säffle 1895. Sin första bok Tantalis kval gav ut 1898. [5] Hon fick snart en lärartjänst i Åhus samskola 1895–1898 och därefter Sofi Almquists samskola i Stockholm 1900–1907. Därefter lämnade hon pedagogiken och blev journalist.

Journalist

Hon reste i Ryssland i två år och skrev om den tilltagande politiska oro som råder. Hon bevittnade bondeuppror och demonstrationer på adelsgods samt upplevde blodiga gatuupplopp i Moskva och Odessa. Hon var i Warszawa mitt i gatustrider. Som krigsreporter sökte hon upp oroshärdar och gjorde intervjuer med kända och inflytelserika personer. Hon gjorde uppmärksammade besök hos Leo Tolstoj på hans gods Jasnaja Poljana. Sina reportage skickade hon till Dagens Nyheter och Stockholms Dagblad. De publicerades som en serie: ”Farliga färder och roliga” .[6]

Hon var korrespondent för flera tidningar och gjorde reportage från bland annat Ryssland, Sydamerika och Sydafrika.[7]

Som författare skrev hon de självbiografiska böckerna om Röpecka, som utkom 1933–1937.

Mest känd är hon troligtvis för böckerna Gralsökaren om Gustaf Fröding och Mitt liv med Selma Lagerlöf. Hon var vän med bägge, och ville gifta sig med Fröding.[7]

Ida Bäckmann och Fröding

När Gustaf Fröding på hösten 1897 åtalades för tryckfrihetsbrott ställde Ida Bäckmann upp till hans försvar. Hon föreslog att de skulle förlova sig och ville på så sätt visa honom sin kärlek, trösta och uppmuntra.[8]

Ida Bäckmann utsattes för en hatkampanj när hennes bok om Fröding kom ut, och det påstods att hon aldrig ens träffat honom. Hon har dock fått en viss upprättelse på senare år.[7]

Bibliografi

  • 1906 Farliga färder och roliga
  • 1906 Farliga färder och journalistiska ströftåg i Afrika
  • 1906 Farliga färder och journalistiska ströftåg i Holland och Belgien
  • 1906 Farliga färder och journalistiska ströftåg i Ryssland
  • 1910 Argentinas utveckling under dess första sekel och svenskarna därstädes under denna period.
  • 1910 Blodiga dagar i Paraguay
  • 1912 Svenska handelsintressen i Ryska riket
  • 1913 Gustaf Fröding skildrad af Ida Bäckman
  • 1926 På och i vägen med Fordhoppa
  • 1935 Från filare till storindustriell i Naftabolaget Bröderna Nobels tjänst – ett utdrag ur generalkonsul K. W. Hagelins memoarer.
  • 1933 Röpecka Gud och Lennart
  • 1936 Röpecka si och så i skolan
  • 1937 Röpecka går upp i studenten
  • 1940 Gralsökaren
  • 1944 Mitt lif med Selma Lagerlöf 1
  • 1944 Mitt lif med Selma Lagerlöf 2

Referenser

Noter

  1. ^ Salmi 2015, sid. 47.
  2. ^ Salmi 2015, sid. 10-12.
  3. ^ Michanek 1955, sid. 14-20.
  4. ^ Salmi 2015, sid. 12.
  5. ^ Salmi 2015, sid. 13.
  6. ^ Salmi 2015, sid. 25-26.
  7. ^ [a b c] Lina Kalmteg:”Ida Bäckmann var råttan bakom skynket”, Svenska Dagbladet, 27 september 2014, läst 21 juni 2016
  8. ^ Salmi 2015, sid. 17.

Tryckta källor

  • Michanek, Germund (1955). Fröding och Ida Bäckmann. Stockholm: Bonniers. Libris 369560 
  • Salmi, Allan (2015). Ida Bäckmann: en märklig kvinna och författarinna. Karlstad: Allan Salmi. Libris 17643370 

Vidare läsning

  • Sigrid Combüchen: Den umbärliga, Norstedts 2014
  • Tell, Per Erik (2013). ”Orädd reporter ständigt på väg”. Populär historia (nr. 7): sid. 44-47. ISSN 1102-0822.