Ilanz/Glion

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Ilanz)
Hoppa till: navigering, sök
Ilanz/Glion
tyskaGemeinde Ilanz
rätoromanskaVischnaunca da Glion
Kommun
Ilanz GR.jpg
Ilanz wappen.svg
Heraldiskt vapen
Valspråk: "Die erste Stadt am Rhein" (tyska)
"Igl emprem marcau sper il Rein" (rätoromanska)

("Den första staden vid Rhen")

Land  Schweiz
Kanton Wappen Graubünden matt.svg Graubünden
Region Surselva
Distrikt Surselva
Krets Ilanz/Foppa
Yta 133,43 km²[1]
Folkmängd 4 620 (2013-12-31)[2]
Befolkningstäthet 34,6 invånare/km²
Kommunkod 3619
Officiellt språk tyska, rätoromanska
Karte Gemeinde Ilanz Glion 2015.png
Webbplats: http://www.ilanz.ch

Ilanz/Glion (tyska/rätoromanska) är en stad och kommun i distriktet Surselva i den schweiziska kantonen Graubünden. Staden ligger där floden Glenner rinner ut i den större Vorderrhein, och är centrum för förvaltning, marknad, sjukvård och utbildning i Surselva.

Den nuvarande kommunen inrättades 2014 genom att staden Ilanz (som officiellt använde endast det tyska namnet) jämte ett antal småkommuner runtomkring slogs samman till en ny kommun med det tysk-rätoromanska dubbelnamnet Ilanz/Glion. De kommuner som lades ihop med staden var Castrisch, Duvin, Ladir, Luven, Pigniu, Pitasch, Riein, Rueun, Ruschein, Schnaus, Sevgein och Siat. 2013-12-31 var invånarantalet 4 620, varav 2 431 i själva staden.

Stadens historia[redigera | redigera wikitext]

Obertor/Porta Sura, "övre porten", är en kvarleva av den gamla stadsmuren
Ilanz år 1923

Ilanz nämns som ort första gången år 765, och omtalas som stad år 1289. Vid medeltidens början hade staden tre stadsdelar: Unter-Ilanz i nuvarande Städtli (gamla stadskärnan) med S:ta Margaretakyrkan, på södra sidan av Vordrrhein, Ober-Ilanz med S:t Martinskyrkan 1 kilometer söder därom, samt S:t Nikolaus på norra sidan av Vorderrhein. Till en början var Ober-Ilanz centrum, men denna funktion gick så småningom över till Unter-Ilanz, och Ober-Ilanz övergavs som boplats.

Vid reformationens införande i Graubünden (dåvarande fristaten Drei Bünde) spelade Ilanz en central roll. 1524 och 1526 fattades där två avgörande beslut, Die Ilanzer Artikel, som innebar att katolska kyrkan och biskopen i Chur förlorade det mesta av sin makt i området. Kyrkans beskattningsrätt minskades, och fråntogs sitt inflytande över de världsliga frågorna. Kyrkliga frågor skulle bestämmas lokalt i församlingarna, även huruvida den nya reformerta läran skulle införas eller om den gamla katolska skulle bestå. Spåren av dessa beslut syns än idag, då Graubünden mer än någon annan schweizisk kanton är en inte bara språklig utan även religiös mosaik. Inte minst gör sig detta gällande i Foppa, det vill säga Ilanz och distriktet närmast runt omkring, där reformerta och katolska byar ligger om varandra. I staden själv antogs den reformerta läran.[3]

Inflyttning av arbetskraft utifrån ledde till en allt större katolsk minoritet i befolkningen och grundandet av en katolsk församling som fick en egen kyrka 1879, Kirche Mariä Himmelfahrt. Redan vid sekelskiftet 1900 var katolikerna lika många som de reformerta, och år 2000 var de tre gånger så många.

Språk[redigera | redigera wikitext]

Även språkligt har stora förändringar ägt rum. Hela området har traditionellt varit behärskat av det rätoromanska språket, närmare bestämt den sursilvanska dialekten. I staden Ilanz har dock alltid en tyskspråkig minoritet funnits, vilken sedan har ökat sin andel, så att de tysktalande sedan andra världskrigets slut har varit i majoritet. Vid senaste folkräkningen (2000) hade endast en tredjedel av stadsborna rätoromanska som huvudspråk. I byarna runt omkring staden har det traditionella språket varit helt dominerande ända fram mot slutet av 1900-talet, då tyska språket började vinna mark även där. I de byar som ligger närmast staden har numera närmare hälften av befolkningen tyska som huvudspråk, medan de mer avlägsna byarna fortfarande har en stor majoritet rätoromansktalande. Det är dock betydligt fler som behärskar rätoromanska än dem som har det som huvudspråk.

Låg- och mellanstadieskolan i staden Ilanz, i vilken också elever från Schanus går, har varit tyskspråkig sedan 1833. 2008 inrättades dock tvåspråkiga klasser, där eleverna undervisas på både tyska och rätoromanska enligt språkbadsmetoden. Omkring en tredjedel av stadens elever går nu i dessa klasser. I resten av kommunen går låg- och mellanstadieeleverna i byskolor, där rätoromanska är undervisningsspråk, men med tyska som skolämne . Även högstadieskolan i Ilanz är tyskspråkig, med enstaka tvåspråkiga klasser, och där går också flertalet av byarnas elever. Undantaget är skolan i Rueun, med elever även från Siat och Pigniu samt grannkommunerna Andiast och Waltensburg/Vuorz. Där bedrivs undervisning i alla grundskolans årskurser på rätoromanska, med tyska som ämne.

Förvaltninsspråket i staden har alltid varit tyska, medan det i småkommunerna har varit rätoromanska eller både rätoromanska och tyska. Den nya storkommunen Ilanz/Glion är officiellt tvåspråkig.

Kända personer från Ilanz[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bundesamt für Statistik (BFS)
  2. ^ Bundesamt für Statistik (BFS)
  3. ^ Historisches Lexikon der Schweiz