Imam

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Imam leder bön i Kairo. Målning av Jean-Léon Gérôme 1865.

En imam (arabiska, "den som står framför") är inom islam en religiös funktionär. Ordet har flera olika betydelser. Traditionellt förutsätts en imam vara en man. De kvinnor som på senare år har framträtt som imamer har mött hårt motstånd och begränsats.[1][2]

Betydelsen präst[redigera | redigera wikitext]

Vanligen betyder imam präst eller böneledare, men benämningen har ingenting med prästerskap att göra. Imamens ursprungliga förrättning är att vara ledare av den gemensamma bönen i moskén, varvid han står framför de övriga, med ryggen vänd åt dem och de följer efter alla hans rörelser. I de stora moskéerna finns två imamer, en för de fem föreskrivna dagliga bönerna och en för den predikan, som skall hållas varje fredag (jämför khutba).

Imamerna bildar inget särskilt stånd och har därför heller ingen särskild dräkt. De tas ofta bland fattiga, fromma studerande, och då de ur moskéns kassa får blott en mindre lön försörjer de sig vid sidan om. En imam kan när som helst på förekommen anledning avskedas av moskéns nasir (förvaltare). Han förlorar då sin titel av imam och kan ersättas med någon annan som är kompetent att förrätta hans syssla.

Betydelsen andligt överhuvud[redigera | redigera wikitext]

I inskränkt betydelse betecknar imam det andliga överhuvudet, i motsats till emir, den världslige maktinnehavaren, i vissa islamiska stater. De turkiska sultanerna bar därför alltid den av abbasiderna efter de tolv imamernas bortgång (se nedan) upptagna titeln imam-el-muslimin, "muslimernas imam", jämte den av emir-el-mumi-nin (se Emir). Titeln imam bars även av åtskilliga arabiska furstehus, såsom zayditerna i Jemen från och med 800-talet, och tillkommer ännu i dag officiellt imamen av Muskat.

Betydelsen "kyrkofader"[redigera | redigera wikitext]

Imamer som i särskild mening andliga ledare kallas också de första muslimska århundradenas korantolkare och rättslärda, vilka motsvarar den kristna kyrkans patres ("kyrkofäder"). Dessa indelas efter sin rang i sju klasser, av vilka den första består blott av de fyra stora imamerna, Abu Hanifa (död 767), Malik Ibn Anas (död 795), Ash-Shāfi‘ī (död 819) och Ibn Hanbal (död 855), vilka stiftade var sin av det sunnitiska islams fyra ortodoxa rättsskolor. Till någon av dessa måste varje rättrogen sunnit höra. Hanafiternas rättsskola är den härskande bland turkar och tatarer samt muslimerna i Pakistan, malikiternas i norra Afrika med undantag av vissa delar av Egypten, shafiternas i större delen av Egypten och dessutom i Sydarabien och Indonesien. Hanbaliternas rättsskola, den mest fanatiska, var förr allmän i Mesopotamien, Syrien och Palestina, men har från och med osmanernas uppträdande på 1400-talet mer och mer undanträngts av den hanafitiska riktningen och praktiseras numera i stort sett bara i Saudiarabien.

De shiitiska tolv imamerna[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Shiaimam

Med de tolv imamerna menas ättlingarna till profeten Muhammeds svåger och kusin Ali ibn Abi Talib (den fjärde kalifen hos sunniter) och dennes son Hasan ibn Ali vilka räknas som de två första imamerna.

De tolv imamer som efterträdde profeten Muhammed var enligt imamiterna:

  1. Ali ibn Abi Talib (mördades i Kufa 661)
  2. Hasan ibn Ali Hasan (död i Medina 670)
  3. Husayn ibn Ali (Hasans bror; stupade i slaget vid Karbala 680)
  4. Ali Zayn al-Abidin ibn Husayn (Husayns son; död 694)
  5. Muhammad al-Baqir (död i Medina 734)
  6. Jafar as-Sadiq (lärare till sunniternas imamer hanafi, hanbali, shafi och malaki; död 765)
  7. Musa al-Kazim (Jafars son; tillfångatagen och mördad i ett fängelse i Bagdad av Harun al-Rashid 799),
  8. Ali ar-Rida (förgiftades av kalifen El-Mamun 818),
  9. Muhammad Jawad at-Taqi (förgiftad av sin hustru 835),
  10. Ali an-Naqi (död i Medina 868),
  11. Hasan al-Askari (förgiftad av den abbasidiske kalifen al-Mu'tamid 874/875)
  12. Muhammad al-Mahdi al-Muntazar (försvann i en källare i Samarra i Irak 879)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.paraplyprojektet.se/nyheter/suad/ Paraplyprojektet: Sveriges första kvinnliga imam.
  2. ^ http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/4361931.stm BBC News: Woman leads US Muslims to prayer (engelska)