In situ-hybridisering

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

In situ hybridisering (ISH) är en form av hybridisering som använder uppmärkta RNA eller DNA strängar, det vill säga prober, för att detektera en RNA eller DNA sekvens i en vävnad. Motsvarande teknik för att hitta proteiner heter immunohistokemi.

Det finns flera olika sorters prober att välja mellan. Vilken man väljer beror på storleken på det man vill detektera, vad man vill mäta och vilken känslighet man är ute efter. Exempel på prober kan vara cDNA kloner, kosmid kloner och repetitiva sekvenser. Proberna märks upp med olika etiketter. Exempel på detta kan vara biotin och digoxigenin. Proberna kan detekteras på en rad olika sätt.

ISH kan användas för detektering av genetiska sjukdomar och för att upptäcka förändringar i kromosomerna.