Indisk ökenlöpare
| Indisk ökenlöpare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
_at_Bharatpur_I_IMG_5437.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Familj | Vadarsvalor Glareolidae |
| Släkte | Cursorius |
| Art | Indisk ökenlöpare C. coromandelicus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cursorius coromandelicus | |
| Auktor | (Gmelin, 1789) |
Indisk ökenlöpare[2] (Cursorius coromandelicus) är en fågel i familjen vadarsvalor inom ordningen vadarfåglar.[3]
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Indisk ökenlöpare är en 23 cm lång vadarfågel med långa ben och vingar och en lätt nedåtböjd näbb. Ovansidan är gråbrun, undersidan orangefärgad med mörk buk. På huvudet syns en kastanjefärgad hjässa, ett vitt och långt ögonbrynsstreck samt ett mörkt ögonstreck. I flykten uppvisar den breda, rundade vingar och ett vitt band över de övre stjärttäckarna. Ungfågeln är brunbandat kastanjebrun under.[4]
Läte[redigera | redigera wikitext]
Kontakt- och varningsläte är ett lågt "gwut" eller "wut".[5]
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Indisk ökenlöpare förekommer fläckvist från Pakistan till Indien och Sri Lanka.[3] Arten är huvudsakligen stannfågel, men lokalt nomadisk.[6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Indisk ökenlöpare hittas på torra steniga slätter, ruderatmark med spridda buskar och plogade fält. Födan består av skalbaggar och deras larver, framför allt svartbaggar, men även gräshoppor, mullvadssyrsor av släktet Gryllotalpa och andra insekter som myror. Fågeln häckar från slutet av februari till augusti, med ungar observerade i Haryana i mars och i Gujarat i februari. På Sri Lanka häckar den huvudsakligen i maj–juni.[6]
Status och hot[redigera | redigera wikitext]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]
Namn[redigera | redigera wikitext]
Fågelns vetenskapliga artnamn coromandelicus syftar på Koromandelkusten i sydöstra Indien, som i sin tur är en portugisisk förvrängning av Cholamandalam, cholafolkets kungarike.[7]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Cursorius coromandelicus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
- ^ Hayman, Peter; Marchant, John; Prater, Tony (1986). Shorebirds: an identification guide to the waders of the world. Boston: Houghton Mifflin. sid. 384–385. ISBN 0-395-60237-8
- ^ [a b] Maclean, G.L. & Kirwan, G.M. (2020). Indian Courser (Cursorius coromandelicus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53779 18 februari 2020).
- ^ Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör indisk ökenlöpare.
Wikispecies har information om Cursorius coromandelicus.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|