Ing-Marie Eriksson

Ing-Marie Eriksson vid genombrottet 1965.

Ing-Marie Eriksson (gift Sabbadini) född 30 september 1932 i Sikås, Hammerdal i norra Jämtland, numera boende i Stockholm, är en svensk författare och ämneslärare.

Ing-Marie Eriksson debuterade 1965 med romanen Märit som ledde till ett tryckfrihetsåtal, då några grannar i Sikås ansåg sig förtalade av hennes bok, och hon fälldes senare i tingsrätt och hovrätt. Hon har studerat språk i Frankrike, Tyskland och Italien, och åren 1973-1974 bodde hon på Sicilien.

Hon är medlem i författarkooperativet "Hanveden".

Bibliografi

• Märit 1965 (roman)
• I Getsemane 1968 (roman)
• Segerhuva 1969 (roman)
• Sista slåttersommaren 1972 (roman)
• De övergivna 1975
• En gäst och främling 1978 (roman)
• Årsringen 1980 (roman)
• Resenärerna 1985
• Porträttet 1990
• Vännen från fjärran 1994 (roman)
• Förföraren 1997 (roman)
• När kastanjerna blommar i Paris 2004 (roman)

Priser och utmärkelser

• Tidningen VI:s litteraturpris 1966
• Landsbygdens författarstipendium 1994
• Hedenvind-plaketten 2005
• Zetterströms minnesmedalj för jamtsk vitterhet 2007

Källor

• Norrländsk uppslagsbok, Band 1, 1993
• Eriksson-Sabbadini, Ing-Marie, Vem är det, s311, 1993
• Ing-Marie Eriksson-Sabbadini från Författarcentrum

Externa länkar

• Ing-Marie Eriksson i Libris
• Tidningsurklipp från Sikås-bulletinen