Falköpings kommun

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Ingatorp, Falköpings kommun)
Hoppa till: navigering, sök
Falköpings kommun
Kommun
Falköpings stadhus (kommunhus)
Falköping vapen.svg
Land  Sverige
Län Västra Götalands län
Landskap Västergötland
Domsaga Skaraborgs domsaga
Läge 58°10′0″N 13°33′0″Ö / 58.16667°N 13.55000°Ö / 58.16667; 13.55000Koordinater: 58°10′0″N 13°33′0″Ö / 58.16667°N 13.55000°Ö / 58.16667; 13.55000
Centralort Falköping
Areal 1 065,78 km² (2013-01-01)[1]
110:e största (av 290)
 - land 1 044,98 km²
 - vatten 20,8 km²
Folkmängd 32 185 (2014-12-31)[2]
78:e största (av 290)
Befolkningstäthet 30,8 invånare/km²[2][1]
136:e högsta (av 290)
Kommunkod 1499
Falköping Municipality in Västra Götaland County.png
Webbplats: www.falkoping.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Falköpings kommun är en kommun i Västra Götalands län i landskapet Västergötland. Centralort är Falköping.

Kommunen gränsar till Herrljunga kommun, Mullsjö kommun, Skara kommun, Skövde kommun, Tidaholms kommun, Ulricehamns kommun och Vara kommun.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Bjurum, Bolum, Borgunda, Brismene, Broddetorp, Brunnhem, Börstig, Dala, Falköpings västra, Falköpings östra, Fivlered, Floby, Friggeråker, Grolanda, Gudhem, Gökhem, Göteve, Hornborga, Håkantorp, Hällestad, Högstena, Jäla, Karleby, Kinneved, Kälvene, Luttra, Marka, Mularp, Norra Åsarp, Näs, Segerstad, Skörstorp, Slöta, Smula, Solberga, Stenstorp, Sätuna, Södra Kyrketorp, Tiarp, Torbjörntorp, Trävattna, Ugglum, Ullene, Valtorp, Vartofta-Åsaka, Vilske-Kleva, Vistorp, Vårkumla, Yllestad, Åsle och Östra Tunhem. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Falköpings stad från medeltiden som 1863 bildade en stadskommun. Falköpings västra landskommun uppgick i Falköpings stad 1935.

I området fanns även tre municipalsamhällen: Falköpings förstäder från 4 juli 1919 till 31 december 1943, Floby från 5 juli 1923 till 31 december 1961 och Stenstorp från 13 januari 1923 till 31 december 1958.

Vid kommunreformen 1952 skedde olika sammanslagningar av landskommunerna och nya landskommuner bildades: Dimbo, Frökind, Redväg, Vartofta och Vilske.

Falköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Falköpings stad. 1974 införlivades kommunerna Frökind, Gudhem, Stenstorp, Vilske och Vartofta, dessutom delar ur Dimbo kommun (Skörstorp) och Redvägs kommun (Fivlered, Norra Åsarp, Smula och Solberga).[3]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Falköpings tingsrätts domsaga, ingick mellan 2001 och 2009 i Skövde tingsrätts domsaga och ingår från 2009 i Skaraborgs tingsrätts domsaga.[4]

Kommunsammanslagningarna från 1863[redigera | redigera wikitext]

Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Falköpings kommun från 1863 och framåt. De mörkgråa landskommunerna var de delar av storkommunerna som gick till andra kommuner än Falköping i slutändan. Färgerna antyder att man försökte hålla ihop häraderna när storkommunerna bildades. Tabellen illustrerar även att reformer sällan genomförs i ett steg: det behövs även förplanering, försök, steg, och efterjusteringar. Notera särskilt Smula och Åsarp som var något så ovanligt som socknar delade på härader (och län).

före reformerna efter reformen 1862 dito 1952 dito 1971
-1862 1863-91 1892-1934 1935-51 1952-1970 1971-73 1974-
härad socken, stad landskommun, stadskommun "storkommun" enhetlig kommun
Falköpings stad Falköpings kn
Gudhem Falköpings västra sn Falköpings västra ln
Friggeråkers sn Friggeråkers ln
Borgunda sn Borgunda ln Stenstorps ln Stenstorps kn
Brunnhems sn Brunnhems ln
Dala sn Dala ln
Håkantorps sn Håkantorps ln
Högstena sn Högstena ln
Kyrketorps sn Kyrketorps ln (Södra Kyrketorp 1886-)
Segerstads sn Segerstads ln
Stenstorps sn Stenstorps ln
Valtorps sn Valtorps ln
Bjurums sn Bjurums ln Gudhems ln Gudhems kn
Broddetorps sn Broddetorps ln
Gudhems sn Gudhems ln
Hornborga sn Hornborga ln
Sätuna sn Sätuna ln
Torbjörntorps sn Torbjörntorps ln
Ugglums sn Ugglums ln
Tunhems sn Tunhems ln (Östra Tunhem 1886-)
Bjärka sn Bjärka ln  Skara kn
Valle Bolums sn Bolums ln Gudhems kn Falköpings kn
Redväg 12 socknar 12 landskommuner Redvägs ln Redvägs kn Ulricehamns kn
Fivlereds sn Fivlereds ln Falköpings kn
Solberga sn Solberga ln
Smula sn Smula ln
Frökind Smula ln
Redväg Åsarps sn Norra Åsarps ln
Frökind Norra Åsarps ln
Brismene sn Brismene ln Frökinds ln Frökinds kn
Börstigs sn Börstigs ln
Kinneveds sn Kinneveds ln
Vårkumla sn Vårkumla ln
Vartofta Luttra sn Luttra ln
Falköpings östra sn Falköpings östra ln Vartofta ln Vartofta kn
Karleby sn Karleby ln
Kälvene sn Kälvene ln
Mularps sn Mularps ln
Näs sn Näs ln
Slöta sn Slöta ln
Tiarps sn Tiarps ln
Vistorps sn Vistorps ln
Yllestads sn Yllestads ln
Åsaka sn Åsaka ln (Vartofta-Åsaka 1886-)
Åsle sn Åsle ln
Skörstorps sn Skörstorps ln Dimbo ln Dimbo kn
11 socknar 11 landskommuner Tidaholms kn
Vilske Floby sn Floby ln Vilske ln Vilske kn Falköpings kn
Grolanda sn Grolanda ln
Gökhems sn Gökhems ln
Göteve sn Göteve ln
Jäla sn Jäla ln
Kleva sn Kleva ln (Vilske-Kleva 1886-)
Marka sn Marka ln
Trävattna sn Trävattna ln
Ullene sn Ullene ln
Gäsene Hällestads sn Hällestads ln

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver tre röda torn med spetsig huv, bjälkvis ordnade.

Förebilden till vapnet är ett sigill från 1400-talet. Det skapades av dåvarande Riksheraldikerämbetet och kunde fastställas för Falköpings stad av Kungl Maj:t år 1940. Vapnet registrerades hos PRV för den nya kommunen år 1978.

Även Gudhems, Frökinds och Vilske kommuner hade vapen vars giltighet upphörde 1974 i samband med sammanläggningen med Falköping.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Falköpings kommun 1810–2010
År Invånare
1810
  
19 217
1850
  
26 495
1900
  
31 305
1950
  
31 655
1970
  
32 643
1980
  
31 875
1990
  
31 994
2000
  
31 007
2010
  
31 513
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet.



Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

se även Lista över fornlämningar i Falköpings kommun
Gånggriften Kyrkerör i Falköping.

Falköpings kommun är känt för bland annat sina många och väl bevarade gravplatser, gånggrifter, från stenåldern. Det finns 3 dösar och ungefär 200 gånggrifter, varav hälften är någorlunda väl bevarade, i Falköping med omnejd. Vid sjön Hornborgasjön, som varje år lockar tusentals tranor som kommer ifrån Tyskland att rasta, har arkeologer funnit en av Sveriges äldsta begravda varelser. En ungefär 9 300 år gammal hund, rituellt begravd, har hittats vid en bosättning. Falköpings kommun hyser även flera väl bevarade runstenar och kyrkor, exempelvis 1100-talskyrkorna S:t Olofs kyrka, Gökhems kyrka, Kinneveds kyrka och Valtorps kyrka. I kommunen finns också ruinerna efter Gudhems kloster, som även det är från 1100-talet.

Ållebergskragen[redigera | redigera wikitext]

Ett i Sverige unikt fynd gjordes 1827 vid Ålleberg, då två män var ute på jakt efter en lämplig sten att använda som spishäll. När de väl hittat den perfekta stenen fann de något än mer värdefullt under den, en guldkrage av aldrig tidigare skådad art. Den kom att kallas Ållebergskragen och vägde nästan 6,5 hektogram och visade sig vara tillverkad under folkvandringstiden ca 450 e.Kr. Kragen finns numera på Statens historiska museum i Stockholm, men en ytterst god kopia finns att beskåda på Falbygdens museum. Guldhalskragen representerar ett så skickligt guldsmedsarbete att det inte kan överträffas ens med moderna metoder. Från ungefär samma tid är fornborgen på Mösseberg, en av landets största, och kunghögen i Gökhem.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Falköpings kommun styrs sedan 2008 av en blocköverskridande majoritet bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna och Kristdemokraterna.

Ulf Eriksson (C) är kommunalråd och Håkan Arnesson (M) är oppositionsråd.

Mandatfördelning i Falköpings kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 1 16 8 6 1 4
16 8 6 4
36 88,2
31 5
1973 1 15 19 5 2 7
15 19 5 2 7
49 91,4
42 7
1976 1 15 19 5 2 7
15 19 5 2 7
49 92,0
41 8
1979 2 17 16 4 2 10
17 16 4 10
51 91,0
37 14
1982 2 19 14 3 2 11
19 14 3 11
51 91,1
39 12
1985 2 18 1 12 6 2 10
18 12 6 10
51 89,7
38 13
1988 2 19 3 13 4 2 8
19 3 13 4 8
51 86,1
33 18
1991 4 13 2 2 8 3 4 15
4 13 8 3 4 15
51 87,5
34 17
1994 4 17 4 10 2 2 12
4 17 4 10 12
51 86,1
29 22
1998 5 17 2 8 2 7 10
5 17 8 7 10
51 80,22
29 22
2002 4 18 2 8 4 6 9
4 18 8 4 6 9
51 79,40
30 21
2006 2 20 2 2 8 2 6 9
20 8 6 9
51 80,98
27 24
2010 2 17 2 4 6 2 4 14
17 4 6 4 14
51 82,43
26 25
2014 2 17 2 10 6 2 4 8
17 10 6 4 8
51 85,76
25 26
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunfullmäktige 2006–2010[redigera | redigera wikitext]

Från kommunsammanslagningen 1974 och fram till valet 2006 hade Falköpings kommun styrts av de borgerliga partierna i majoritet. Valet 2006 resulterade i att Sverigedemokraterna (SD) kom in med två mandat i kommunfullmäktige och fick rollen som vågmästare. Eftersom både de borgerliga och de röd-gröna blocken klargjorde att ett samarbete med SD var uteslutet blev den politiska styrningen osäker. Det borgerliga blocket försökte till en början styra kommunen i minoritet, men detta sprack och den 1 oktober 2008 bildades en ny blocköverskridande majoritet bestående av Centerpartiet, Socialdemokraterna och Kristdemokraterna.

Kommunfullmäktige 2010–2014[redigera | redigera wikitext]

Efter valet 2010 stod det klart att de borgerliga partierna tillsammans återigen kunde få majoritet i kommunfullmäktige. Trots det valde den blocköverskridande majoriteten som bildades i oktober 2008 att fortsätta sitt samarbete.

Falköpings vänorter[redigera | redigera wikitext]

Falköping har fem vänorter[5][6]:

Falköping är också som första stad i Sverige som är med i det internationella nätverket Cittaslow.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/385459/. Läst 19 februari 2015. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Falköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ Vänorter - Falköpings kommun (arkiverad 2007-03-01)
  6. ^ ”Falköpings vänorter - Falköpings kommun”. Falkoping.se. 2010-08-30. http://www.falkoping.se/kommunpolitik/internationelltarbete/falkopingsvanorter.4.74a47667127d3ad7348800033934.html. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]