Ingrid Bergman
| Den här artikeln behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Från vilken/vilka källor är datainsamlingen gjord? (2013-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
| Ingrid Bergman | ||||||
| Födelsenamn | Ingrid Bergman | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Född | 29 augusti 1915 Stockholm, Sverige |
|||||
| Död | 29 augusti 1982 (67 år) London, Storbritannien |
|||||
| Längd | 175 cm | |||||
| År som aktiv | 1935–1982 | |||||
| Make | Dr. Aron Petter Lindström (1937–1950) Roberto Rossellini (1950–1957) Lars Schmidt (1958–1975) |
|||||
| Webbplats | www.ingridbergman.com | |||||
| Betydande roller | ||||||
| Intermezzo, Casablanca, Gasljus, Trollbunden | ||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
| IMDb SFDb | ||||||
Ingrid Bergman, född 29 augusti 1915 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm[1], död 29 augusti 1982 i London, var en svensk skådespelare. Hon belönades med Oscar tre gånger och är en av de få svenskor som kan kallas Hollywoodstjärna.
Innehåll |
Bakgrund [redigera]
Bergman var dotter till konstnären Justus Bergman (1871-1929) och Frieda Henriette Auguste Louise Adler (1884-1918[2]); modern var från Kiel i Tyskland. Föräldrarna hade gift sig den 13 juni 1907 och bodde på Strandvägen 3 i Stockholm när Ingrid Bergman föddes[3]. Hon var deras enda barn. Bergmans föräldrar avled när hon var ung, och hon växte upp hos släktingar. Hon gifte sig med Petter Lindström 1937 i Stöde kyrka. De fick tillsammans dottern Pia Lindström.
Karriär [redigera]
Hennes skådespelarbana började med studier på Dramatens elevskola, och hon hade under denna tid en liten roll i filmen Munkbrogreven, 1935. Efter ett dussintal filmer i Sverige (däribland den klassiska Hjalmar Bergman-filmatiseringen Swedenhielms) fick hon kontakt med USA och Hollywoodproducenten David O. Selznick, som gav henne ett filmkontrakt. Hennes första film i USA, Intermezzo, var en nyinspelning av en film hon gjort med Gösta Ekman i Sverige.
Bergman gjorde snart ett starkt intryck på filmpubliken med sin friskhet och naturlighet, särskilt när hon spelade Maria i filmen For Whom the Bell Tolls (Klockan klämtar för dig) 1943. Riktigt stor stjärna blev hon när hon gjorde Casablanca, 1942 och spelade mot den legendariske Humphrey Bogart. Fina rollprestationer gjorde hon också i Alfred Hitchcocks filmer Spellbound (Trollbunden), 1945 och Notorious (Kvinna – spion), 1946.
1950 mötte hon filmregissören Roberto Rossellini och hon blev hans älskarinna samtidigt som hon hade en roll i hans film Stromboli. Båda var redan gifta och deras kärleksaffär var en mediaskandal, som orsakade henne vissa problem yrkesmässigt, eftersom ingen i Hollywood vågade ha med henne att göra. Paret fick sonen Robertino och senare tvillingarna Ingrid Isotta Rossellini och Isabella Rossellini.
Efter några filmer för Rossellini, som varken konstnärligt eller ekonomiskt blev framgångsrika, fick Ingrid Bergman åter filma i Hollywood. För Anastasia fick hon år 1956 sin andra Oscar och var åter en lysande stjärna på Hollywoodhimlen. Därpå följde en rad filmer, mestadels romantiska komedier (Indiskret 1958, Kaktusblomman 1969 och Mordet på Orientexpressen 1974, som gav henne en tredje Oscar för bästa kvinnliga biroll).
Ett slags storartat slutkrön på hennes filmkarriär blev rollen i Ingmar Bergmans Höstsonaten (1978), en av hennes mest inträngande rollprestationer någonsin. Bergman gjorde sin sista huvudroll, likaledes ett av hennes realistiska livsporträtt, i en tv-film 1982, A Woman Named Golda, i vilken hon spelade Israels tidigare premiärminister Golda Meir.
Död och eftermäle [redigera]
Hon avled på sin födelsedag 1982, efter en tids sjukdom (bröstcancer) och hon gravsattes med sina föräldrar på Norra begravningsplatsen i Stockholm. Merparten av hennes aska ströddes dock i havet vid Dannholmen utanför Fjällbacka på västkusten. I Fjällbacka är en byst rest till hennes minne och torget är döpt till Ingrid Bergmans torg.
Bergman är en av de internationellt mest kända svenskarna. Hon anses vara en av de främsta skådespelerskorna genom tiderna enligt American Film Institute.[a]
Filmografi i urval [redigera]
Filmer [redigera]
| År | Filmtitel | Engelsk titel | Roll |
|---|---|---|---|
| 1930-talet | |||
| 1932 | Landskamp | Flicka som står i kö | |
| 1935 | Munkbrogreven | The Count of the Monk's Bridge | Elsa Edlund |
| 1935 | Bränningar | Ocean Breakers | Karin Ingman |
| 1935 | Swedenhielms | Swedenhielms Family | Astrid |
| 1935 | Valborgsmässoafton | Walpurgis Night | Lena Bergström |
| 1936 | På solsidan | On the Sunny Side | Eva Bergh |
| 1936 | Intermezzo | Anita Hoffman | |
| 1938 | Dollar | Julia Balzar | |
| 1938 | En kvinnas ansikte | A Woman's Face | Anna Holm, aka Anna Paulsson |
| 1938 | Die Vier Gesellen | The Four Companions | Marianne |
| 1939 | En enda natt | Only One Night | Eva Beckman |
| 1939 | Intermezzo | Anita Hoffman | |
| 1940-talet | |||
| 1940 | Juninatten | June Night | Kerstin Norbäc - aka Sara Nordanå |
| 1941 | Adam hade fyra söner | Adam Had Four Sons | Emilie Gallatin |
| 1941 | Himlens vrede | Rage in Heaven | Stella Bergen Monrell |
| 1941 | Dr. Jekyll och Mr. Hyde | Ivy Peterson | |
| 1942 | Casablanca | Ilsa Lund | |
| 1943 | Klockan klämtar för dig | For Whom the Bell Tolls | María |
| 1943 | Vi i Amerika (kortfilm) | Swedes in America | Sig själv |
| 1944 | Gasljus | Gaslight | Paula Alquist Anton |
| 1945 | Högt spel i Saratoga | Saratoga Trunk | Clio Dulaine |
| 1945 | Trollbunden | Spellbound | Dr. Constance Petersen |
| 1945 | Klockorna i St. Mary | The Bells of St. Mary's | Syster Mary Benedict |
| 1946 | American Creed (kortfilm) | Sig själv | |
| 1946 | Notorious! | Notorious | Alicia Huberman |
| 1948 | Triumfbågen | Arch of Triumph | Joan Madou |
| 1948 | Joan of Arc | Jeanne d’Arc | |
| 1949 | Under Capricorn | Lady Henrietta Flusky | |
| 1950-talet | |||
| 1950 | Stromboli | Karin | |
| 1952 | Den stora kärleken | The Greatest Love | Irene Girard |
| 1953 | Vi kvinnor (segment: "Ingrid Bergman") | We, the Women | Sig själv |
| 1954 | Giovanna d'Arco al rogo | Joan of Arc at the Stake | Giovanna d'Arco (JJeanne d’Arc) |
| 1954 | Resa till Italien | Journey to Italy | Katherine Joyce |
| 1954 | Otrohet | Fear | Irene Wagner |
| 1956 | Anastasia | Anna Koreff/Anastasia | |
| 1956 | Elena och männen | Elena and Her Men | Elena Sokorowska |
| 1958 | Indiskret | Indiscreet | Anna Kalman |
| 1958 | Värdshuset sjätte lyckan | The Inn of the Sixth Happiness | Gladys Aylward |
| 1960-talet | |||
| 1961 | Tycker ni om Brahms? | Goodbye Again | Paula Tessier |
| 1961 | Auguste | Kolka, My Friend | (Okrediterad cameoroll) |
| 1964 | Besöket | The Visit | Karla Zachanassian |
| 1964 | Den gula Rolls-Roycen | The Yellow Rolls-Royce | Gerda Millett |
| 1967 | Stimulantia (Segment: "The Necklace") | Mathilde Hartman | |
| 1969 | Kaktusblomman | Cactus Flower | Stephanie Dickinson |
| 1970-talet | |||
| 1970 | Henri Langlois (dokumentärfilm) | Sig själv | |
| 1970 | En promenad i vårregnet | A Walk in the Spring Rain | Libby Meredith |
| 1973 | Två rymmare och en ängel | From the Mixed-Up Files of Mrs. Basil E. Frankweiler | Mrs. Frankweiler |
| 1974 | Mordet på Orientexpressen | Murder on the Orient Express | Greta Ohlsson |
| 1976 | Nina | A Matter of Time | Countess Sanziani |
| 1978 | Höstsonaten | Autumn Sonata | Charlotte Andergast |
TV-framträdanden [redigera]
| År | Titel | Roll |
|---|---|---|
| 1959 | Startime: The Turn of the Screw | Guvernant |
| 1961 | 24 Hours in a Woman's Life | Clare Lester |
| 1963 | Hedda Gabler | Hedda Gabler |
| 1966 | The Human Voice | Okänd kvinna (monolog) |
| 1977 | Great Performances: Childhood | Värd |
| 1979 | The American Film Institute Salute to Alfred Hitchcock | Sig själv (Värd) |
| 1982 | A Woman Called Golda | Golda Meir |
Teater-framträdanden [redigera]
| År | Pjäs | Roll | Teater | Plats |
|---|---|---|---|---|
| 1940 | Liliom | Julie | Forty-Fourth Street Theater | New York City, USA |
| 1941 | Anna Christie[4] | Anna Christopherson | Lobero Theatre | Santa Barbara, USA |
| 1946 | Johanna från Lothringen | Jeanne d’Arc/Mary Grey | Neil Simon Theatre | New York City, USA |
| 1953 | Jeanne d'Arc på bålet | Jeanne d’Arc | Teatro di San Carlo | Neapel, Italien |
| 1956 | Tea and Sympathy | Laura Reynolds | Théâtre de Paris | Paris, Frankrike |
| 1962 | Hedda Gabler | Hedda Gabler | Théâtre Montparnasse Gaston Baty | Paris, Frankrike |
| 1965 | A Month in the Country | Natalia Petrovna | Yvonne Arnaud Theatre | Guildford, Storbritannien |
| 1967 | More Stately Mansions | Deborah Harford | Broadhurst Theatre | New York City, USA |
| 1971 | Captain Brassbound's Conversion | Lady Cecily Waynflete | Cambridge Theatre | London, Storbritannien |
| 1972 | Captain Brassbound's Conversion | Lady Cecily Waynflete | Opera House, Kennedy Center | Washington, D.C., USA |
| 1973 | The Constant Wife | Constance Middleton | Noël Coward Theatre | London, Storbritannien |
| 1975 | The Constant Wife | Constance Middleton | Shubert Theatre | New York City, USA |
| 1977 | Waters of the Moon | Helen Lancaster | Chichester Festival Theatre | Chichester, Storbritannien |
| 1978 | Waters of the Moon | Helen Lancaster | Haymarket Theatre | London, Storbritannien |
Referenser [redigera]
Fotnoter [redigera]
- ^ Se även AFI’s 100 Years...100 Stars, engelska Wikipedia.
Noter [redigera]
- ^ Hedvig Eleonora församling Födelse- och dopbok CI:43 sid 142
- ^ Modern avled den 19 januari 1918 på Sophiahemmet, av cholaemia, enligt Hedvig Eleonora församlings död- och begravningsbok FI:22 sid 121
- ^ Hedvig Eleonora församling Födelse- och dopbok CI:43 sid 142
- ^ ”Anna Christie”. eOneill.com: An Electronic Eugene O'Neill Archive. http://www.eoneill.com/artifacts/AC1.5.htm. Läst 14 mars 2007.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Ingrid Bergman
- Officiell webbplats
- Ingrid Bergman på Internet Movie Database (engelska)
- Ingrid Bergman på Svensk Filmdatabas
- Ingrid Bergman i Libris