Ingrid Bergman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Ingrid Bergman (olika betydelser).
Ingrid Bergman
IngridBergmanportrait.jpg
Född Ingrid Bergman
29 augusti 1915
Stockholm, Sverige
Död 29 augusti 1982 (67 år)
London, Storbritannien
Aktiva år 19351982
Make Dr. Aron Petter Lindström
(1937–1950)
Roberto Rossellini
(1950–1957)
Lars Schmidt
(1958–1975)
Webbplats www.ingridbergman.com
Betydande roller
Anita Hoffman i Intermezzo
Ilsa Lund i Casablanca
Paula Alquist i Gasljus
Dr. Constance Petersen i Trollbunden
Alicia Huberman i Notorious!
IMDb SFDb

Ingrid Bergman, född 29 augusti 1915 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm[1], död 29 augusti 1982 i London, var en svensk skådespelare. Hon spelade i europeiska och amerikanska filmer och tilldelades filmpriset Oscar tre gånger. Två gånger för bästa kvinnliga huvudroll, i Gasljus 1944 och i Anastasia 1956 samt för bästa kvinnliga biroll i Mordet på Orientexpressen 1974.

Mest känd är Ingrid Bergman för sina roller som Ilsa Lund i Casablanca 1942, mot Humphrey Bogart och som Alicia Huberman i Alfred Hitchcocks thriller Notorious 1946, mot Cary Grant. Av Amerikanska Filminstitutet är hon är rankad som den fjärde största kvinnliga stjärnan inom amerikansk film genom alla tider.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Ingrid Bergman 14 år gammal.

Bergman var dotter till konstnären och fotohandlaren Justus Bergman (1871-1929) och Frieda Henriette Auguste Louise Adler (1884-1918[2]), som var från Kiel i Tyskland. Föräldrarna gifte sig den 13 juni 1907 och var bosatta på Strandvägen 3 i Stockholm, där fadern även drev en fotoaffär, när Ingrid Bergman föddes[1]. Hon var deras enda barn. Bergmans föräldrar avled när hon var ung, och hon växte upp hos släktingar. Hon gifte sig med Petter Lindström 1937 i Stöde kyrka och de fick tillsammans dottern Pia Lindström.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Klockan klämtar för dig – Ingrid Bergmans första färgfilm.

Ingrid Bergmans skådespelarbana började med studier på Dramatens elevskola, och hon fick under denna tid en roll i filmen Munkbrogreven mot Edvin Adolphson, 1935. Hon spelade med i ett dussintal filmer i Sverige, däribland Hjalmar Bergmans drama Swedenhielms. 1938 spelade hon en tid i Tyskland, där hon bland annat gjorde filmen Kvartetten gifter sig (Die vier Gesellen).[3] Efter att ha gjort succé i filmen Intermezzo kontaktades hon av Hollywoodproducenten David O. Selznick, som gav henne ett filmkontrakt. Hennes första film i USA, Intermezzo, var en nyinspelning av den film hon gjort med Gösta Ekman i Sverige.

Bergman gjorde snart ett starkt intryck på filmpubliken med sin begåvning, professionalism och skönhet kombinerad med friskhet och naturlighet, särskilt i Dr. Jekyll och Mr.Hyde som barflickan Ivy Peterson och som Maria i filmen For Whom the Bell Tolls, Klockan klämtar för dig 1943. Stor stjärna blev hon när hon gjorde Casablanca, 1942 och spelade mot den legendariske Humphrey Bogart. Fina rollprestationer gjorde hon också i Alfred Hitchcocks filmer Spellbound (Trollbunden), 1945 och Notorious (Kvinna – spion), 1946.

1950 mötte hon filmregissören Roberto Rossellini och hon blev hans älskarinna samtidigt som hon hade en roll i hans film Stromboli. Båda var redan gifta och deras kärleksaffär var en mediaskandal, som orsakade henne vissa problem yrkesmässigt, eftersom ingen i Hollywood vågade ha med henne att göra. Paret fick sonen Robertino och senare tvillingarna Ingrid Isotta Rossellini och Isabella Rossellini.

Efter några filmer för Rossellini, som varken konstnärligt eller ekonomiskt blev framgångsrika, fick Ingrid Bergman åter filma i Hollywood. För Anastasia fick hon år 1956 sin andra Oscar och var åter en lysande stjärna på Hollywoodhimlen. Därpå följde en rad filmer, mestadels romantiska komedier, Indiskret 1958, Kaktusblomman 1969 och Mordet på Orientexpressen 1974, som gav henne en tredje Oscar för bästa kvinnliga biroll.

Ett slags storartat slutkrön på hennes filmkarriär blev rollen i Ingmar Bergmans Höstsonaten (1978), en av hennes mest inträngande rollprestationer någonsin. Bergman gjorde sin sista huvudroll, likaledes ett av hennes realistiska livsporträtt, i en tv-film 1982, A Woman Named Golda, i vilken hon spelade Israels tidigare premiärminister Golda Meir.

Död och eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Hon avled på sin födelsedag 1982, efter en tids sjukdom (bröstcancer) och hon gravsattes med sina föräldrar på Norra begravningsplatsen i Stockholm. [4] Merparten av hennes aska ströddes dock i havet vid Dannholmen utanför Fjällbacka på västkusten. I Fjällbacka är en byst rest till hennes minne och torget är döpt till Ingrid Bergmans torg.

Bergman är en av de internationellt mest kända svenskarna. Hon anses vara en av de främsta skådespelerskorna genom tiderna enligt American Film Institute.[a]

Filmografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Cary Grant och Ingrid Bergman i filmen Notorious! från 1946.
Ingrid Bergmans gravvård på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

Filmer[redigera | redigera wikitext]

År Filmtitel Engelsk titel Roll
1932 Landskamp   Flicka som står i kö
1935 Munkbrogreven The Count of the Monk's Bridge Elsa Edlund
1935 Bränningar Ocean Breakers Karin Ingman
1935 Swedenhielms Swedenhielms Family Astrid
1935 Valborgsmässoafton Walpurgis Night Lena Bergström
1936 På solsidan On the Sunny Side Eva Bergh
1936 Intermezzo   Anita Hoffman
1938 Dollar   Julia Balzar
1938 En kvinnas ansikte A Woman's Face Anna Holm, aka Anna Paulsson
1938 Die Vier Gesellen The Four Companions Marianne
1939 En enda natt Only One Night Eva Beckman
1939 Intermezzo   Anita Hoffman
1940 Juninatten June Night Kerstin Norbäc - aka Sara Nordanå
1941 Adam hade fyra söner Adam Had Four Sons Emilie Gallatin
1941 Himlens vrede Rage in Heaven Stella Bergen Monrell
1941 Dr. Jekyll och Mr. Hyde   Ivy Peterson
1942 Casablanca   Ilsa Lund
1943 Klockan klämtar för dig For Whom the Bell Tolls María
1943 Vi i Amerika (kortfilm) Swedes in America Sig själv
1944 Gasljus Gaslight Paula Alquist Anton
1945 Högt spel i Saratoga Saratoga Trunk Clio Dulaine
1945 Trollbunden Spellbound Dr. Constance Petersen
1945 Klockorna i St. Mary The Bells of St. Mary's Syster Mary Benedict
1946 American Creed (kortfilm)   Sig själv
1946 Notorious! Notorious Alicia Huberman
1948 Triumfbågen Arch of Triumph Joan Madou
1948 Joan of Arc   Jeanne d’Arc
1949 Under Capricorn   Lady Henrietta Flusky
1950 Stromboli   Karin
1952 Den stora kärleken The Greatest Love Irene Girard
1953 Vi kvinnor (segment: "Ingrid Bergman") We, the Women Sig själv
1954 Giovanna d'Arco al rogo Joan of Arc at the Stake Giovanna d'Arco (JJeanne d’Arc)
1954 Resa till Italien Journey to Italy Katherine Joyce
1954 Otrohet Fear Irene Wagner
1956 Anastasia   Anna Koreff/Anastasia
1956 Elena och männen Elena and Her Men Elena Sokorowska
1958 Indiskret Indiscreet Anna Kalman
1958 Värdshuset sjätte lyckan The Inn of the Sixth Happiness Gladys Aylward
1961 Tycker ni om Brahms? Goodbye Again Paula Tessier
1961 Auguste Kolka, My Friend (Okrediterad cameoroll)
1964 Besöket The Visit Karla Zachanassian
1964 Den gula Rolls-Roycen The Yellow Rolls-Royce Gerda Millett
1967 Stimulantia (Segment: "The Necklace")   Mathilde Hartman
1969 Kaktusblomman Cactus Flower Stephanie Dickinson
1970 Henri Langlois (dokumentärfilm)   Sig själv
1970 En promenad i vårregnet A Walk in the Spring Rain Libby Meredith
1973 Två rymmare och en ängel From the Mixed-Up Files of Mrs. Basil E. Frankweiler Mrs. Frankweiler
1974 Mordet på Orientexpressen Murder on the Orient Express Greta Ohlsson
1976 Nina A Matter of Time Countess Sanziani
1978 Höstsonaten Autumn Sonata Charlotte Andergast

TV-framträdanden[redigera | redigera wikitext]

År Titel Roll
1959 Startime: The Turn of the Screw Guvernant
1961 24 Hours in a Woman's Life Clare Lester
1963 Hedda Gabler Hedda Gabler
1966 The Human Voice Okänd kvinna (monolog)
1977 Great Performances: Childhood Värd
1979 The American Film Institute Salute to Alfred Hitchcock Sig själv (Värd)
1982 A Woman Called Golda Golda Meir

Teater-framträdanden[redigera | redigera wikitext]

År Pjäs Roll Teater Plats
1940 Liliom Julie Forty-Fourth Street Theater New York, USA
1941 Anna Christie[5] Anna Christopherson Lobero Theatre Santa Barbara, USA
1946 Johanna från Lothringen Jeanne d’Arc/Mary Grey Neil Simon Theatre New York, USA
1953 Jeanne d'Arc på bålet Jeanne d’Arc Teatro di San Carlo Neapel, Italien
1956 Tea and Sympathy Laura Reynolds Théâtre de Paris Paris, Frankrike
1962 Hedda Gabler Hedda Gabler Théâtre Montparnasse Gaston Baty Paris, Frankrike
1965 A Month in the Country Natalia Petrovna Yvonne Arnaud Theatre Guildford, Storbritannien
1967 More Stately Mansions Deborah Harford Broadhurst Theatre New York, USA
1971 Captain Brassbound's Conversion Lady Cecily Waynflete Cambridge Theatre London, Storbritannien
1972 Captain Brassbound's Conversion Lady Cecily Waynflete Opera House, Kennedy Center Washington, D.C., USA
1973 The Constant Wife Constance Middleton Noël Coward Theatre London, Storbritannien
1975 The Constant Wife Constance Middleton Shubert Theatre New York, USA
1977 Waters of the Moon Helen Lancaster Chichester Festival Theatre Chichester, Storbritannien
1978 Waters of the Moon Helen Lancaster Haymarket Theatre London, Storbritannien

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Laurence Leamer, As Time Goes by, The Life of Ingrid Bergman, 1986.
  • Donald Spoto, Notorious, 1998.
  • Aleksandra Ziolkowska-Boehm, Ingrid Bergman prywatnie, Warsaw: Proszynski, 2013, ISBN 978-83-7839-518-8.
  • Aleksandra Ziolkowska-Boehm, Ingrid Bergman and her American Relatives, Lanham, MD: Hamilton Books, The Rowman @ Littlefield Publishing Group, 2013, ISBN 978-0-7618-6150-8.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Se även AFI’s 100 Years...100 Stars, engelska Wikipedia.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Hedvig Eleonora församling Födelse- och dopbok CI:43 sid 142
  2. ^ Modern avled den 19 januari 1918 på Sophiahemmet, av cholaemia, enligt Hedvig Eleonora församlings död- och begravningsbok FI:22 sid 121
  3. ^ Svensk uppslagsbok, 2:a upplagan, 1947
  4. ^ Hitta graven
  5. ^ ”Anna Christie”. eOneill.com: An Electronic Eugene O'Neill Archive. http://www.eoneill.com/artifacts/AC1.5.htm. Läst 14 mars 2007. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]