Ingrid Thulin
| Ingrid Thulin | ||||||
Ingrid Thulin 1960.
Foto: K W Gullers ”DigitaltMuseum: NMA.0031450”. http://digitaltmuseum.se/things/portratt-av-skadespelerskan-in/S-NM/NMA.0031450. |
||||||
| Födelsenamn | Ingrid Lilian Thulin | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Född | 27 januari 1926 Sollefteå, Sverige |
|||||
| Död | 7 januari 2004 (77 år) Stockholm, Sverige |
|||||
| Andra namn | Ingrid Tulean | |||||
| År som aktiv | 1948–1988 | |||||
| Make | Harry Schein (1956–1989) Claes Sylwander (1952–1955) |
|||||
| Webbplats | www.ingridthulin.se | |||||
|
||||||
| IMDb | ||||||
Ingrid Lilian Thulin, född den 27 januari 1926 i Sollefteå, Västernorrlands län, död 7 januari 2004 i Stockholm, var en svensk skådespelerska, manusförfattare och regissör.
Innehåll |
[redigera] Biografi
Thulin var dotter till sportfiskare Adam Thulin och Nanna Larsson, och gift 1952-55 med regissör Claes Sylwander, 1956-89 med Harry Schein.
[redigera] Karriär
Thulin var knuten till Malmö Stadsteater. Ingmar Bergman, som arbetade med henne i Malmö, använde henne i flera filmer, som Smultronstället (1957), Nära livet (1958), Ansiktet (1958), Tystnaden (1963), Vargtimmen (1967), Viskningar och rop (1973) och Efter repetitionen (1984). Hon spelade också huvudrollen i Alf Sjöbergs Domaren (1960) och i Luchino Viscontis De fördömda (1969).[1]
På tv spelade hon bland annat Indras dotter i August Strindbergs Ett drömspel i Bergmans regi. Hon var själv verksam som regissör, bland annat med den självbiografiskt färgade filmen Brusten himmel (1982). Hennes självbiografi Någon jag kände kom ut 1992.[1]
2008 instiftade Sollefteå kommun ett stipendium till Ingrid Thulins minne. Ingrid Thulin-stipendiet kan sökas av enskild person eller grupp som är i början av sin konstnärliga utövning. De sökande skall vara födda i eller ha annan anknytning till Ådalen.
[redigera] Filmografi (urval)
- 1949 – Kärleken segrar
- 1951 – Leva på "Hoppet"
- 1952 – Kalle Karlsson från Jularbo
- 1955 – Danssalongen
- 1955 – Hoppsan!
- 1957 – Aldrig i livet
- 1957 – Det händer i natt
- 1957 – Smultronstället
- 1958 – Nära livet
- 1958 – Ansiktet
- 1960 – Domaren
- 1962 – Agostino
- 1962 – De fyra ryttarna
- 1963 – Nattvardsgästerna
- 1963 – Tystnaden
- 1963 – Ett drömspel
- 1964 – Games of desire
- 1965 – Hängivelsen
- 1965 – Return from the ashes
- 1966 – Nattlek
- 1966 – Kriget är slut
- 1967 – Vargtimmen
- 1968 – Badarna
- 1969 – Riten
- 1969 – De fördömda
- 1971 – Short night of the glass dolls
- 1972 – Viskningar och rop
- 1973 – La sainte famille
- 1974 – En handfull kärlek
- 1974 – Moses the Lawgiver
- 1975 – La Cage
- 1975 – Monismanien 1995
- 1976 – På andra sidan bron
- 1976 – Salong Kitty
- 1978 – En och En
- 1984 – Efter repetitionen
- 1987 – Il giorno prima
- 1992 – La casa del sorriso
[redigera] Källor
- ^ [a b] ”Ingrid Thulin”. Store norske leksikon. http://snl.no/Ingrid_Thulin. Läst 9 januari 2011.
[redigera] Vidare läsning
- Höök, Marianne (2008). ”Ingrid Thulin”. Får man vara lite tilltalande i det här samhället? : en antologi / (2008): s. 551-558.. Libris 11446575
- Thulin, Ingrid (1992). Någon jag kände. Stockholm: Norstedt. Libris 7156053. ISBN 91-1-919472-2 (inb.)
- Thulin, Ingrid (2002). Så det så: åskväder. Falun: Kulturdasset. Libris 8426666. ISBN 91-89398-77-7