Inlandstaggnäbb

Från Wikipedia
Inlandstaggnäbb
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTaggnäbbar
Acanthizidae
SläkteAcanthiza
ArtInlandstaggnäbb
A. apicalis
Vetenskapligt namn
§ Acanthiza apicalis
AuktorGould, 1847

Inlandstaggnäbb[2] (Acanthiza apicalis) är en liten insektsätande tätting i familjen taggnäbbar som enbart förekommer i Australien.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Inlandstaggnäbben är en liten (9-11 cm) fågel.[4] Den har gråbrun rygg, rödaktig övergump och en vitspetsad mörk stjärt. Undersidan är gräddfärgad med svarta streck. Hona och hane liknar varandra, men hanen tenderar att vara lite större.[4] Inlandstaggnäbben förväxlas ofta med den kustlevande arten rostpannad taggnäbb (Acanthiza pusilla).[5] Sången är musikalisk med drillar och härmningar.[6]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Inlandstaggnäbben förekommer i Australiens inland väster om Great Dividing Range, men inte i tropiska klimat i norr eller på Tasmanien.[5] Den delas in i fyra underarter med följande utbredning:[3]

Inlandstaggnäbb och rostpannad taggnäbb (A. pusilla) har ofta behandlats som en och samma art och de båda hybridiserar sannolikt i sydöstra Australien där mellanformer förekommer. Den rostpannade taggnäbbens underart diemenensis verkar dessutom genetiskt stå närmare inlandstaggnäbben.[6]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Inlandstaggnäbben bebor torra buskmarker och skogslandskap. I sydvästra Australien hittas de även på sandhedar samt skogar med trädarterna Eucalyptus marginata och Eucalyptus diversicolor.[4] Fågeln födosöker under buskage och i lövverk eftersmå insekter och spindlar, tillfälligtvis frön och smått vegetabiliskt material. Den häckar från juli till december. Honan lägger tre ägg som ruvas i 19 dagar. Ungarna lämnar boet efter 17 dagar.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal på grund av habitatförstörelse, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig.[7]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Acanthiza apicalis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b c d] ”Birds in Backyards: Inland Thornbill Factsheet. Australian Museum. 2006.”. Arkiverad från originalet den 14 november 2018. https://web.archive.org/web/20181114010809/http://www.birdsinbackyards.net/species/Acanthiza-apicalis. Läst 13 november 2018. 
  5. ^ [a b] Oz Birds: Inland Thornbill. 2006.
  6. ^ [a b] Gregory, P. (2018). Inland Thornbill (Acanthiza apicalis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59831 13 november 2018).
  7. ^ Morcombe, M. 2000. Field Guide to Australian Birds. Steve Parish Publishing, Oxley, Queensland.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]