Innanendra Das Gupta

Från Wikipedia

Innanendra Das Gupta, född 1888, var en indisk kemist och nationalist som verkade i Sverige under det Första världskriget.

Kemist och plastpionjär[redigera | redigera wikitext]

Gupta studerade i Tyskland med stöd från Bengalens nationella utbildningsråd och Indiska förbundet för vetenskaplig utveckling.[1] Han arbetade även en tid som kemist på Hoffmann La Roche i Basel i Schweiz. 1914 disputerade han i läkemedelskemi för professor Fritz Ullmann vid Technische Universität Berlin på avhandlingen Studien über 2-Chloranthrachinon-3-carbonsäure.[2]

Därefter fick Gupta anställning vid Skånska Ättikfabriken AB (senare namn Perstorp AB) i Skåne genom företagets grundare Wilhelm Wendt.[3] Där utvecklade kemisten 1918 Skandinaviens första plastmaterial, indolack, efter experiment med formalin och kresol. Detta ledde snart till utvecklingen av härdplasten isolit, som till förväxling liknade bakelit. Perstorps första plastprodukt blev ett handtag av isolit till knivströmbrytare.

Gupta lämnade dock Sverige redan 1919 efter att han förvägrats svenskt medborgarskap.[4]

Nationalist[redigera | redigera wikitext]

1914 blev Gupta en av de första medlemmarna i en revolutionär grupp vid namn Indiens tyska vänner eller Berlinkommittén, som grundats av Virendranath "Chatto" Chattopadhyaya.[5] Gruppen fick stöd från det tyska utrikesdepartementet, då landet vid denna tid låg i krig med Indiens kolonialmakt England och därför uppmuntrade frihetssträvanden i de brittiska kolonierna. På departementet hade Gupta en vän i sinologen, juristen m.m. Herbert Müller, som senare enligt uppgift arbetade åt den Kommunistiska Internationalen.[6] Gupta själv kom med tiden att arbeta för indiska armén.[7]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Manjapra, Kris (2014). Age of Entanglement. Harvard University Press. Sid. 51. 
  2. ^ Ullmann, Fritz; Dasgupta, Inanendra Chandra (1914). ”Über 2-Chlor-anthrachinon-3-carbonsäure”. Berichte der Deutschen Chemischen Gesellschaft 47: sid. 553–568. doi:10.1002/cber.19140470191. https://zenodo.org/record/2328296. 
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818200355/http://www.plastenshus.se/historia/epok1.htm. Läst 2 februari 2012. 
  4. ^ Nordberg, Sten (1998). ”Perstorp Plattan. Sveriges äldsta och mest sålda plastprodukt. En personlig och historisk återblick”. Daedalus 66: sid. 87–102. http://digitalamodeller.se/daedalus/kapitel/Perstorp%20Plattan.%20Sveriges%20aldsta%20och%20mest%20salda%20plastprodukt.%20En%20personlig%20och%20historisk%20aterblick.pdf.  Arkiverad 17 juli 2020 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Mukherjee, Uma. Two great Indian revolutionaries. Rash Behari Bose & Jyotindra Nath Mukherjee. Calcutta: Firma K.L. Mukhopadhyay. Sid. 77. https://archive.org/details/in.ernet.dli.2015.149269/page/n82/mode/1up. 
  6. ^ Bose, Arun Coomer (1971). Indian Revolutionaries Abroad, 1905-1922: In the Background of International Developments. Patna: Bharati Bhawan. Sid. 92. https://archive.org/details/dli.bengal.10689.12671/page/n112/mode/1up. 
  7. ^ Gupta, Manmathnath. History of the Indian Revolutionary Movement. Bombay: Somaiya Publications. Sid. 69. https://archive.org/details/in.ernet.dli.2015.98689/page/n83/mode/1up.