Insider-outsider-hypotesen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Insider-outsider-hypotesen ger en förklaring till faktumet att arbetslösa inte bjuder under de sysselsattas löner. Om arbetsmarknaden skulle ha fungerat som andra marknader så hade lönerna bestämts som ett jämviktstillstånd mellan utbud och efterfrågan, men i stället ligger lönerna högre än så, vilket orsakar arbetslöshet.

Nationalekonomerna Assar Lindbeck och Dennis Snower lade under 1980-talet fram idéer om att insiders, det vill säga de sysselsatta, har en starkare förhandlingsposition än outsiders, de arbetslösa. Ifall arbetsgivarna skulle anställa personer till mycket låga löner så skulle de som redan arbetar kunna strejka, maska, vägra att samarbeta med de nyanställda, vägra att utbilda dem, etcetera. Eftersom insiders besitter företagsspecifika kunskaper så skulle det vara förenat med stora kostnader för arbetsgivaren att byta ut dem mot billigare outsiders, och hoten är därför trovärdiga.

Nationalekonomerna Olivier Blanchard och Lawrence Summers visade 1986 att insider-outsider-mekanismen kan ge upphov till hysteresis på arbetsmarknaden, det vill säga det tillstånd där en tillfällig nedgång i arbetsefterfrågan ger en konstant högre arbetslöshet. Om efterfrågan minskar på arbetsmarknaden innebär det, om löneavtalen håller kvar lönerna på hög nivå, att några av de sysselsatta kastas ut i arbetslöshet. De går alltså från att vara insiders till att vara outsiders. När det sedan blir bättre tider igen så utnyttjar den då mindre gruppen av sysselsatta sin starkare förhandlingsposition till att höja sina egna löner i stället för att låta dem som förlorat sina jobb få dem tillbaka.