Institutet för språk och folkminnen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Institutet för social forskning.
Institutet för språk och folkminnen
Departement Kulturdepartementet
Organisationstyp Statlig förvaltningsmyndighet
Kommun Uppsala
Län Uppsala
Organisationsnr 202100-1082
Föregångare Språk- och folkminnesinstitutet, Svenska språknämnden, Sverigefinska språknämnden
Inrättad 1 juli 2006
Generaldirektör Ingrid Johansson Lind
Instruktion SFS 2007:1181
Regleringsbrev För budgetåret 2013
Webbplats www.sofi.se

Institutet för språk och folkminnen (förkortat Sofi efter föregångaren Språk- och folkminnesinstitutet) är en statlig myndighet vars uppgift är att på vetenskaplig grund utöka kunskaper om dialekter, folkminnen, folkmusik, ortnamn och personnamn. Sofi är indelat i tio enheter på fem olika orter, de flesta med ett särskilt regionalt och/eller ämnesinriktat ansvarsområde. Myndigheten leds från Uppsala.

Sofi fick från och med den 1 juli 2006 utökade uppgifter i samband med namnbytet. Förutom avdelningar och arkiv från Språk- och folkminnesinstitutet (”gamla Sofi”) ingår även det nya Språkrådet, som består av de tidigare självständiga språkvårdsmyndigheterna Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden samt av Klarspråksgruppen i Regeringskansliet.

Enligt institutets gällande instruktion (Förordning (2007:1181) för Institutet för språk och folkminnen) är deras uppgift att bedriva språkvård och efter vetenskapliga normer försöka levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt burna kulturarv i Sverige. Institutet ska även bedriva forskning samt delta i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den 1 juli 1970 bildades DOVA-myndigheten, en förkortning av Dialekt- och ortnamnsarkiven samt Svenskt visarkiv. Denna myndighet bestod från början av Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (ULMA), Ortnamnsarkivet i Uppsala (OAU), Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (DAL) samt Svenskt visarkiv (SVA).

ULMA[redigera | redigera wikitext]

Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala var från 1939 och fram till 1970 en statlig arkiv- och forskningsinstitution med namnet Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala. Grunden för verksamheten lades redan på 1870-talet med de olika landsmålsföreningarna vid Uppsalas studentnationer, vilka på 1890-talet efterträddes av de så kallade dialektgeografiska landskapsundersökningarna. Arkivet fick officiell status 1914 som Uppsala landsmålsarkiv (ULMA) med Herman Geijer som förste föreståndare.

OAU[redigera | redigera wikitext]

Ortnamnsarkivet i Uppsala, som var huvudarkiv för ortnamn i Sverige, grundades 1928 och fram till 1970 lydde arkivet, som då kallades Svenska ortnamnsarkivet, under Svenska ortnamnskommissionen.

DAL[redigera | redigera wikitext]

Landsmålsarkivet i Lund grundades 1930 genom riksdagsbeslut, och övertog de gamla sydsvenska landsmålsföreningarnas (Skånes, Hallands, Smålands och Kalmar-Blekinges) samlingar. Dessa föreningar hade då funnits i 55 år, från 1916 under en av föreningarna vald centralstyrelse.

SVA[redigera | redigera wikitext]

Svenskt visarkiv, som grundades privat på initiativ av Ulf Peder Olrog 1951, överfördes till Statens musiksamlingar den 1 juli 1999.

Under startåret 1970 inordnades Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG) och Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) i DOVA. Ordbok över Sveriges dialekter (OSD) knöts till ULMA under 1970-talet och Sveriges medeltida personnamn (SMP) överfördes från Riksantikvarieämbetet 1984.

Från att först ha varit självständiga arkiv bildade dessa nu en gemensam myndighet med en styrelse, vars ordförande också var myndighetschef. Den 1 juli 1993 bytte myndigheten namn till Språk- och folkminnesinstitutet.

Under 1990-talet omorganiserades ULMA och delades upp i flera enheter och Ortnamnsarkivet i Uppsala bildade tillsammans med Sveriges medeltida personnamn en gemensam avdelning kallad Namnavdelningen.

Institutets avdelningar[redigera | redigera wikitext]

  • Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU)
  • Namnarkivet i Uppsala (NAU)
  • Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG). DAG:s uppgift är att förvalta vårt kulturarv genom att samla, bearbeta och förmedla kunskap om dialekter, folkminnen, folkmusik, ortnamn och personnamn. Ansvarsområdet omfattar i första hand förutvarande Göteborgs och Bohus län samt södra Dalsland.
  • Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (DAL)
  • Språkrådet (Stockholm)
  • Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM). DAUM har till uppgift att samla in, bevara, bearbeta och ge ut material om dialekter, ortnamn, folklig kultur och lokalhistoria. Arkivets ansvarsområde omfattar i första hand Västerbottens och Norrbottens län.
  • Avdelningen för verksamhets- och ledningsstöd (VLS)
  • Avdelningen för IT och digitalisering (ITD)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]