Insulinkomabehandling

Från Wikipedia
Insulinkomabehandling utförs i Helsingfors på 1950-talet.

Insulinkomabehandling var en form av psykiatrisk behandling där patienter upprepade gånger injicerades med stora doser insulin för att framkalla koma. Detta skedde dagligen under flera veckor.

Behandlingen introducerades i början av 1930-talet av den österrikisk-amerikanska psykiatern Manfred Sakel och användes i stor utsträckning på 1940- och 1950-talet. Det var framför allt patienter med schizofrenidiagnos som utsattes för behandlingen.[1][2]

På 1960-talet ersattes insulinkomabehandling av neuroleptiska läkemedel.[3]

Insulinkomabehandling var en av flera somatiska behandlingar[4] som infördes i psykiatrin under det tidiga 1900-talet. Däribland konvulsionsterapi (injektioner med pentylentetrazol och elchocker) och psykokirurgi (till exempel lobotomi).

Insulinkomabehandling var en form av chockterapi.[5]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Insulinkomabehandling var arbetskrävande och utfördes av särskilt utbildad personal i en specialenhet. Patienter − som nästan alltid hade en schizofrenidiagnos − valdes utifrån att de hade en god prognos och den fysiska styrkan att klara en svår behandling.[6]

Behandlingen innebar att patienten varje morgon fick en så stor dos insulin att medvetslöshet uppstod. Efter upp till en timme väcktes patienten med en sockerlösning via en magsond eller intravenöst.

Det fanns inga standardiserade riktlinjer för behandling. Olika sjukhus och psykiatrer utvecklade sina egna protokoll. På vissa platser låg patienter i koma i fyra timmar.[1] Vanligtvis administrerades injektioner sex dagar i veckan i ungefär två månader. En kur bestod därför ofta av ca 50−60 behandlingstillfällen, men kurer på upp till två år har dokumenterats.

Vissa psykiatrer ansåg att krampanfall var välgörande. Patienter kunde därför få elchocker under koman eller på den veckodag då de inte fick insulinbehandling.

Följder för patienten[redigera | redigera wikitext]

Insulinkomabehandling ansågs ha stor positiv verkan på schizofreni, om patienten behandlades i sjukdomens begynnelsestadium. Man hade dock endast kunnat iaktta det kausala sambandet mellan behandlingen och resultatet samtidigt som det saknades evidens angående varför patienten hamnade i koma.[7][8][9]

Behandlingen ansågs rensa hjärnan men det var således antagelser. Nervbanorna stänges i teorin av under koman och när patienten återfick medvetandet skulle nervbanorna ha korrigerat sig och hamnat rätt igen.[10]

Ett antal psykiatrer (däribland Manfred Sakel) hävdade att över 80 % av patienterna blev bättre.[2][11]

Två stora studier utförda i USA 1939 och 1942 bekräftade Sakels slutsatser (vilka?) och ledde till att behandlingen snabbt spred sig över hela världen. American Psychiatric Association publicerade 1939 en studie av John R. Ross och Benjamin Malzberg, som gick igenom 1757 fall av schizofreni som behandlats med insulinchockterapi. Av dem upplevde 11 % en snabb och total återhämtning, 26,5 % förbättrades kraftigt och 26 % upplevde en delvis förbättring. 1942 utfördes en studie på Pennsylvania Hospital. Den kom fram till att 63 % av patienterna blev bättre, och att 42 % av patienterna fortfarande mådde bättre efter två år.[12]

Men ytterligare studier visade att eventuella förbättringar många gånger var tillfälliga och att insulin inte påverkar schizofrenisymtom.

I artikeln “The insulin myth” i den medicinska tidskriften The Lancet från 1953 granskade Harold Bourne idén att behandlingen ska ges i sjukdomens början. Det ledde till att behandlingen gavs till patienter med osäkra diagnoser, som inte nödvändigtvis var sjuka till att börja med. Han påpekade också att patienter som genomgick behandlingen fick 50-100 gånger mer omvårdnad än andra patienter.[1][9][13]

Intervjuade mentalskötare har berättat om hur stor vikt lades vid teurapeutiska samtal med patienter som hade vaknat ur insulinkoma, och som annars hade haft begränsad tillgång till terapi:

“Förhållandet mellan patienter och skötare kunde utvecklas till ett förtroligt och nära förhållande där man tillbringade mycket tid tillsammans, pratade och lyssnade på vad den andra hade att säga.”[14]

1957 publicerade The Lancet en studie som visade att insulin inte påverkade schizofrenipatienters mående. Eventuella tillfrisknanden, resonerade studien, berodde inte på insulinet utan snarare på [omvårdnaden som följde med behandlingen.[15]

Insulinbehandlingen var dessutom farlig och hade negativa biverkningar. Den kunde leda till viktuppgång, förlängd koma i flera dygn eller månader, syrebrist i hjärnan,[14] minnesförluster och hjärnskador.[1]

Uppskattningar av behandlingens dödlighet har varierat mellan cirka en procent[1] och 4,9 procent.[16]

Skildringar[redigera | redigera wikitext]

Den delvis självbiografiska romanen "The Bell Jar" (1966) av Sylvia Plath skildrar en ung kvinna som på 1950-talet drabbas av allvarlig depression och läggs in på sjukhus där hon genomgår insulinchocksbehandling.

Filmen Frances (1982) handlar om skådespelerskan Frances Farmer, som behandlades med insulinchocker.

I filmen A Beautiful Mind (2001) genomgår John Nash insulinkomabehandling.[17][18]

I romanen 'Veronika bestämmer sig för att dö' av den brasilianska författaren Paulo Coelho (2005) får en av karaktärerna insulinkomabehandling och hennes upplevelser beskrivs utförligt i boken. Boken blev senare film med Sarah Michelle Gellar i huvudrollen. Originaltitel: Veronika decide morrer

I avsnitt 23 i säsong 5 av det medicinska dramat House (Under My Skin, 2009) försätter sig Gregory House i en insulinchock för att försöka få sina hallucinationer att försvinna.[19][20]

Den amerikanska singer-songwritern Townes Van Zandt fick insulinchockterapi i tonåren, vilket resulterade i att han förlorade många av sina minnen från barndomen.[21]

Den amerikanske människorättsaktivisten Leonard Roy Frank överlevde 50 insulinkomabehandlingar i kombination med elchocker, under tvångsvård. Efteråt har han beskrivit behandlingen som "den mest förödande, smärtsamma och förödmjukande upplevelsen i mitt liv (...) Den ledde till minnesluckor för upplevelser och händelser från hela mitt liv. Min high school- och min collegeutbildning var i praktiken raderade.”[22][23]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Kingsley Jones (Mars 2000). ”Insulin coma therapy in schizophrenia” (Pdf). Volume 93. Journal of the Royal Society of Medicine. sid. 147-149. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1297956/pdf/10741319.pdf. Läst 20 september 2020. 
  2. ^ [a b] ”Manfred J. Sakel | Austrian neurophysiologist and psychiatrist” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Manfred-J-Sakel. Läst 20 september 2020. 
  3. ^ Wright-Mendoza, Jessie (2 november 2018). ”The (Unproven, Deadly) Common Cure for Schizophrenia” (på amerikansk engelska). JSTOR Daily. https://daily.jstor.org/the-unproven-deadly-common-cure-for-schizophrenia/. Läst 20 september 2020. 
  4. ^ ”Somatisk behandling, Psykologiguiden”. psykologiguiden.se. Natur & Kulturs Psykologilexikon. https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=somatisk%20behandling. Läst 20 september 2020. 
  5. ^ ”Shock therapy | psychiatry” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/science/shock-therapy-psychiatry. Läst 20 september 2020. 
  6. ^ Doroshow, Deborah Blythe (2007-04). ”Performing a cure for schizophrenia: insulin coma therapy on the wards”. Journal of the History of Medicine and Allied Sciences 62 (2): sid. 213–243. doi:10.1093/jhmas/jrl044. ISSN 0022-5045. PMID 17105748. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17105748/. Läst 20 september 2020. 
  7. ^ Haugsgjerd, Svein (1973). Nytt perspektiv på psykiatrin. Prisma. ISBN 91-518-0691-6. Läst 20 september 2020 
  8. ^ Jacobsen, Erling (1965). De psykiska sjukdomarna. Rabén & Sjögren. Läst 20 september 2020 
  9. ^ [a b] ”Harold Bourne, MB BS, DPM, FRANZCP, FRCPsych”. ResearchGate. April 2019BJPsych. https://www.researchgate.net/publication/332181841_Harold_Bourne_MB_BS_DPM_FRANZCP_FRCPsych. Läst 20 september 2020. 
  10. ^ ”Insulincoma-behandling på S:ta Gertruds Sjukhus”. psykmuseet.se. Psykiatriska Museet, Gertrudsvik, Västervik. https://psykmuseet.se/2014/04/insulincoma-behandling/. Läst 20 september 2020. 
  11. ^ ”To fight Dementia with Insulin”. Daytona Beach Morning Journal. Google Nyheters arkiv. https://news.google.com/newspapers?id=vLApAAAAIBAJ&sjid=GMcEAAAAIBAJ&pg=5154,2938647. Läst 20 september 2020. 
  12. ^ Renato M.E. Sabbatini, PhD. ”The History of Shock Therapy in Psychiatry”. library.law.columbia.edu. http://library.law.columbia.edu/urlmirror/CJAL/14CJAL1/shock_i.htm. Läst 20 september 2020. 
  13. ^ ”Profile: Dr Bourne’s identity - credit where credit’s due”. The psychiatric bulletin. Europe PMC. http://europepmc.org/article/PMC/4115399#free-full-text. Läst 20 september 2020. 
  14. ^ [a b] Siiri Oinonen (Mars 2014). ”Man prövade än det ena,än det andra - Chockbehandlingar i finländsk psykiatri 1936–1964”. Helsingfors universitet. sid. 41. https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/135971/manprova.pdf?sequence=1. Läst 20 september 2020. 
  15. ^ Palmer, K. N. V. (1957-03-23). ”THE EFFECT OF AN AEROSOL DETERGENT IN CHRONIC BRONCHITIS” (på engelska). The Lancet 269 (6969): sid. 611–613. doi:10.1016/S0140-6736(57)91071-1. ISSN 0140-6736. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0140673657910711. Läst 20 september 2020. 
  16. ^ Ebaugh, Franklin G. (1943-03-01). ”A review of the drastic shock therapies in the treatment of the psychoses”. Annals of Internal Medicine 18 (3): sid. 279–296. doi:10.7326/0003-4819-18-3-279. ISSN 0003-4819. https://www.acpjournals.org/doi/10.7326/0003-4819-18-3-279. Läst 20 september 2020. ”4.9 percent - 121 deaths among 2,457 cases”. 
  17. ^ ”Insulin shock therapy in the Sixties - A scene from the movie "A Beautiful Mind" (2001)”. Youtube. 17 september 2011. https://www.youtube.com/watch?v=JevaHIjSK_g. Läst 20 september 2020. 
  18. ^ ”American Experience | A Brilliant Madness | Primary Sources”. www.shoppbs.pbs.org. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211022193832/http://www.shoppbs.pbs.org/wgbh/amex/nash/filmmore/ps_ict.html. Läst 20 september 2020. 
  19. ^ ”Under My Skin” (på engelska). House Wiki. https://house.fandom.com/wiki/Under_My_Skin. Läst 20 september 2020. 
  20. ^ ”Amber hallucination” (på engelska). House Wiki. https://house.fandom.com/wiki/Amber_hallucination. Läst 20 september 2020. 
  21. ^ ”Suffering for the sake of the song” (på engelska). The Sydney Morning Herald. 21 september 2006. https://www.smh.com.au/entertainment/movies/suffering-for-the-sake-of-the-song-20060921-gdofmi.html. Läst 20 september 2020. 
  22. ^ Editors, M. I. A. (18 januari 2015). ”In Memoriam: Leonard Roy Frank” (på amerikansk engelska). Mad In America. https://www.madinamerica.com/2015/01/memoriam-leonard-roy-frank/. Läst 20 september 2020. 
  23. ^ Frank, Leonard Roy (1 november 2002). ”Psychiatry's Unholy Trinity-Fraud, Fear, and Force: A Personal Account | Leonard Roy Frank” (på engelska). fee.org. https://fee.org/articles/psychiatrys-unholy-trinity-fraud-fear-and-force-a-personal-account/. Läst 20 september 2020. ”"the most devastating, painful, and humiliating experience of my life. (...) There were also big chunks of memory loss for experiences and events spanning my entire life; my high school and college education was effectively destroyed."” 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Insulinkomabehandling&oldid=54029268”