Internationella rymdstationen
- ISS omdirigerar hit. För andra betydelser av förkortningen, se ISS (olika betydelser).
| Internationella Rymdstationen | |||
|---|---|---|---|
|
|||
| ISS Statistik | |||
| Besättning: | 6 | 28 juli 2009 | |
| Perigeum: | 343 km | 28 juli 2009 | |
| Apogeum: | 351 km | 28 juli 2009 | |
| Omloppstid: | c:a 91 min | " | |
| Banlutning: | 51,63° | " | |
| Varv per dag: | 15,78 | " | |
| I omloppsbana (dagar): | 3938 | 1 september 2009 | |
| Bebodd (dagar): | 3227 | 1 september 2009 | |
| Antal genomförda omloppsvarv: | c:a 62150 | 1 september 2009 | |
| Tillryggalagd sträcka: | ≈2*109 km | " | |
| Medelhastighet: | 27 743,8 km/h | " | |
| Massa: | 303 663 kg | 28 mars 2009 | |
| Längd: | 73 m | 28 juli 2009 | |
| Bredd: | 108.5 m | 28 juli 2009 | |
| Boyta: | 358 m³ | 28 juli 2009 | |
| Lufttryck: | 101,3 kPa | " | |
ISS (av engelska: International Space Station, Internationella rymdstationen) är en rymdstation ägd av USA, Ryssland, Kanada, Japan och Europa. För USA och Ryssland är den en efterföljare till två tidigare rymdstationer: USA:s Skylab och det tidigare Sovjetunionens, sedermera Rysslands, Mir. ISS är ett internationellt projekt, och kan ses som en symbol för att det kalla kriget, där rymdkapplöpningen spelade en stor roll, är över.
Den första sektionen sattes i omloppsbana 1998. Sedan den 2 november 2000 har stationen varit bemannad med minst två besättningsmän, och sedan 29 maj 2009 är ISS normalt bemannad med minst sex personer. De första besättningsmännen kallade stationen Alpha, men detta namn användes bara under deras uppdrag. ISS betjänas främst av Rysslands Sojuz och Progress, men även av ESA:s ATV (Automated Transfer Vehicle), japanska H-II Transfer Vehicle samt raketer uppskickade av privatägda SpaceX. Tidigare när NASA:s rymdfärjor var i bruk användes även dessa för trafik till stationen.
Stationen har fått mycket kritik på grund av sin höga kostnad, uppskattningsvis 100 miljarder dollar, innan den är klar. Tidigare rymdprogram beräknas ha återfört närmare sju gånger sin insats i form av tekniska tillämpningar som kunnat återanvändas i andra sammanhang, men det återstår att se om ISS kan ha en liknande inverkan.
Innehåll |
Historia [redigera]
ISS har haft en orolig historia. Från början planerades den inom amerikanska NASA som Space Station Freedom och propagerades av Ronald Reagan, men projektet ansågs för kostsamt. Samtidigt planerade Sovjetunionen sin Mir 2. Efter kalla krigets slut togs den åter upp som ett gemensamt projekt mellan NASA och ryska Rosaviakosmos. Sedan dess har den kostat åtskilligt mer än NASA förutspådde, och har fallit efter i schemat. 2003 var stationen fortfarande oförmögen att ta emot den planerade besättningen på sju personer, och därmed begränsades kraftigt möjligheterna till vetenskaplig verksamhet, vilket upprörde projektets europeiska samarbetsparter.
ISS omloppsbana [redigera]
ISS omloppsbana skiljer sig 51,6 grader från ekvatorns plan. Omloppstiden är ungefär 92 minuter; 1 december 2003 hade den genomfört över 28 700 varv sedan uppskjutningen.
Höjd [redigera]
Höjden varierar från 340 till 400 km. Detta innebär att ISS ganska ofta behöver en "knuff" för att inte åka in i jordatmosfären. En högre bana hade medfört att man inte behövt att "knuffa upp" stationen då och då. Men praktiska och säkerhetsmässiga skäl gjorde att man valde en lägre bana. Den nuvarande höjden är lätt att nå med alla raketer som är inblandade i bygget av stationen. Den faktiska höjden varierar över tiden med flera kilometer på grund av atmosfärisk friktion och korrigeringar görs med hjälp av antingen ISS egna raketer, eller någon dockad rymdfarkost. Alla farkoster som dockar med ISS kan användas för att korrigera ISS höjd.
Attityd [redigera]
ISS hålls i en konstant attityd relativt jordytan med hjälp av i huvudsak två system. Det första systemet är fyra gyroskop som i normalfallet klarar att korrigera ISS attityd. Skulle en större avvikelse från korrekt attityd än vad gyroskopen kan korrigera uppstå, träder det andra systemet som är raketmotorer på de ryska delarna automatiskt in och korrigerar attityden tills den åter kommer inom det område som gyroskopen kan hantera. Raketmotorerna har endast behövt användas en gång och det skedde 2005 efter ett misstag från markkontrollen. Raketmotorerna kontrollerade ISS attityd under ett varv runt jorden innan gyroskopen åter fick kontrollen.
I normal attityd befinner sig Harmony främst i färdriktningen, Pirs i nadir, S truss på styrbord sida och P truss på babord sida.
Tyngdlöshet [redigera]
På grund av den relativt låga omloppsbanan är jordens gravitation på ISS endast drygt tio procent lägre än vid havsytan. Då ISS egentligen befinner sig i fritt fall är detta enligt ekvivalensprincipen i Albert Einsteins allmänna relativitetsteori detsamma som tyngdlöshet. Eftersom hastigheten enligt nämnda princip måste vara konstant och ISS hastighet varierar talar man i stället om att på ISS råder mikrogravitation, vilket kan vara endast milliodelar av gravitationen på jorden. De små variationerna i ISS hastighet beror på vibrationer från astronauter som rör sig eller annan utrustning, friktion från atmosfären, attityd-korrigeringar eller ojämnheter i ISS viktfördelning.
ISS faller mot jordytan som vilken annat objekt som helst skulle göra från samma höjd men på grund av ISS höga horisontella hastighet "missar" den hela tiden jorden, därav befinner sig ISS i ett konstant fritt fall.
ISS markkontroller [redigera]
Då ISS är en internationell rymdstation kontrolleras ISS från sju olika markkontroller. Varje deltagare i projektet har en eller flera markkontroller för sina egna delar av rymdstationen.
USA [redigera]
- NASA:s Lyndon B. Johnson Space Center i Houston, Texas, svarar för aktiviteter på sina segment samt med rymdskytteln.
- NASA:s Marshall Space Flight Center i Huntsville, Alabama, koordinerar all logistik på sina segment.
Ryssland [redigera]
- Rysslands kontrollcenter i Koroljov, Moskva, kontrollerar de ryska segmenten och alla aktiviteter med Sojuz eller Progress.
Europa [redigera]
- Tysklands kontrollcenter i Oberpfaffenhofen, Bayern, kontrollerar aktiviteter ombord på ESA:s Columbus.
- ESA:s kontrollcenter i Toulouse, Frankrike, kontrollerar Automated Transfer Vehicle.
Kanada [redigera]
- CSA/ASC:s kontroll i Québec (i Longueuil), kontrollerar aktiviteter med det kanadensiska robotsystemet.
Japan [redigera]
- JAXA:s kontrollcenter i Tsukuba (Ibaraki prefektur)[1] kontrollerar aktiviteter ombord hos Kibo och uppskjutningar med H-II Transfer Vehicle.
ISS konstruktion och byggande [redigera]
Den första sektionen sattes i omloppsbana 1998. Två ytterligare delar sattes dit innan den första besättningen skickades upp. Konstruktionen av ISS pågår fortfarande, men viss experimentverksamhet har påbörjats. Innan ISS är färdigställd kommer mer än 50 uppskjutningar krävas för konstruktionen. Av dessa uppskjutningar är 39 med rymdfärjor. Utöver dessa uppdrag kommer ungefär 30 Progress-farkoster att tillhandahålla förnödenheter. När konstruktionen är avslutad kommer ISS att ha en trycksatt volym av 1 200 kubikmeter, en massa av 419 ton, 110 kilowatt krafttillförsel, en fackverksbom på 108,4 meter, moduler med 74 meters längd och en besättning på sex personer.
Stationens utbyggnad stod stilla i ungefär två och ett halvt år, från februari 2003 till juli 2005 (STS-114), sedan den amerikanska rymdfärjan Columbia förolyckats under STS-107.
ISS delar [redigera]
| Del | Flygning | Farkost | Uppskjutning | Längd (m) |
Diameter (m) |
Vikt (kg) |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Zarja FGB | 1A/R | Protonraket | 20 nov 1998 | 12,6 | 4,1 | 19 323 | |
| Unity Node 1 | 2A | STS-88 | Endeavour | 4 dec 1998 | 5,49 | 4,57 | 11 612 |
| Zvezda Service Module | 1R | Protonraket | 12 jul 2000 | 13,1 | 4,15 | 19 050 | |
| Z1 Truss | 3A | STS-92 | Discovery | 11 okt 2000 | 4,9 | 8 755 | |
| P6 Truss - Solar Arrays | 4A | STS-97 | Endeavour | 30 nov 2000 | 15 900 | ||
| Destiny | 5A | STS-98 | Atlantis | 7 feb 2001 | 8,53 | 4,27 | 14 515 |
| Canadarm2 | 6A | STS-100 | Endeavour | 19 apr 2001 | 17,6 | 0,35 | 4 899 |
| Quest Airlock | 7A | STS-104 | Atlantis | 12 jul 2001 | 5,5 | 4,0 | 6 064 |
| Pirs Airlock | 4R | Sojuzraket | 14 aug 2001 | 4,1 | 2,6 | 3 900 | |
| S0 Truss | 8A | STS-110 | Atlantis | 8 apr 2002 | 13,4 | 13 970 | |
| Mobile Base System till Canadarm2 | UF-2 | STS-111 | Endeavour | 5 jun 2002 | 5,7 | 1 450 | |
| S1 Truss | 9A | STS-112 | Atlantis | 7 okt 2002 | 13,7 | 12 598 | |
| P1 Truss | 11A | STS-113 | Endeavour | 24 nov 2002 | 13,7 | 12 598 | |
| External Stowage Platform (ESP-2) | LF1 | STS-114 | Discovery | 26 jul 2005 | 4,9 | 2 676 | |
| P3/4 Truss - Solar Arrays | 12A | STS-115 | Atlantis | 9 sep 2006 | 13,7 | 15 900 | |
| P5 Truss | 12A.1 | STS-116 | Discovery | 9 dec 2006 | 3,37 | 1 819 | |
| S3/S4 Truss - Solar Array | 13A | STS-117 | Atlantis | 8 jun 2007 | 13,7 | 15 824 | |
| S5 Truss | 13A.1 | STS-118 | Endeavour | 8 aug 2007 | 3,37 | 1 819 | |
| Harmony/Node 2 | STS-120 | Discovery | 23 okt 2007 | 7,2 | 4,4 | 14 500 | |
| Columbus | 1E | STS-122 | Atlantis | 7 feb 2008 | 6,9 | 4,5 | 12 800 |
| Kibō | tre stycken | se artikeln | 2008-2009 | ||||
| Poisk | 5R | Sojuzraket | 10 nov 2009 | 4,049 | 2,55 | 3 670 | |
| Tranquility/Node 3 | STS-130 | Endeavour | 8 feb 2010 | 6,706 | 4,48 | 19 000 | |
| Cupola | STS-130 | Endeavour | 8 feb 2010 | ||||
| Rassvet | STS-132 | Atlantis | 14 maj 2010 | ||||
| Leonardo | STS-133 | Discovery | 24 feb 2011 | ||||
| Nauka | 3R | Protonraket | 2014 | 13 | 4,11 | 20 300 | |
Truss = fackverkskonstruktion
Solar Array(s) = solcellgrupp(er)
Delar som slopats [redigera]
- Centrifuge Accommodations Module - Skulle suttit på Node 2, som nu heter Harmony.
- Universal Docking Module - Utbytt mot Multipurpose Laboratory Module
- Docking and Stowage Module - Utbytt mot Multipurpose Laboratory Module
- Habitation Module
- Crew Return Vehicle (CRV)
- Interim Control Module - Behövde inte ersätta Zvezda (ligger på lager för att kunna skjutas upp med kort varsel)
- ISS Propulsion Module - Behövde inte ersätta Zvezda
- Science Power Platform - Strömmen den skulle producera till den ryska delen av stationen kommer istället tas från de amerikanska solpanelerna.
- Russian Research Module - Utbytt mot Docking Cargo Module (DCM)
Tekniska fel [redigera]
På lördagskvällen den 31 juli 2010 gick ett av rymdstationens två kylsystem plötsligt sönder. Utan kontroll över temperaturen kan rymdstationens temperatur stiga till 121 C på solsidan och sjunka till -157 C på skuggsidan, enligt NASA. När rymdstationen bara har ett fungerande kylsystem finns det inget säkerhetssystem ifall även det skulle gå sönder. NASA hävdade ändå att de tre amerikanerna och tre ryssarna ombord inte befann sig i fara.[2] Försök att laga kylsystemet lördagen den 7 augusti misslyckades, trots en rymdpromenad på åtta timmar av två astronauter, en av de längsta i historien. Endast en del av reparationen lyckades, nya försök vidtas onsdagen den 11 augusti. Om även det andra kylsystemet skulle sluta fungera, vilket vore högst osannolikt, kan hela besättningen flytta till den ryska delen av rymdstationen, som har sitt eget kylsystem.[3]
Bemannade ISS-expeditioner [redigera]
Sedan den 2 november 2000 har rymdstationen alltid varit bemannad med minst två besättningsmän. Kortvarigt har ISS varit obemannad under rymdpromenader, till exempel den 30 mars 2007 i 24 minuter då Sojuz TMA-9 skulle byta plats. ISS har tagit emot den förste rymdturisten, amerikanen Dennis Tito som betalade 20 miljoner dollar för att föras upp ombord på en rysk underhållsfarkost, och det första rymdbröllopet när Jurij I. Malentjenko ombord på stationen gifte sig med Ekaterina Dmitrieva som var i Texas, USA. Världens första kvinnliga rymdturist besökte ISS under år 2006. Ur svensk synvinkel är den kanske viktigaste personen som besökt ISS Christer Fuglesang som reste till och arbetade på stationen under december 2006. Den nu 52-årige Fuglesang utsågs 2008 till att göra en andra resa till ISS, då han bl a ska utföra en del egna vetenskapliga undersökningar. Denna resa påbörjades med rymdfärjan Discovery den 29 augusti 2009, kl. 23.59 lokal tid. Fuglesang har sällskap med sex andra besättningsmedlemmar.
Nationaliteter [redigera]
208 människor har besökt ISS (13 maj 2013), inklusive de tre personer som för tillfället är ISS-besättning nummer 36. 78 av besökarna har besökt stationen två gånger, 24 av dem har besökt den tre gånger och tre av dem har besökt den fyra gånger. 31 kvinnor har besökt ISS, varav åtta ISS-besättningsmedlemmar. Sju rymdturister har besökt ISS.
| Nation | Antal |
|---|---|
 |
138 amerikaner (39 ISS-besättningsmedlemmar) |
 |
40 ryssar (34 ISS-besättningsmedlemmar) |
 |
7 kanadensare (2 ISS-besättningsmedlemmar) |
 |
6 japaner (4 ISS-besättningsmedlemmar) |
 |
3 fransmän (1 ISS-besättningsmedlem) |
 |
3 italienare (1 ISS-besättningsmedlem) |
 |
2 tyskar (1 ISS-besättningsmedlem) |
.svg){kind=small} |
1 belgare (1 ISS-besättningsmedlem) |
 |
1 brasilianare |
 |
1 holländare (1 ISS-besättningsmedlem) |
 |
1 kazak |
 |
1 malaysier |
 |
1 spanjor |
 |
1 svensk |
 |
1 sydafrikan |
 |
1 sydkorean |
| Antal | |
| 16 | 208 |
Livet ombord på ISS [redigera]
Befälhavare är normalt varannan gång en astronaut från USA och varannan gång en kosmonaut från Ryssland. År 2009 var den ryske kosmonauten Gennead Padalka befälhavare för ISS två expeditioner i följd, Expedition 19 och Expedition 20, vilket innebär att han är den ende som varit befälhavare tre gånger eftersom han även var det år 2002 för Expedition 9.
Vilket språk talar man? [redigera]
Det är krav på att alla medlemmar av ISS besättning talar flytande engelska och ryska. Språkutbildning är en väsentlig del i den utbildning man får innan man blir uttagen som besättning på ISS. Grundregeln är att när man arbetar med ryska system i ryska moduler talar man ryska, om man arbetar med amerikanska system i amerikanska moduler talar man engelska. Det är tillåtet att komma överens om vilket språk man vill använda.
Var sover man? [redigera]
Det finns fasta sovkabiner i Zvezda som ryska kosmonauter normalt använder och i Harmony som astronauterna använder. Därtill finns det tillfälliga sovkabiner i Destiny och i Kibō som packas undan när de inte används. Vem som sover var är inte hårt reglerat och ibland byter man om man finner det lämpligt.
Referenser [redigera]
- ^ "Canadian Flight Controllers – Mission Control Centres". Asc-csa.gq.ca, 2008-06-03. Läst 15 oktober 2012. (engelska)
- ^ Cooling system fault hits International Space Station, BBC den 1 augusti 2010.
- ^ Third repairs spacewalk for ISS astronauts, BBC den 9 augusti 2010.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Internationella rymdstationen
- Esa – ISS
- Nasa – ISS
- Rymdportalen – ISS
- Astrowebb – ISS
- Encyclopedia Astronautica – ISS
- Heavens Above, en webbplats som kan ge information om när man kan se ISS från en given plats
- Svensk skola tar kontakt med rymden artikel på dn.se i samband med STS-116.
- Internationella rymdstationen bygga-upp simulationen
- Human Space Flight Orbit Tracking Sida för att spåra och följa stationens rörelse.
|
|||||||||||||||||||||||||
