Standardatmosfär (ISA)

Från Wikipedia
ISA 1976; tryck (blå linje) anges på logaritmisk skala som varierar från 105 Pa vid jordytan till 0,1 Pa på 90 km höjd.

Standardatmosfär eller referensatmosfär är en hypotetisk, vertikal fördelning av jordatmosfärens temperatur, tryck, densitet och sammansättning, vilken används som representativ för jordatmosfären i olika tekniska och vetenskapliga sammanhang. Flera definitioner av standardatmosfärer existerar men vanligtvis syftar man på den Internationella Standardatmosfären, ISA (ISO 2533:1975). [1]

Standardatmosfären delas, liksom den reella atmosfären, in i olika skikt. Närmast jordytan ligger troposfären (0-11km), därefter följer stratosfären (11-51 km) och mesosfären. Eftersom ISA främst används inom meteorologin och för prestandaberäkningar för flyg så är de atmosfäriska lagren därovan inte så intressanta.

För standardatmosfären gäller vissa definitioner:

  • Vid jordytan (havets medelnivå) är trycket 1013,25 hPa (hektopascal) och temperaturen 15 °C
  • Temperaturen faller med 1,98 °C/1000 fot, dvs 6,5 °C/km, upp till tropopausen på 36 090 fot (ca 11 km). Där är temperaturen -56,5 °C.
  • Tryck och densitet beräknas genom hydrostatisk jämvikt och allmänna gaslagen.
  • Ovanför tropopausen, som utgör gränsskiktet mellan troposfären och stratosfären, och upp till ca 20 km är temperaturen konstant.

Referenser[redigera | redigera wikitext]