Internationella kvinnodagen

Internationella kvinnodagen

Internationella kvinnodagen i Dhaka.
Typ	temadag
Datum	8 mars
Geografi och firare	kvinnorörelsen, hela världen
Period	1910–

Tysk affisch från 1914 där rubriken lyder: ”Fram med kvinnlig rösträtt”.

Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen.

Den internationella kvinnodagen instiftades redan 1910 av den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen på initiativ av Clara Zetkin. Varje år i varje land skulle man på samma dag fira en kvinnodag under parollen: Rösträtt för kvinnor skall ena vår styrka i kampen för socialism.

Vid Förenta nationernas första internationella kvinnokonferens i Mexiko 1975 togs initiativ till att införa en gemensam kvinnodag. FN:s generalförsamling beslutade sedan om detta i en resolution 1977. Sedan 1978 finns 8 mars med som internationell kvinnodag på FN:s lista över högtidsdagar. I och med FN:s ”erkännande” kan man säga att den internationella kvinnodagen ändrades från att ha varit en socialistisk kampdag till en opolitisk högtidsdag, men hur man firar den varierar mycket mellan olika länder. På flera håll har den mist sin politiska innebörd och istället blivit en dag då män uppmärksammar eller uttrycker sin kärlek till kvinnan, i samma anda som mors dag eller alla hjärtans dag. I andra länder har dagen kvar sin politiska prägel då man fokuserar på kvinnors kamp för lika rättigheter och på den ojämställdhet som råder i samhället.

Historia

Kvinnliga byggnadsarbetare demonstrerar i Sydney den 8 mars 1975.

Internationella kvinnodagens hundraårsjubileum 2010 uppmärksammas i Örebro.

Tankar på en internationell kvinnodag uppkom i början av 1900-talet. Den 28 februari 1909 förklarade det Amerikanska socialistpartiet att man skulle fira en nationell kvinnodag. Det blev den första nationella kvinnodagen och man fortsatte att fira kvinnodagen sista söndagen i februari tills 1913. 1910 anordnade andra internationalen den första internationella kvinnokonferensen i Folkets hus (den byggnad som sedermera blivit känd som Ungdomshuset) i Köpenhamn. På detta möte föreslogs en internationell kvinnodag för att hedra kvinnorörelsen och för att främja kampen för kvinnors rösträtt. Detta skedde på ett initiativ av den kända socialisten Clara Zetkin. Då bestämdes inget fast datum. 1911 firades kvinnodagen den 19 mars i fyra länder: Österrike, Danmark, Tyskland och Schweiz, vilket samlade över en miljon människor. Kvinnorna krävde bland annat rösträtt, rätt till offentliga ämbeten och bättre arbetsrättigheter. Ett par dagar senare inträffade en brand i en fabrik (Triangle Shirtwaist Factory fire) i New York, då fler än 140 arbetande kvinnor omkom. Detta ledde så småningom till att arbetslagstiftningen i USA förändrades och att kvinnors rättigheter på arbetsplatser började diskuteras mer aktivt.

Tsarryssland och Sovjetunionen

Ryska kvinnor firade sin första kvinnodag sista söndagen i februari 1913, som en del av den fredsrörelse som fanns mot det kommande kriget. Följande år hölls flera kvinnomöten 8 mars för att protestera mot vad som skulle komma bli känt som första världskriget. 1917, mot slutet av kriget, hade två miljoner ryska soldater dött och folket svalt. Sista söndagen i februari strejkade kvinnorna för ”bröd och fred” vilket kom att bli startskottet för februarirevolutionen 1917. Fyra dagar senare avsattes tsaren och en provisorisk regering tillsattes som kom att ge kvinnor rösträtt. Söndagen inträffade den 23 februari enligt den julianska kalendern, vilket är den 8 mars i den gregorianska kalendern. 1921 på kommunisternas andra internationella kvinnokonferens i Moskva föreslogs att den internationella kvinnodagen skulle bestämmas till den 8 mars till minne av händelserna vid februarirevolutionen i Ryssland. Efter oktoberrevolutionen övertalade Alexandra Kollontaj Lenin att göra dagen till en allmän helgdag i hela Sovjetunionen. Detta instiftades delvis, men det dröjde till den 8 maj 1965 då Högsta sovjets presidium deklarerade internationella kvinnodagen som en helgdag.

FN:s roll

I San Francisco genomdrevs 1945 ett internationellt avtal som fastslog jämställdhet mellan män och kvinnor som en grundläggande mänsklig rättighet. Vid FN:s första internationella kvinnokonferens i Mexiko 1975 togs initiativ till att införa en gemensam kvinnodag. 1977 antog FN en resolution som rekommenderar ett allmänt firande av en internationell kvinnodag. Sedan 1978 finns 8 mars med som internationell kvinnodag på FN:s lista över högtidsdagar.

Situationen i dag

Den 8 mars är idag en nationell helgdag i Angola, Armenien, Azerbajdjan, Burkina Faso, Cypern, Eritrea,Georgien, Guinea-Bissau, Kazakstan, Kambodja, Kirgizistan, Laos, Madagaskar, Moldavien, Mongoliet, Nepal, Ryssland, Serbien, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uganda, Ukraina, Uzbekistan, Vietnam, Vitryssland och Zambia. I Kina får alla kvinnor en ledig eftermiddag från arbetet.

2009 argumenterade den luxemburgska EU-kommissionären Viviane Reding att ”så länge vi behöver fira kvinnodagen, betyder det att vi inte har lika rättigheter. Målet är jämställdhet, så att vi inte längre behöver en sådan här dag.” Feministen Alice Schwarzer som är en av de främsta företrädarna för den tyska kvinnorörelsen debatterade 2010 för ett fullständigt avskaffande av dagen och menar att man i stället ska arbeta för att 365 dagar om året ska vara för både kvinnor och män.

Se även

• FN:s internationella dagar
• FN:s kvinnokonvention
• Internationella mansdagen
• United Nations Development Fund for Women

Källor

• FN internationella kvinnodagen (svenska)
• Gunnel Atlestam (1996) Arbete, bröd, fred : historien om 8 mars, Internationella kvinnodagen, klasskamp och kvinnokamp

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Internationella kvinnodagen.
  Bilder & media
• Nordiska museet