Interneringsläger

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
"The War Relocation Authority camp near Jerome, Ark., in 1942." Interneringsläger för japanska amerikaner i Jerome, Arkansas, USA.

Interneringsläger är läger för politiska fångar.[1]

Termen används för anläggningar där de internerade är utvalda efter specifika kriterier och inte som individer fängslade efter en fällande dom i en civil domstol. Interneringslägrets syfte är att hålla politiska motståndare, medborgare av fientliga länder, specifika etniska eller religiösa grupper, civila ur en krigszon eller andra kategorier av individer isolerade och inspärrade. Var gränsen går mellan det som kallas interneringsläger och det som kallas koncentrationsläger är oklart. De läger som fanns i Sverige och USA under andra världskriget benämns som interneringsläger. Den franska Vichyregimens läger för motståndsmän och judar kallas ibland interneringsläger, ibland koncentrationsläger. De flesta av Nazitysklands läger kallas koncentrationsläger; det var den formella benämningen de gavs av den nazistiska regimen.[2] En skillnad kan dock sägas vara att ett interneringslägers enda uppgift är att internera folk, medan det i koncentrationsläger även kan förekomma tvångsarbete och systematiska avrättningar.[3]

Som ett resultat av missförhållanden bland fängslad civilbefolkning under andra världskriget upprättades den fjärde Genèvekonventionen år 1949 för att garantera skydd åt civila som under krigstid hamnar i fientlig kontroll eller vars land ockuperas av en fientlig makt. Denna konvention har ratificerats av 194 länder. Interneringsläger för krigsfångar är skapade i syfte att hålla medlemmar av en fiendes militär fängslade under villkoren i den tredje Genèvekonventionen.

Se även[redigera]

Referenser[redigera]

  1. ^ SAOB [1]
  2. ^ Nikolaus Wachsmann, The dynamics of destruction: The development of the concentration camps, 1933-1945, i Concentration camps in Nazi Germany, 2010. ISBN 0-415-42651-0. sid 21.
  3. ^ Se till exempel diskussionen om de svenska interneringslägren: Svenska koncentrationsläger?, Forskning & Framsteg N°8 2008 [2]