Invandring
Invandring eller immigration är en form av mänsklig migration och avser inflyttning och stadigvarande bosättning av utrikes född person i ett land. Vanligen inkluderar statistiken även personer som fötts i landet och återvänder efter att ha bott en längre tid i ett annat land. Den person som invandrat kallas invandrare eller immigrant. Inrikes född person som har en eller två utrikes födda föräldrar kallas andra generationens invandrare. Utländsk bakgrund avser person som själv är utrikes född eller som har två utrikes födda föräldrar.
Invandring kan bland annat ske för att personen har rätt till politisk asyl, vilket i Sverige kan föranledas av flyktingskap (att personen riskerar förföljelse i hemlandet), skyddsbehov (att personen flyr från krig, eller riskerar dödsstraff eller kroppsstraff i hemlandet) eller synnerligen ömmande omständigheter (exempelvis allvarlig sjukdom).[1] Invandring kan också föranledas av skäl såsom arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring, återvändande emigranter samt adoption. Begreppet avser främst personer med permanent uppehållstillstånd och som har eller kan få medborgarskap. Det är oklart om begreppet även innefattar papperslösa, det vill säga personer som varaktigt befinner sig i landet utan uppehållstillstånd, och personer med verkställighetshinder mot utvisning. Begreppet avser i allmänhet inte asylsökande som inväntar beslut, inte personer med tillfälligt uppehållstillstånd exempelvis för gästarbete (rörlig utländsk arbetskraft) eller internationella studier, och inte rörliga EU-migranter. En nyanländ är en invandrare, vanligen flykting, som har fått uppehållstillstånd och således inte är asylsökande längre, men fortfarande har rätt till etableringsinsatser.[2][3][4]
FN uppskattar att det fanns 232 miljoner invandrare i världen (ungefär 3,25 % av världens befolkning) år 2013.[5]
Invandring till Europa
Historiskt
Under förhistorisk tid nåddes den Europeiska kontinenten av tre stora invandringsvågor av moderna människor, Homo Sapiens, från andra kontinenter:[6]
- För ungefär 42 000 år sedan invandrade Jägare-samlare till Europeiska kontinenten.
- Med början för 10 000 år sedan invandrade jordbrukare som odlade säd och skötte tamboskap från Anatolien i nuvarande Turkiet och Syrien, sannolikt till följd av Svarta havets översvämningar, och förde med sig bondestenåldern till Europa. De anlände först till södra Europa och spred sig därifrån över stora delar av övriga Europa. De nådde centrala Tyskland för cirka 7 500 år sedan, och Skandinavien som trattbägarkultur för 6 000 år sedan.
- För cirka 4 800 år sedan anlände stäppherdar med stora fårhjordar från nuvarande Ryssland, och associeras till snörkeramisk kultur och Jamnakulturen. Efter ytterligare 300 år invandrade ytterligare en grupp människor västerifrån: den så kallade klockbägarkulturen, som förde med sig kunskaper om metallhantering och båtbyggande. Stäppherdarna gav upphov till stridsyxekulturen i södra Sverige-Norge, vilket var upptakten till bronsålderns dramatiska förändringar.
Därefter har inga stora migrationer skett till Europa från andra kontinenter fram till modern tid.[7] Exempel på mindre omfattande utomeuropeisk invandring som skett sedan dess och innan modern tid är:
- Den judiska diasporan bl.a. efter Jerusalems förstöring år 70,
- Hunner som nådde Europa på 370-talet till 450-talet kan möjligen ha assimilerats.
- Romers invandring från norra Indien under 900- eller 1000-talet, sannolikt till följd av religionsförföljelse.
En rad mycket stora folkvandringar har dock skett inom Europa under historien, exempelvis under folkvandringstiden mellan år 375 och 568.
Modern tid
Modern tid har karaktäriserats av en omfattande utvandring från Europa till Nord- och Sydamerika, fram till andra världskriget. Först därefter har Europa sett en nettoinvandring. Den utomeuropeiska invandringen har främst nått Västeuropa, med början till gamla kolonialmakter som Storbritannien och Frankrike.
Sedan Schengen-avtalet infördes 1985, och sedan 2004 då även övriga EU och EES beviljade sina medborgare fri rörlighet och bosättning inom området som EU-migranter, har termen "invandrare" främst använts för att hänvisa till utomeuropeiska medborgare och andra tredjelandsmedborgare.
Flyktingvågen till EU nådde en topp 1992 under Jugoslaviska krigen, med 672 000 asylsökande till EU-15. Detta rekord tangerades 2014 när 626 715 flyktingar anlände i samband med Flyktingkrisen i Europa, och passerades 2015. De största ursprungsländerna 2014 var Syrien (20%), Afghanistan (7%), Kosovo (6%), Eritrea (6%) och Serbien (5%).[8]
Invandring till Sverige
Under historisk tid skedde invandring till Sverige redan under medeltiden framför allt i form av tyska hantverkare och köpmän. Från 1600-talet till tidigt 1800-tal fanns restriktioner mot invandring av personer som inte var protestanter (vilket vid den tidpunkten i praktiken främst innebar katoliker och judar). Många människor flyttade dock inom Sveriges gränser (som fram till år 1809 inkluderade Finland).
I Sverige kallas 1800-talet ofta utvandringens tid och invandringen till Sverige var då begränsad. Samtidigt pågick inre migration från landsbygden till städerna när Sverige industrialiserades under andra halvan av århundradet. Under 1900-talet ökade invandringen kraftigt, framför allt under och efter andra världskriget då arbetskraftsinvandringen ökade och nådde sedan sin högsta nivå i slutet av 1960-talet. Under 1970-talet skedde främst så kallad familjeinvandring och sedan 1980-talet har anhöriginvandringen dominerat följt av asylinvandringen.
År 2014 tog Sverige emot 126 966 personer[9] (varav 15 194 var återvändande svenskfödda[10]).
Andelen av den svenska befolkningen med utländsk bakgrund var enligt SCB 21,5 procent år 2014 (2 092 000 personer). I gruppen med utländsk bakgrund ingår utrikes födda (16,5 procent) och inrikes födda med två utrikes födda föräldrar (5,0 procent).[11]
Botkyrka är kommunen med störst andel personer med utländsk bakgrund (56,2 procent år 2014).[12] I de stora städerna är andelen med utländsk bakgrund något högre än genomsnittet. I Stockholm är andelen 31,1 procent (2014)[13], i Göteborg 31,7 procent (2013)[14] och i Malmö 41,7 procent (2014).[15]
Svensk invandringspolitik präglas av bred politisk konsensus. Alla partier i Sveriges riksdag utom Sverigedemokraterna har stått för en generös invandringspolitik,[16][17][18][19][20][21][22][källorna bör dateras?] åtminstone fram till Migrationsöverenskommelsen hösten 2015.
Svenska folkets inställning till flyktingar och invandrare blev enligt Marie Demker, professor i statsvetenskap, generellt allt mer positiv sedan början på 1990-talet till 2010.[23] En undersökning av SOM-institutet visade också att svenskar som instämmer i påståendet "Ta emot färre flyktingar i Sverige" minskade från 61 procent 1990 till 44 procent 2014, samtidigt ökade de som inte instämmer från 17 procent till 32 procent.[24] Enligt en undersökning av Demoskop har invandringsopinionen sedan 2012 istället blivit mer negativ. Andelen som tycker att invandringen är för stor har enligt den undersökningen ökat med 13 procentenheter, från 45 procent till 58 procent.[25]
Integration eller assimilering
Integration är den process där invandrare får medborgarskap och etablerar sig i det nya samhället, och underlättas av integrationspolitik. Integration står i motsats till socialt utanförskap, diskriminering och segregation, det vill säga åtskiljande av befolkningsgrupper i parallellsamhällen. Integration står också i kontrast till assimilering, som är en process mot fullständig anpassning av en etnisk grupp till majoritetsbefolkningens kultur. Ett samhälle bestående av befolkningsgrupper som kan vara integrerade men ändå bevarar vissa sedvänjor och kulturell särart kallas mångkulturellt. Invandrade etniska grupper som inte assimilerats efter ett stort antal generationer har i vissa länder fått status som minoritetsfolk, med krav på viss autonomi, egna skolor, och så vidare.
Samhällsekonomisk betydelse
Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
- Det här avsnittet är helt eller delvis baserat på material från engelskspråkiga Wikipedia, Immigration, 30 oktober 2015.
Bland de som utvandrar från fattiga till rikare länder är i allmänhet avsändarlandets högutbildade personer överrepresenterade. Denna rörelse innebär att fattiga länder dräneras på kompetens, men arbetskraftsinvandringen har också positiva ekonomiska effekter både för avsändar- och mottagarland. Kapitalstarka länder får ett inflöde av humankapital i form av arbetskraft och kunskaper, medan avsändarlandet får kapital när invandrare återför pengar, också kallat remittans. Förlusten av arbetskraft i det gamla landet ökar också lönenivån för de som inte utvandrar, medan ytterligare arbetskraft sänker lönerna i det nya landet.
På kort sikt innebär invandring av i synnerhet lågutbildade personer att mottagarlandet får kostnader för integration innan invandrarna har kommit i arbete, men flyktingkrisen i Europa 2015 bedöms kunna leda till sysselsättning och tillväxt i de länder som tar emot flyktingarna.[26] På lång sikt kan även lågutbildad invandring innebära positivt tillskott till samhällsekonomin. Många länder i västvärlden har hög medelålder, men åldersstrukturen förändras genom tillflödet av unga invandrare som kan bidra till att försörja landets pensionärer. Därmed minskar risken att pensionsåldern måste höjas.
Referenser
- ^ Asylregler, Migrationsverket, läst 2016-06-13
- ^ Det här är skillnaden mellan att vara nyanländ och asylsökande, Metro 2015-09-17
- ^ Veckans nyord: Nyanländ, Språktidningen
- ^ Vanliga begrepp, Migrationsverket
- ^ http://www.theguardian.com/news/datablog/2013/sep/11/on-the-move-232-million-migrants-in-the-world
- ^ Karin Bojs (2015), Min europeiska familj: De senaste 54 000 åren.
- ^ Karin Bojs, Mannen med yxan kom hit med en helt ny tid, Dagens nyheter 2015-06-13
- ^ ”Asylum statistics”. EUROSTAT. http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Asylum_statistics. Läst 4 september 2015.
- ^ ”SCB: Befolkningsstatistik 1960-2014”. Arkiverad från originalet den 22 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150522110411/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Riket/26040/. Läst 22 maj 2015.
- ^ ”SCB”. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Riket/385476/. Läst 22 maj 2015.[död länk]
- ^ ”SCB: Befolkningsstatistik 1960-2015”. Arkiverad från originalet den 22 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150522110411/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Riket/26040/. Läst 22 maj 2015.
- ^ ”SCB: Andel personer med utländsk bakgrund”. Arkiverad från originalet den 12 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150512021044/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Topplistor-kommuner/290738/. Läst 22 maj 2015.
- ^ ”Statistik om Stockholm (tal från SCB)”. http://statistikomstockholm.se/omradesfakta/pdf/SDO14_SVE.pdf. Läst 22 maj 2015.
- ^ ”Statistik om Göteborg (tal från SCB)”. http://www4.goteborg.se/prod/sk/statistik/statistikr5.nsf/f9212385962bced1c1256c61004d5b40/f757e7e4bcd7edf4c1256d20004b9197!OpenDocument. Läst 22 maj 2015.
- ^ ”SCB: Andel personer med utländsk bakgrund 2014”. Arkiverad från originalet den 12 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150512021044/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Topplistor-kommuner/290738/. Läst 22 maj 2015.
- ^ ”Så ska Kristdemokraterna få fler röster från invandrare i nästa års riksdagsval”. Kristdemokraten. http://www.kristdemokraten.com/article.asp?Article_Id=28608. ”"Vi står för en generös invandringspolitik..”
- ^ ”Hjärtefrågor”. Folkpartiet. http://www.folkpartiet.se/FPTemplates/PersonalContent____23296.aspx. ”Försvaret av de mänskliga rättigheterna, ett generöst bistånd och en generös flyktingpolitik är fortfarande grundpelare i Folkpartiet”
- ^ ”Riktlinjer 1997” (pdf). Socialdemokraterna. https://www.sap.se/upload/Kongresser/Framtidskongress%2097/riktlinjer_1997.pdf. ”Sverige ska ha en generös migrationspolitik”
- ^ ”Liberal frihetsanalys”. Centerpartiet. http://www.centerpartiet.se/Documents/oppenhet/liberal_frihetsanalys.pdf. ”Vi vill ha en generös flyktingpolitik som utgår från individens behov”[död länk]
- ^ ”Debatt om flyktingpolitiken”. Vänsterpartiet. http://www.vansterpartiet.se/index.php?option=com_content&view=article&catid=299:integration&id=492:till-debatt-om-flyktingpolitiken-&Itemid=246. ”Flyktingpolitiken hårdnar år för år, trots att alla partier säger sig stå för en generös flyktingpolitik. Men ord och handling måste följas åt”
- ^ ”En mer generös flyktingpolitik”. Miljöpartiet. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100828230048/http://www.mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=52777. ”Vi vill ha en generös invandringspolitik”
- ^ ”Ett slutet Sverige vore slutet för Sverige”. Moderaterna. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524205403/http://www.moderat.se/web/Debattartikel_6.aspx. ”Alliansens politik har visat att det är möjligt att förena arbetsfokus och utvecklingsmöjligheter med en generös invandringspolitik”
- ^ Marie Demker (24 maj 2010). ”Svenskarna blir alltmer positiva till invandrare”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/debatt/svenskarna-blir-alltmer-positiva-till-invandrare.
- ^ ”Svenska trender 1986–2014” ( PDF). SOM-institutet. sid. 49. http://som.gu.se/digitalAssets/1534/1534693_svenska-trender-1986-2014.pdf.
- ^ ”Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning”. Demoskop. 25 maj 2015. http://www.dnv.se/wp-content/uploads/2015/05/Allm%C3%A4nheten-om-invandringens-omfattning-f%C3%B6r-publicering.pdf.
- ^ http://www.va.se/nyheter/2015/09/24/rapport-flyktingkrisen-ekonomin/ Rapport om flyktingkrisen och ekonomin
Se även
- Sveriges migrationshistoria
- Migrationsverket (Finland)
- Migrationsverket (Sverige)
- Immigrant-institutet
- Invandrare
- Emigration
- FN-konventionen för skydd av migrantarbetares och deras familjers rättigheter