Irisin

Från Wikipedia

Irisin eller fibronectin type III domain containing 5[1] (FRCP2) är ett kroppseget protein, som påverkar fettomsättning och glukosomsättning. Irisin definieras som en myokin, det vill säga ett slags cytokin, samt ett adipokin.[2][3]

Irisin kodas av en gen som finns lokaliserad på 1p35.1. Proteinet, som består av 212 aminosyror, utsöndras från muskelceller och utsöndringen ökar när musklerna används vid träning. Det verkar också i både vita och bruna fettceller, och tycks påverka bildning av de bruna fettcellerna. Vid träning ökar mängden irisin i serum något, vilket påverkar energiförbrukning och minskar fetma hos möss.[4][5] Träning och fysisk aktivitet verkar påverka irisinnivåerna direkt genom en stegring, men stegringen är snabbt övergående och nivåerna har stabiliserats efter 90 min.[6] Irisin verkar också vara ett adipokin som utsöndras från fettceller.[3] Genom sin påverkan på brunt fett, verkar det termoreglerande.[7]

Irisin finns också uttryckt i hjärtat, samt i lägre grad i tarmen, mjälten och bukspottkörteln.[8] Det tycks finnas ett samband mellan irisinnivåer och tyroidstatus (sköldkörteln, TSH och tyroxin), med ett negativt samband mellan irisin och TSH. Hos hypotyroida är cirkulerande irisin i serum lägre och hos hypertyroida högre.[7]

När irisin visade sig öka vid träning och påverka termoreglering och ämnesomättning, framställdes det allmänt som ett kommande medel mot diverse livsstilssjukdomar som man sett i västvärlden.[9] Minskad irisinaktivitet förekommer vid t.ex. insulinresistens och typ 2-diabetes, tillstånd som bevisligen förbättras av träning.[10] Dock har forskning också lett till tvivel att irisinets påverkan och utsöndring är generellt lika för olika åldrar och för dem som är i olika kondition.[11] Irisinaktiviteten kan t.ex. förändras vid hjärtsvikt, och kan eventuellt hänga samman med den träningsintolerans som ses vid tillståndet.[12] Å andra sidan finns studier som tyder på att irisinnivåerna inte förändras av att bli mera vältränad, så när som på den direkta effekten av den akuta stegringen vid träningspasset.[13]

Irisin är ett av moderns kroppsegna ämnen som överförs via bröstmjölk till barnet, vilket antyder att det därvidlag deltar i att reglera barnets tillväxt och ämnesomsättning. Mängden irisin i bröstmjölken påverkas av huruvida modern lider av graviditetsdiabetes eller inte.[14]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/gene?cmd=retrieve&dopt=default&rn=1&list_uids=252995
  2. ^ Roca-Rivada, Arturo, et al. "FNDC5/irisin is not only a myokine but also an adipokine." PloS one 8.4 (2013): e60563.
  3. ^ [a b] Novelle, Marta G., et al. "Irisin, two years later." International journal of endocrinology 2013 (2013).
  4. ^ http://omim.org/entry/611906[död länk]
  5. ^ http://www.genecards.org/cgi-bin/carddisp.pl?gene=FNDC5
  6. ^ Kraemer, R. R., et al. "A transient elevated irisin blood concentration in response to prolonged, moderate aerobic exercise in young men and women." Hormone and Metabolic Research 46.02 (2014): 150-154.
  7. ^ [a b] Zybek, Ariadna, Ewelina Szczepanek-Parulska, and Marek Ruchala. "Irisin-newly discovered adipo-myokine and its association with thyroid function-preliminary study." (2014).
  8. ^ http://www.uniprot.org/uniprot/Q8NAU1
  9. ^ Villarroya, Francesc. "Irisin, turning up the heat." Cell metabolism 15.3 (2012): 277-278.
  10. ^ Moreno-Navarrete, José María, et al. "Irisin is expressed and produced by human muscle and adipose tissue in association with obesity and insulin resistance." The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism 98.4 (2013): E769-E778.
  11. ^ Timmons, James A., et al. "Is irisin a human exercise gene?." Nature 488.7413 (2012): E9-E10.
  12. ^ Lecker, Stewart H., et al. "Expression of the irisin precursor FNDC5 in skeletal muscle correlates with aerobic exercise performance in patients with heart failure." Circulation: Heart Failure 5.6 (2012): 812-818.
  13. ^ Norheim, Frode, et al. "The effects of acute and chronic exercise on PGC‐1α, irisin and browning of subcutaneous adipose tissue in humans." FEBS Journal 281.3 (2014): 739-749.
  14. ^ Aydin, Suleyman, Tuncay Kuloglu, and Suna Aydin. "Copeptin, adropin and irisin concentrations in breast milk and plasma of healthy women and those with gestational diabetes mellitus." Peptides 47 (2013): 66-70.