Irländska kyrkan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Irländska kyrkan
Grundad 1536
Typ Kristet trossamfund
Juridisk status Fritt trossamfund
Säte Armagh
Betjänad region Irland
Medlemmar 300 000
Officiella språk Engelska, Iriska

Irländska kyrkan är en självständigt samfund inom den Anglikanska kyrkogemenskapen som verkar på Irland. Den Irländska kyrkan finns på hela ön, även efter 1921 då ön delades i Republiken Irland och en av de fyra riksdelarna i Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland.

Historisk utveckling[redigera | redigera wikitext]

En irisk kyrka grundades genom missionsinsatser av walesaren Patrick och andra missionärer under 400-talet. Öns gudstjänstliv kom att firas enligt keltisk rit, och klostren hade en mer central roll i kyrkoorganisationen än vad fallet var på kontinenten. Den irländska kyrkan övergick efter kyrkomötena i Rathbreasail 1118 och Kells 1152 till romersk rit, och en stiftsorganisation av kontinentalt snitt utvecklades. Den irländska katolska kyrkan leds, då och nu, av ärkebiskopen av Armagh. Irland kom under engelsk överhöghet 1171 när kung Henrik II av England lät invadera ön. Den Engelska kyrkan blev ett självständigt trossamfund 1534, och ett irländskt självständig statskyrka bildades 1536. Till skillnad från England kom dock den Irländska kyrkan endast att omfattas av en bråkdel av nationen, huvudsakligen engelsktalande godsägare och deras folk. Majoriteten av Irlands befolkning förblev medlemmar i den Romersk-katolska kyrkan, och de flesta engelskspråkiga irländare valde att tillhöra den Presbyterianska kyrkan. Antalet irländska anglikaner, som utgör en medelväg mellan de båda förutnämnda trossamfunden, har därmed alltid varit litet.

Statskyrka - Fritt trossamfund[redigera | redigera wikitext]

Den Irländska kyrkan blev statskyrka 1536 och den katolska folkmajoriteten förföljdes av statens och kyrkans representanter. Rösträtt för katoliker infördes först 1793 och det var inte förrän 1829 som katoliker blev valbara och kunde inneha offentliga ämbeten. När Förenade kungariket Storbritannien och Irland bildades år 1801 blev den anglikanske ärkebiskopen av Armagh och tre andra irländska anglikanska biskopar ledamöter i det brittiska överhuset, men detta bruk avskaffades samtidigt som den Irländska kyrkan blev fri från staten, och ett irländskt kyrkomöte grundades. Beslutet fattades genom Irish Church Act 1869 och trädde i kraft 1871.

Doktrin[redigera | redigera wikitext]

I likhet med reformationen i England behölls de tre gamla trosbekännelserna och det tredelade kyrkliga apostoliska ämbetet med diakoner, präster och biskopar, men till skillnad från den Engelska kyrkan utvecklade den Irländska kyrkan en mera reformert profil. Under ärkebiskop Ussher av Armagh antog den Irländska kyrkan 1615 Irländska artiklarna, som bejakade predestinationsläran, men de föll ur bruk vid restaurationen 1660. De trettionio artiklarna antogs först 1634, och har i den Irländska kyrkan behållit en betydligt starkare ställning än i de flesta andra anglikanska kyrkor.

Iriska[redigera | redigera wikitext]

Nya testamentet översattes till iriska 1602 och hela Bibeln förelåg 1680. Den engelska gudstjänstboken Book of Common Prayer, ’allmänna bönboken’, översattes 1606, och reviderades 1712, 1878, 1926 och 2004.

Flagga[redigera | redigera wikitext]

Kvinnliga präster[redigera | redigera wikitext]

Irländska kyrkan prästviger kvinnor sedan 1991.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Church of Ireland