Irritabel tarm

Från Wikipedia
Version från den 22 december 2017 kl. 00.09 av 81.233.113.230 (Diskussion) (→‎Diagnostik: Uppdaterade de diagnostiska riktlinjerna för IBS)
Irritabel tarm, IBS
Latin: intestinum irritabile, colon irritabile, syndroma intestini irritabilis
Klassifikation och externa resurser
ICD-10K58
ICD-9564.1
DiseasesDB30638
Medlineplus000246
eMedicinemed/1190 
MeSHsvensk engelsk

Irritabel tarm, colon irritabile eller IBS (engelska: Irritable Bowel Syndrome, ’orolig tarm-syndrom’) är en av världens vanligaste sjukdomar som kan ge förstoppning, diarré, besvärande gasbildning och magsmärtor. Den är vanligare hos kvinnor. Vid psykisk stress kan sjukdomen förvärras, likaså kan viss mat försämra tillståndet. Det är dock bara en liten del som söker hjälp för problemen och får en diagnos.

IBS har gått under många namn genom tiderna, såsom colon irritabile, tjocktarmskatarr och funktionella tarmbesvär/tarmsjukdom. Det handlar om en funktionell störning och kan alltså inte detekteras genom tester, till exempel blodprov. Gallsyremalabsorption kan ibland misstas för IBS.[1]

Orsaken till IBS är inte fastställd, men troligen kan förändringar i tarmfloran utgöra en delförklaring.[2]

Diagnostik

Vid diagnostisering utesluter man först andra vanliga orsaker till besvären, till exempel celiaki genom antikroppstest, hypotyreos och hypertyreos genom mätning av halten tyreoideahormoner i blodet, cancer genom undersökningar som till exempel rekto-, gastro- och koloskopi. Patienten får också svara på frågor, och diagnostiseringen sker genom att man kontrollerar om den drabbade uppfyller vissa diagnoskriterier. De senaste diagnoskriterierna för IBS, Rom-IV-kriterierna, publicerades 2016 och efterträdde då de tidigare Rom I-, II- och III-kriterierna.

Orsak

Uppkomsten av IBS kan variera från person till person. En del upplever att symtomen kommer plötsligt, medan andra inte riktigt säkert kan säga när symtomen började (symtomen ”växer” fram). Orsaken bakom IBS kan sällan fastställas, utan kan bero på flera olika saker. Bland annat kan långvarig stress, störd tarmflora, dåliga matvanor leda till IBS-besvär. Oftast är det en kombination av många små faktorer som utlöser besvären. Vissa läkare och tarmspecialister beskriver orsaken till IBS som fysiologiska snarare än psykologiska. Det är trots allt rörelsemönstret i tarmarna som orsakar de större besvären hos IBS patienter. Smärtan uppstår då avföringen pressas oregelbundet genom tarmen och beskrivs oftast som krampande.

Inom psykologin och i huvudsak inom den kognitiva grenen är den gängse uppfattningen att IBS orsakas av obehandlad psykisk stress. Diagnostiken och behandlingen av IBS har fokuserat på att stävja symtom vilket medför långvariga och ofta kostsamma behandlingsformer. Vid behandling av den kausala delen av sjukdomsbilden har snabb (inom kognitiv psykologi) och långvarig lindring av symtombilden dokumenterats. För lindring av symtombilden bör kognitiv beteendeterapi tillämpas medan de djupgående och bakomliggande orsakerna till brukarens psykiska stress bör behandlas genom psykodynamisk terapi.

Inom gastroenterologin antas att en förändrad tarmflora kan bidra till sjukdomen. Sådan förändring kan uppkomma efter en infektionssjukdom och överväxt av bakterier i tunntarmen, vilket kan orsaka inflammation. Även långvariga antibiotikabehandlingar kan slå ut tarmfloran. Vid IBS finns en förändrad tarmflora. Dock är det oklart om IBS orsakar den förändrade tarmfloran eller tvärt om.[2]

Behandling

IBS kan i dagsläget inte botas. Den behandling som finns syftar till symtomlindring.[3]

Ökad mängd av vattenlösliga fibrer i kosten kan minska symtom hos personer med IBS. De används både vid förstoppning och diarré. Dessa så kallade bulkmedel binder vatten och ger en ökad volym, vilket stimulerar tarmrörelserna och ger avföringen mjukare konsistens. Vi-Siblin, Vi-Siblin S, Lune­lax och Husk Lindroos är godkända vattenlösliga fibrer som finns tillgängliga utan recept. I regel ger de inga biverkningar. Fibrer som är olösliga i vatten har inte någon vetenskapligt visad effekt.[4]

Probiotika kan ha viss effekt mot symtom vid IBS. Det finns dock inget test för att se om en enskild person kommer att bli hjälpt av probiotika, eller om IBS-symtomen är orsakade av rubbad bakterieflora. Det är inte heller känt vilka sorters probiotika som har bäst effekt, eller vilka produkter eller mängder som krävs.[3]

Även antidepressiv medicin av typen tricykliska antidepressiva (TCA), exempelvis tryptizol, i små doser har på senare tid börjat användas med goda resultat. Det finns inga undersökningar som med säkerhet kan visa att även selektiva serotonin återhämmande (SSRI) skulle hjälpa mot smärtan och tarmbesvären vid IBS, men de kan göra att patienten allmänt mår bättre.[5] Även kognitiv beteendeterapi och regelbundet idrottande har påvisat goda resultat i internationella studier[källa behövs]. Hypnosterapi har i en Cochrane-översikt inte undersökts tillräckligt i välgjorda studier för att kunna avgöra dess effektivitet.[6] Vid diarré som dominerande symptom kan ett minskat intag av kostfibrer samt medicin som innehåller loperamid lindra besvären. Vid magkramper ges kramplösande medicin som till exempel Egazil.

Kostråd

Vid IBS rekommenderas många små måltider med mindre andel fett (till exempel nyckelhålsmärkt mjölk, ost, kött, pålägg). Man bör vara extra noggrann när man tuggar maten eller välja lättuggad mat. Många upplever bekymmer med stekt mat, råkost, nötter och frön. Kaffe, alkohol och kryddor stimulerar tjocktarmen och det kan finnas anledning pröva att minska på sådant. Vissa får mer besvär av fibrer, liksom av mjölk- och mejeriprodukter, grönsaker, frukt och sädesprodukter. Man kan pröva att skala frukten och riva eller hacka grönsaker och pröva finmalda fiberprodukter framför bröd och flingor med stor andel hela korn. Även gasbildande kost som lök, vitlök, linser, bönor och kål bör undvikas. Utöver det kan även starka kryddor ge uppskov till gasbildningar i tjocktarmen. Av samma anledning bör du undvika laktos-produkter som även dessa är gasbildande. [7][8]

Om gasbesvär är dominerande bör man tänka på att fett i kosten ytterligare kan öka dessa problem. Kolsyrad dryck och tuggummi bör undvikas.

FODMAP

På senare tid har en särskild kostbehandling sk "Low FODMAP-diet" på engelska, visat sig förbättra symptom hos personer med IBS. Behandlingen utvecklades ursprungligen av forskare på Monash Universitetet i Australien och har sedan dess spritts till andra delar av världen och är idag en gängse kostbehandling för att minska IBS-symptom. Termen FODMAP är en akronym, härledd från "Fermentable, Oligo-, Di-, Monosackarider och Polyoler". FODMAP:s omfattar kortkedjiga kolhydrater, inklusive laktos, fruktos och sorbitol, fruktaner och galaktooligosackarider. Därför innebär FODMAP-kostbehandlingen att bl a laktos, gluten, fruktos och fiber från många baljväxter utesluts ur kosten. Det är initialt en elimineringsdiet, med målet att efter symtomförbättring efterhand lägga till livsmedel för att se vad individen tolererar, för att inte kosten ska bli alltför begränsad. Kostbehandlingen skall därför alltid göras i samråd med en dietist.[9][10]

Nyligen publicerade ett forskningsteam i Norge det första visuella beviset på att en person med IBS har ett tarmsystem som fungerar annorlunda än hos en frisk person. För att testa hur en frisk kontra en IBS-tarm reagerar på FODMAP:s lät forskarna 52 IBS-patienter och 16 friska personer äta 10 gram laktulos, som är en artificiell FODMAP. En timme senare fotograferades tarmen med magnetkamera. Bilden[11] visar tydligt skillnaden mellan en frisk tarm till vänster och den IBS-drabbades tarm till höger, där tunntarmen är fylld med betydligt mer vätska. Det forskarna har som teori är att IBS-patienters tarm utsöndrar mer vätska när den triggas av FODMAPs, detta samband syns alltså inte hos en frisk person.[12][13]

Rom-II-kriterierna

Den drabbade ska uppfylla följande för att kunna diagnostiseras med IBS:

Minst tre månaders kontinuerliga eller återkommande besvär av buksmärtor eller obehag som lindras vid defekation (det vill säga avföring) och/eller är förenade med en ändrad avföringsfrekvens och/eller med en förändrad avföringskonsistens och förenat med två eller fler av följande symptom:

  • Ändrad avföringsfrekvens (mindre än tre per vecka eller mer än tre per dag)
  • Ändrad avföringsform och konsistens (hård, pelletformad eller lös avföring)
  • Tömningssvårigheter, imperativa trängningar eller känsla av ofullständig tarmtömning
  • Slem i avföringen
  • Uppkördhet eller uppblåsthet i buken

Referenser

  1. ^ http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=5019
  2. ^ [a b] Dahlqvist, Géraldine, and Hubert Piessevaux. "Irritable bowel syndrome: the role of the intestinal microbiota, pathogenesis and therapeutic targets." Acta gastro-enterologica Belgica 74.3 (2011): 375-380.
  3. ^ [a b] ”SBU. Behandling av IBS (irritabel tarm) och funktionell förstoppning med probiotika, prebiotika och synbiotika. Kommentar och sammanfattning av utländsk kunskapsöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2015.SBU Kommenterar nr 2015_07.”. Arkiverad från originalet den 3 december 2015. https://web.archive.org/web/20151203194914/http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Kommentar/Behandling-av-IBS-irritabel-tarm-och-funktionell-forstoppning-med-probiotika-prebiotika-och-synbiotika/. Läst 10 december 2015. 
  4. ^ ”SBU. Behandling av IBS med fibrer. Kommentar och sammanfattning av utländsk kunskapsöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2015. SBU Kommenterar nr 2015_08.”. Arkiverad från originalet den 3 december 2015. https://web.archive.org/web/20151203194907/http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Kommentar/Behandling-av-IBS-irritabel-tarm-med-fibrer/. Läst 10 december 2015. 
  5. ^ ”1177, IBS, andra läkemedel”. http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/IBS---kanslig-tarm/#section-2. Läst 14 december 2011. .
  6. ^ Webb AN, Kukuruzovic RH, Catto-Smith AG, Sawyer SM (24 april 2007). ”Hypnotherapy for treatment of irritable bowel syndrome.”. Cochrane Database Syst Rev (4): ss. CD005110. doi:10.1002/14651858.CD005110.pub2. PMID 17943840. http://www.mrw.interscience.wiley.com/cochrane/clsysrev/articles/CD005110/frame.html. 
  7. ^ Stine Störsrud: Kostens roll vid behandling av IBS i Dietistaktuellt, nr 4, 2009. s 30
  8. ^ ”IBS Kost - Kostråd för dig som lever med IBS | IBStips.se”. IBS Tips. Arkiverad från originalet den 30 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160630100931/http://ibstips.se/ibs-kost/. Läst 30 maj 2016. 
  9. ^ lyndalm. ”Department of Gastroenterology” (på engelska). www.med.monash.edu. http://www.med.monash.edu/cecs/gastro/fodmap/. Läst 1 juni 2017. 
  10. ^ Central Clinical School, Monash University (14 december 2015). ”The FODMAP Grand Tour Down Under: IBS relief”. https://www.youtube.com/watch?v=Z_1Hzl9o5ic&list=PL77QJnB61-H4fnd1L4eHkwXLIYBpe0WPs&index=1. Läst 1 juni 2017. 
  11. ^ ”Første synlige bevis for irritabel tarm”. http://forskning.no/sites/default/files/styles/full_width/public/ibs_mr.jpg?itok=iGlkzIHI. Läst 24 april 2024. 
  12. ^ ”Første synlige bevis for irritabel tarm” (på norskt bokmål). forskning.no. http://forskning.no/mat-og-helse-menneskekroppen-sykdommer/2014/10/forste-synlige-bevis-irritabel-tarm. Läst 1 juni 2017. 
  13. ^ ”Här är första synliga beviset för tarmsjukdomen IBS”. MåBra. http://www.mabra.com/har-ar-forsta-synliga-beviset-for-ibs/. Läst 1 juni 2017. 

Externa länkar

v • r
Mag- och tarmsjukdomar
"Gastrit", "magkatarr"
Tarmåkommor
Övrigt / både-och
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Irritabel_tarm&oldid=42248822”