Isaac Asimov

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Isaac Asimov
Isaac Asimov 1965
Isaac Asimov 1965
Född Isaak Yudovitj Ozimov
omkring 2 januari 1920
Petrovitji, Vitryska SSR
Död 6 april 1992 (72 år)
New York, New York, USA
Yrke Författare
Nationalitet Rysk / amerikansk
Verksam 1939-1992
Genrer Science fiction, populärvetenskap
Litterära rörelser Science fictions guldålder
Framstående verk Stiftelseserien
Robotnovellerna
Stjärnmörker
Jag, robot
Influenser Clifford D. Simak, John W. Campbell, H. G. Wells, Stanley G. Weinbaum, Edward Gibbon, Humanism

Isaac Asimov, född Isaak Yudovitj Ozimov omkring 2 januari 1920 i Petrovitji i Vitryska SSR, död 6 april 1992 i New York i New York, var en rysk-amerikansk författare, känd för sina science fiction-romaner, inte minst Stiftelseserien och Robotromanerna.[1] Asimov har även skrivit hundratals populärvetenskapliga verk som inte sällan kännetecknas av science fiction-lik "Sense of Wonder".[2] Asimovs intresse för robotar – han formulerade bland annat Robotikens tre lagar – har gjort honom till en slags robotarnas gudfader.[3] Han medverkade 1977-1992 i den science fiction-tidskrift som bär hans namn: Isaac Asimov's Science Fiction Magazine.[4]

Asimov skrev också under pseudonymerna H.B. Ogden och Paul French.[5] Asimov var med i Mensa.[6]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Målning föreställande Asimov av Rowena Morrill.

Asimov föddes omkring den 2 januari 1920 i staden Petrovitji nära Smolensk i Vitryska SSR. När han var tre år flyttade hans familj till USA och han kom att växa upp i Brooklyn, New York.

Han tog examen vid Columbia University 1939 och blev filosofie doktor i kemi 1948. Därefter fick han anställning vid Boston University där han kom att stanna, även om han från och med 1958 inte längre hade någon undervisningsskyldighet. Framöver skulle han mest komma att ägna sig åt skrivandet, en karriär han redan påbörjat.

Kring 1940 hade han börjat skriva science fiction. 1941 kom novellen Stjärnmörker, en historia om en planet som är en del av ett komplicerat stjärnsystem, med natt bara en gång vart 2 000:e år. Han fortsatte att skriva ett antal klassiker som Stiftelsetrilogin och Jag, Robot innan han 1958 skrev sin sista skönlitterära bok för en lång tid framöver.

Istället ägnade han sig åt populärvetenskap och kom under de närmaste decennierna att skriva hundratals böcker inom en mängd olika fält. 1972 gjorde han en kort comeback med Själva gudarna. Det skulle dröja till 1980-talet innan han återvände till det skönlitterära skrivandet. Under 1980-talet och 1990-talet kom han att skriva ytterligare böcker inom Stiftelse- och Robotserierna och kom då att knyta samman dem.

Isaac Asimov dog den 6 april 1992 av AIDS. Han hade fått sjukdomen genom HIV-infekterat blod under en by-passoperation 1983. Orsaken till hans död tillkännagavs 2002 av hans fru, Janet, i hennes biografi It's been a Good Life.

Politiska och religiösa åsikter[redigera | redigera wikitext]

Asimov var humanist, rationalist och motståndare till tron på övernaturliga fenomen, om än inte till religion i sig.

Politiskt var han en anhängare av demokraterna och stod i de flesta frågor till vänster, även om han ogillade det inslag av irrationalism som han ansåg att många inom vänstern drabbats av från 60-talet och framåt. Han var kärnkraftsanhängare och förespråkade befolkningskontroll.

Priser, utmärkelser och utnämningar[redigera | redigera wikitext]

1972 belönades han med Nebulapriset för romanen Själva gudarna (The Gods Themselves) och 1976 för långnovellen Tvåhundraårsmannen (The Bicentennial Man), i novellsamlingen Främling i Paradiset går novellen under namnet Jubileumsmänniskan. Han blev 1986 utsedd till SFWA:s Grand Master, en utnämning som sedan ändrat namn till Damon Knight Memorial Grand Master Award.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Ett av hans mest kända verk är Jag, Robot där han beskriver robotikens lagar.

Ett annat mycket känt verk är Stiftelse-trilogin, en storslagen science fiction-berättelse med viss inramning hämtad från fantasyvärlden: En serie berättelser som skrevs under 1940-talet lades i början av 1950-talet samman till tre romaner: Stiftelsen, Stiftelsen och imperiet samt Den segrande stiftelsen. Trilogin beskriver hur forskaren Hari Seldon förutser, med hjälp av den nya forskningsgrenen "psykohistoria", det stora Galaktiska imperiets sönderfall och ser till att två Stiftelser skapas i Vintergatans bägge ändar. Syftet med dessa stiftelser är att minska tiden av barbari innan galaxen kan få ett nytt stabilt och fredligt styrelseskick. Om ingenting görs bör det ta 30 000 år, men planen är att Stiftelserna skall kunna minska tiden till 1 000 år.

Första boken beskriver den första stiftelsens tillväxt när Vintergatans periferi börjar slitas sönder. Den andra hur stiftelsen kommer i konflikt med resterna av Imperiet. Den tredje beskriver kampen mot Mulan, en mutant som verkar kunna ställa Hari Seldons planer på huvudet samt beskriver undersökningarna efter den mystiska Andra Stiftelsen.

Två föregångare till trilogin skrevs under 1980-talet: Preludium till stiftelsen, Hari Seldon och stiftelsen, liksom två uppföljare: Stiftelsen och tiden och Stiftelsen och jorden.

Fiktion[redigera | redigera wikitext]

  • Lucky Starr (Under pseudonymen Paul French)
    • Lucky Starr - Rymdjägare (eng. David Starr, Space Ranger, 1952)
    • Lucky Starr and the Pirates of the Asteroids (1953)
    • Lucky Starr and the Oceans of Venus (1954)
    • Lucky Starr på Merkurius (eng. Lucky Starr and the Big Sun of Mercury, 1956)
    • Lucky Starr and the Moons of Jupiter (1957)
    • Lucky Starr and the Rings of Saturn (1958)

Populärvetenskap[redigera | redigera wikitext]

  • Fantastiska fakta
  • Mer fantastiska fakta
  • Svarta hål och kosmiska ägg
  • X står för okänd (1986) (eng. X Stands for Unknown, 1984)
  • Asimov on Science Fiction
  • Blodet (1959) (eng. The Living River)
  • Lägg till en dimension (1964) (eng. Adding a Dimension)
  • Kemins historia (1965) (eng. A Short History of Chemistry)
  • The Tragedy of the Moon (1972)

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Även om han aldrig var någon större anhängare av Hollywood så har ett antal av hans böcker blivit till film, en under hans livstid, övriga efter hans död.

Han har även skrivit en roman efter filmen Den fantastiska resan (1966).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Holmberg, John-Henri (2002). ”Isaac Asimov”. Inre landskap och yttre rymd Science fictions historia I: från H. G. Wells till Brian W. Aldiss. Lund: Bibliotekstjänst AB. sid. 186-188. ISBN 91-7018-489-5  Boken nämner namn, födelse- och dödsår, nationalitet samt verk som ingår i Stiftelseserien och Robotromanerna.
  2. ^ Holmberg, John-Henri (2002). ”Isaac Asimov”. Inre landskap och yttre rymd Science fictions historia I: från H. G. Wells till Brian W. Aldiss. Lund: Bibliotekstjänst AB. sid. 189. ISBN 91-7018-489-5  Boken nämner att han skrev 256 faktaböcker inom en mängd ämnesområden men inget om att de skulle vara lika science fiction eller ge en "sense of wonder".
  3. ^ Holmberg, John-Henri (2002). ”Isaac Asimov”. Inre landskap och yttre rymd Science fictions historia I: från H. G. Wells till Brian W. Aldiss. Lund: Bibliotekstjänst AB. sid. 187-188. ISBN 91-7018-489-5  Boken nämner hur han ändrade sättet att skriva om robotar och att han introducerade robotikens tre lagar.
  4. ^ Holmberg, John-Henri (2002). ”Isaac Asimov”. Inre landskap och yttre rymd Science fictions historia I: från H. G. Wells till Brian W. Aldiss. Lund: Bibliotekstjänst AB. sid. 191. ISBN 91-7018-489-5  Boken nämner hans medverkan, årtal och tidningens namn.
  5. ^ Holmberg, John-Henri (2002). ”Isaac Asimov”. Inre landskap och yttre rymd Science fictions historia I: från H. G. Wells till Brian W. Aldiss. Lund: Bibliotekstjänst AB. sid. 194. ISBN 91-7018-489-5  Boken nämner att han skrev ungdomsromanerna om Lucky Starr under pseudonymen Paul French men nämner ingen annan pseudonym.
  6. ^ Asimovs biografi på IMDb

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]