Isabellatörnskata

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Isabellatörnskata
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Adult hane i vinterkvarter i Indien.
Adult hane i vinterkvarter i Indien.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Törnskator
Laniidae
Släkte Lanius
Art Isabellatörnskata
L. isabellinus
Vetenskapligt namn
§ Lanius isabellinus
Auktor Hemprich & Ehrenberg, 1833
Juvenil fotograferad i Northumberland, UK hösten 2006.
Juvenil fotograferad i Northumberland, UK hösten 2006.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Isabellatörnskata (Lanius isabellinus) är en fågel i familjen törnskator (Laniidae).

Utbredning och taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Isabellatörnskatan har sitt häckningsområde från Sydöstra Altaj och södra Sibirien och österut genom norra Kina till nordöstra Mongoliet. Den är en flyttfågel som har sina vinterkvarter i ett område som sträcker sig från nordvästra Indien, Pakistan och västerut till östra och centrala Afrika.

Isabellatörnskatans taxonomi var länge outredd och har genom historien förändrats på flera olika sätt. Ett större antal populationer, färgvarianter och hybridpopulationer har namngetts och övergivits medan andra taxa har genomgått namnbyten.[2] Artens taxonomi är fortfarande omdiskuterad. Senast 2013 beslöt Clements et al. att taxonet phoenicuroides skulle få artstatus och den bär idag namnet turkestantörnskata.[3]

isabellinus-gruppen ("Daurian")
  • Lanius isabellinus isabellinus - häckar i sydöstra Altaj, främst på högslätter i Mongoliet och i angränsade områden i södra Sibirien och norra centrala Kina. Övervintrar i Indien och i östra och centrala Afrika.
arenarius/tsaidamensis-gruppen ("Kinesisk")
  • Lanius isabellinus arenarius - häckar i provinsen Xinjiang i nordvästra Kina. Övervintrar i Iran, Pakistan och nordvästra Indien.
  • Lanius isabellinus tsaidamensis - häckar i provinsen Qinghai i norra centrala Kina. Övervintringsområdet är okänt.

Hybridisering[redigera | redigera wikitext]

Det finns inga dokumenterade fall av hybridisering mellan arterna L. isabellinus och L. phoenicuroides. Det är inte ens säkert att deras båda häckningsområden möter varandra, och om så är fallet så antas detta ske i en smal zon söder om Altajbergen i området Dzungariet i nordvästra Kina.[2] Dock hybridiserar båda dessa arter med törnskata (Lanius collurio). Detta sker i Kazakstan och Iran för phoenicuroides del, och i ett begränsat område i Altaj och i nordvästra Mongoliet för isabellinus.[2] Enligt Lefranc & Worfolk (1997) förekommer det också ett sannolikt fall av hybridisering mellan isabellinus och nominatformen av brun törnskata (Lanius cristatus).[2]

Förekomst i Sverige och övriga Europa[redigera | redigera wikitext]

Observationer av isabellatörnskatan i västra Europa är sällsynta och förekommer främst under hösten. Eftersom arten nyligen splittats upp i två arter är det idag i flera fall omöjligt att veta om dessa observationer rörde isabellatörnskata eller turkestantörnskata. Av Sveriges elva rapporterade isabelltörnskator som godkänts av Sveriges ornitologiska förenings raritetskommitté har man kunnat konstatera att två rör underarten isabellinus.[2]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Isabellatörnskatan är lik törnskatan, speciellt i juvenil och första vinterdräkt. Den mäter 16,5-18 cm och har marginellt längre stjärt än törnskatan.[4] I alla dräkter skiljer den sig från törnskatan med sin roströda stjärtovansida. Ryggen är ljus i varmt sandfärgat grå och bröstet är ljust beigefärgat. Adult hane har mörk ansiktsmask, mättat beigefärgat bröst, mörka vingpennor och en liten ljus handbasfläck. Honan har samma dräkt men mindre distinkt, saknar handbasfläcken och har fin vattring på bröstet. I första vinterdräkt saknas den mörka ansiktsmasken, vingpennorna är ljusare och bröstet är vattrat. Isabellatörnskata är också lik turkestantörnskata och vissa adulta individer och många yngre kan vara mycket svåra att skilja åt.[4]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Den äter större insekter, småfåglar, sorkar och ödlor. Arten häckar i öppna biotoper, företrädesvis med inslag av törnbuskar.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Delar av artikeln är översatt från engelska wikipedias artikel Isabelline Shrike, läst 2007-12-09

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Lanius isabellinus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ [a b c d e] Magnus Hellström (2007) Isabellatörnskata: Raritetskommitténs genomgång av de svenska fynden., Vår fågelvärld, vol:66, nr:8, sid:30-34
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, & D. Roberson (2013) The Clements checklist of birds of the world: Version 6.8. (xls), från: www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download/ , läst 2014-04-15
  4. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 354-355. ISBN 978-91-7424-039-9 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]