Isonzo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Floden Isonzo (Soča)
Sočas (Isonzos) källa
Solkan-bron nära Nova Gorica

Isonzo (friulanska: Lisunç, slovenska: Soča), är en flod i södra Europa. Den rinner genom Slovenien och in i Italien vid städerna Nova Gorica och Gorizia. Den är 140 km lång och börjar i Trentadalen i Juliska alperna och rinner ut i Adriatiska havet nära Monfalcone i Italien.

Sträckning[redigera | redigera wikitext]

Soča har sin källa i bergen ovanför Trenta, på cirka 1 100 meters höjd. Floden har en karakteristisk blågrön eller turkos färg. Klimatet här är alpint, med inflytande av medelhavsklimat. Efter mycket regn får floden en mjölkblå färg, efter en storm ändrar den färg till brun.

Övre Soča rinner genom sex dalar, Trenta, Mlinarica, Zadnjica, Soča, Vrsnik och Lepena. Ofta kallas hela området felaktigt för Trenta. Dessa sex dalar blev bebodda sent. Trenta blev känt genom författaren Dragotin Dežman, som skrev en berättelse om ”Zlatorog” (bocken med guldhorn). Även Julius Kugy skrev prosa om regionen och sökte efter en mystisk växt, Scabiosa trenta, som han dock aldrig fann.

Koritnica, Močnica och Bavšica är tillflöden till övre Soča. De rinner genom dalar med samma namn, rika på vattenfall och höga klippor.

Bovec-dalen är den största floddalen i västra Juliska alperna. Den är omgiven av höga berg. Här är Soča bred och stränderna är övervuxna med pilträd och annan växtlighet. Klimatet är milt med inflytande från Medelhavet. Det här området var bebyggt tidigt, vilket bevisas av fynd från Hallstattkulturen.

Mellan Žaga och Kobarid ansluter sig floderna Učja och Sušec till Soča, som blir till en mäktig flod, som flyter vidare via Kobarid, Tolmin, Most na Soči, Kanal och Nova Gorica och sedan in i Italien, där den har namnet Isonzo. Den rinner ut i Adriatiska havet nära Monfalcone i Italien.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sedan antiken har människor bosatt sig vid Soča på grund av dess geografiska läge. Historiker tror att den så kallade Bärnstensvägen i ett avlägset förflutet gick genom Soča-dalen. De viktigaste arkeologiska fynden är från järnåldern och har grävts ut ovanför Most na Soči (tidigare Sveta Lucija). Här har man funnit lämningar av urngravar och hus som tillhörde Hallstattkulturen. Dalen var en viktig trafikled under romartiden. En romersk stenbro över Korita nedanför Most na Soči fanns kvar ända till första världskriget.

Isonzos floddal (Soča-dalen) och bergen ovanför floden var platsen för några av första världskrigets hårdaste strider under slagen vid Isonzo under åren 1915–1917. Än idag finns lämningar kvar efter kriget. Författaren Ernest Hemingway har skrivit om Soča-fronten i sin roman Farväl till vapnen.

Litteratur och film[redigera | redigera wikitext]

Om floden Soča har många dikter skrivits. Den slovenske poeten Simon Gregorčič har skrivit en av sina mest kända dikter till floden: Soči (Till Soča). Den italienske poeten Guiseppe Ungaretti har också skrivit om Isonzo (Soča) i sin dikt I fiumi (Floder).

I Disneys film Berättelsen om Narnia: Prins Caspian från 2008 har vissa scener spelats in vid Soča.

Turism[redigera | redigera wikitext]

Soča-dalen lockar många besökare, särskilt området mellan källan i Trenta och Most na Soči. Människor kommer för att uppleva naturen. Här finns sällsynta djur, till exempel den utrotningshotade uttern (Lutra lutra) och den endemiska marmorforellen (Salmo marmoratus). I bergen ovanför floden häckar kungsörnar (Aquila chrysaetos). Här finns också en rik växtlighet.

Om man tycker om sport och utmaningar kan man paddla kajak, ägna sig åt forsränning eller kanske hoppa bungyjump från Solkan-bron nära Nova Gorica. Många reser också hit för att fiska.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  • Bogdan Kladnik/Daniel Rojšek: Soča, Založba Zaklad, Ljubljana 1994

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]