Israels försvarsmakt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Israels försvarsmakt
Flag of the Israel Defence Forces.svg
Israeliska arméns flagga.
Information
Nation  Israel
Ursprungligt namn צְבָא הַהֲגָנָה לְיִשְׂרָאֵל
Tzva HaHagana LeYisra'el
Grundad 1948
Statsråd Försvarsminister Ehud Barak
Försvarschef Ramatkal Gabi Ashkenazi
Vapenför ålder 17–49
Militärtjänst Ja, från 18 år.
Stående styrkor 176 500[1]
Reservstyrkor 1 499 186 män
1 462 063 kvinnor
Ekonomi
Budget $18,7 miljarder (USD) (1999)
Procent av BNP 9,4 % (1999)
Övrigt
Historia 1948 års arab-israeliska krig
Suezkrisen 1956
Sexdagarskriget 1967
Oktoberkriget 1973
Invasionen av Libanon 1982
Första och andra intifadan 1987-1993
Israel-Libanon-konflikten 2006
Konflikten på Gazaremsan 2008-2009
Israeliska korpraler från Nahalbrigaden och ingenjörstrupperna efter genomgången specialistofficerskurs.

Israels försvarsmakt, hebreiska צְבָא הַהֲגָנָה לְיִשְׂרָאֵל (Tzva Hahagana LeJisra'el), är Israels försvarsmakt. Den israeliska förkortningen kan vara TZAHAL, Zahal eller Tsahal. (På engelska kallas den för IDF, Israeli Defense Force, och dess flygvapen för IAF.) Innan Israels försvarsmakt bildades fanns en organisation som kallades Haganah, mer specifikt Palmach och den judiska brigaden i den brittiska armén. När försvarsmakten bildades anslöt sig också organisationerna Etzel och Lehi. Uppgiften är att försvara statens existens, suveränitet och territoriella integritet samt att skydda invånarna och bekämpa terrorism. Israels försvarsmakt leds av Ramatkal, Israels försvarschef.

Israel har värnplikt för både män och kvinnor. Kvinnor har 22 månaders grundutbildning men ingen repetitionsutbildning; de är vidare uteslutna från vissa förband. Män har 36 månaders grundtjänst och är skyldiga att genomföra repetitionsutbildning till 55 års ålder, så länge de bor i landet. Värnplikten gäller judar och druser, dock med undantag för ortodoxa judar, men inte kristna och muslimer. Dessa kan dock genomföra militärtjänst på frivillig basis.

Försvarsdoktrin[redigera | redigera wikitext]

Den israeliska försvarsdoktrinen bygger på följande grundläggande principer:

  • Israel har inte råd att förlora ett krig.
  • Strategisk defensiv, inga territoriella ambitioner.
  • Undvika krig genom politiska medel och militär avskräckning.
  • Förhindra upptrappning.
  • Snabba krigsavgöranden.
  • Mycket låga förlustsiffror.
  • Bekämpa terrorism.

Denna doktrin skall genomföras genom en defensiv strategi och en offensiv taktik, vilket innebär en liten yrkesarmé med god beredskap och möjligh att kalla in värnpliktiga samt ett flygvapen och en flotta i ständig beredskap; vid större konflikter aktualiseras ett effektivt mobiliseringssystem och transportsystem.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Generallöjtnant Benny Gantz, Israels försvarschef.
Organisationsplan för de israeliska markstidskrafterna
Organisationsplan för de israeliska sjöstridskrafterna
Organisationsplan för de israeliska flygstridskrafterna

Chefen för generalstaben är försvarschef och utnämns av den israeliska regeringen. Vederbörande lyder direkt under försvarsministern. Nuvarande generalstabschef är generallöjtnant Gabi Ashkenazi, som efterträtt Dan Halutz. Innan Halutz var generallöjtnant Mosche Ja'alon chef. Ställföreträdande generalstabschef är generalmajor Moshe Kaplinsky. Chef för arméstaben är generalmajor Benjamin Gantz.

Under chefen för arméstaben lyder:

  • Norra militärkommandot (פיקוד הצפון)
  • Mellersta militärkommandot (פיקוד המרכז)
  • Södra militärkommandot (פיקוד הדרום)
  • Befolkningsskyddskommandot (פיקוד העורף)

Till armén hör:

  • Infanteriet
    • Givatibrigaden
    • Nahalbrigaden
    • Golanibrigaden
    • Fallskärmsjägarbrigaden
    • Kfirbrigaden
  • Pansartrupperna
    • Barakbrigaden
    • 7:e Pansarbrigaden
    • 401:a Pansarbrigaden
  • Ingenjörstrupperna
  • Tygkåren
  • Ungdoms- och undervisningskåren
  • Medicinska kåren
  • Intendenturkåren
  • Fältunderrättelsekåren
  • Adjutantkåren
  • Logistikkåren
  • Signalkåren

Israeliska säkerhetsstyrkor[redigera | redigera wikitext]

  • Underrättelser
  • Shabak
  • Mossad
  • Nationella säkerhetsrådet
  • Israels polis
  • Gränspolisen
  • Fångvården
  • Knessets vaktstyrka

Materiel[redigera | redigera wikitext]

Handeldvapen[redigera | redigera wikitext]

Pistol[redigera | redigera wikitext]

Hagelgevär[redigera | redigera wikitext]

Automatkarbiner[redigera | redigera wikitext]

Prickskyttegevär[redigera | redigera wikitext]

Kulsprutor[redigera | redigera wikitext]

Robotvapen[redigera | redigera wikitext]

Kärnvapen[redigera | redigera wikitext]

Israel har aldrig officiellt deklarerat att landet har kärnvapen. Enligt tidningsuppgifter har Israel byggt mellan 80 och 200 kärnvapen sedan 1960-talet. Enligt SIPRI:s årsbok 2009 beräknas Israel ha omkring 80 kärnvapen. [2] År 1986 offentliggjorde kärnfysikern Mordechai Vanunu, som då arbetade vid en av de israeliska kärnanläggningarna, att Israel hade kärnvapen. I en tysk TV-intervju försvarade Israels premiärminister Ehud Olmert i december 2006 att landet innehar kärnvapen: "Iran, openly, explicitly and publicly threatens to wipe Israel off the map. Can you say that this is the same level, when they are aspiring to have nuclear weapons, as America, France, Israel, Russia?". [3]

I september 2009 röstade FN:s kärnkraftsförsamling igenom en resolution som kräver att Israel låter IAEA inspektera dess innehav av kärnvapen. Israel förklarade att man inte ämnar samarbeta med IAEA. [4]

Militära grader och uniformer[redigera | redigera wikitext]

Frivilligverksamhet inom Tzahal[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ The Institute for National Security Studies", chapter Israel, March 23, 2008.
  2. ^ http://www.sipri.org/yearbook/2009/08
  3. ^ Iran: 'Shameful' that world is ignoring PM's comment on Israeli nukes”. Haaretz. 15 december 2006. http://www.haaretz.com/hasen/spages/801648.html.  (engelska)
  4. ^ http://www.reuters.com/article/gc08/idUSTRE58H3QW20090918