Israels försvarsmakt
| Israels försvarsmakt | |
Israeliska arméns flagga.
|
|
| Information | |
|---|---|
| Nation | |
| Ursprungligt namn | צְבָא הַהֲגָנָה לְיִשְׂרָאֵל Tzva HaHagana LeYisra'el |
| Grundad | 1948 |
| Statsråd | Försvarsminister Ehud Barak |
| Försvarschef | Ramatkal Gabi Ashkenazi |
| Vapenför ålder | 17–49 |
| Värnplikt | Ja, från 18 år. |
| Stående styrkor | 176 500[1] |
| Reservstyrkor | 1 499 186 män 1 462 063 kvinnor |
| Ekonomi | |
| Budget | $18,7 miljarder (USD) (1999) |
| % av BNP | 9,4 % (1999) |
| Övrigt | |
| Historia | 1948 års arab-israeliska krig Suezkrisen 1956 Sexdagarskriget 1967 Oktoberkriget 1973 Invasionen av Libanon 1982 Första och andra intifadan 1987-1993 Israel-Libanon-konflikten 2006 Konflikten på Gazaremsan 2008-2009 |
IDF (Israeli Defense Force) är Israels försvarsmakt. IAF är förkortningen för Israels flygvapen. Den israeliska förkortningen kan vara TZAHAL, Zahal eller Tsahal. Innan IDF bildades fanns en organisation som kallades Haganah, mer specifikt Palmach och den judiska brigaden i den brittiska armén. När IDF bildades anslöt sig också två andra organisationer: Etzel och Lehi.
Den israeliska försvarsmaktens uppgift är att försvara staten Israels existens, suveränitet och territoriella integritet, samt att skydda Israels invånare och bekämpa alla former av terrorism som hotar det dagliga livet. IDF leds av Ramatkal, Israels försvarschef.
Israel har värnplikt för både män och kvinnor. Kvinnor har 22 månaders grundutbildning, men genomför ingen repetitionsutbildning; dessutom är de uteslutna från vissa förband. Män har 36 månaders grundtjänst och är skyldiga att genomföra repetitionsutbildning till 55 års ålder, så länge de bor i landet. Värnplikten gäller judar och druser, dock med undantag för ortodoxa judar, men inte kristna och muslimer. Dessa kan dock genomföra militärtjänst på frivillig basis.
Innehåll |
Den etiska koden inom IDF[redigera]
- Militär styrka kan endast användas mot militära mål.
- Styrkan måste vara proportionell.
- Soldater får endast använda vapen som de fått av IDF.
- Den som överlämnar sig får inte skjutas.
- Endast de som har specialträning får förhöra fångar.
- Soldater måste visa värdighet och respekt mot palestinier och de gripna.
- Soldater måste ge rätt medicin och vård till sina egna soldater och till tillfångatagna fiender.
- Plundring är totalförbjudet.
- Soldater måste skydda internationella biståndsarbetare och deras egendom.
- Soldater måste visa respekt för alla religiösa byggnader.
- Alla soldater måste rapportera alla överträdelser av denna etiska kod.
IDF har ofta anklagats för att inte följa dessa etiska regler, bland annat under Operation Gjutet bly 2008-2009.[2]
Försvarsdoktrin[redigera]
Den israeliska försvarsdoktrinen är uppbyggd av följande grundläggande punkter:
- Israel har inte råd att förlora ett krig.
- Strategisk defensiv, inga territoriella ambitioner.
- Undvik krig genom politiska medel och militär avskräckning.
- Förhindra upptrappning.
- Snabba krigsavgöranden.
- Mycket låga förlustsiffror.
- Bekämpa terrorism.
Denna doktrin skall genomföras genom en defensiv strategi och en offensiv taktik. En liten yrkesarmé med god beredskap och möjligheten till att kalla in värnpliktiga, ett flygvapen och en flotta i ständig beredskap. Ett effektivt mobiliseringssystem och transportsystem, vid större konflikter.
Organisation[redigera]
Chefen för generalstaben är försvarschef och utnämns av den israeliska regeringen. Vederbörande lyder direkt under försvarsministern. Nuvarande generalstabschef är generallöjtnant Gabi Ashkenazi, som efterträtt Dan Halutz. Innan Halutz var generallöjtnant Mosche Ja'alon chef. Ställföreträdande generalstabschef är generalmajor Moshe Kaplinsky. Chef för arméstaben är generalmajor Benjamin Gantz.
Under chefen för arméstaben lyder:
- Norra militärkommandot (פיקוד הצפון)
- Mellersta militärkommandot (פיקוד המרכז)
- Södra militärkommandot (פיקוד הדרום)
- Befolkningsskyddskommandot (פיקוד העורף)
Till armén hör:
- Infanteriet
- Givatibrigaden
- Nahalbrigaden
- Golanibrigaden
- Fallskärsmjägarbrigaden
- Kfirbrigaden
- Pansartrupperna
- Barakbrigaden
- 7:e Pansarbrigaden
- 401:a Pansarbrigaden
- Ingenjörstrupperna
- Tygkåren
- Ungdoms- och undervisningskåren
- Medicinska kåren
- Intendenturkåren
- Fältunderrättelseskåren
- Adjutantkåren
- Logistikkåren
- Signalkåren
Israeliska säkerhetsstyrkor[redigera]
- Underrättelser
- Shabak
- Mossad
- Nationella säkerhetsrådet
- Israels polis
- Gränspolisen
- Fångvården
- Knessets vaktstyrka
Materiel[redigera]
Handeldvapen[redigera]
Pistol[redigera]
Hagelgevär[redigera]
Automatkarbiner[redigera]
- M16 (A1/A2-Serien)
- M4
- Galil
- IMI Tavor TAR-21
Prickskyttegevär[redigera]
- modifierade Galil
- TCI M89
- IMI 99SR
- M24
- M82
- Ruger 10/22
- Mauser 66
- Mauser 86
- Modifierade Remington 700
- STAR-21
Kulsprutor[redigera]
Robotvapen[redigera]
- M72 (Panzerabwehr)
- B-300
- Shipon
- FIM-92 Stinger
- Arrowmissil
Kärnvapen[redigera]
Israel har aldrig officiellt deklarerat att landet har kärnvapen. Enligt tidningsuppgifter har Israel byggt mellan 80 och 200 kärnvapen sedan 1960-talet. Enligt SIPRI:s årsbok 2009 beräknas Israel ha omkring 80 kärnvapen. [3] År 1986 offentliggjorde kärnfysikern Mordechai Vanunu, som då arbetade vid en av de israeliska kärnanläggningarna, att Israel hade kärnvapen. I en tysk TV-intervju försvarade Israels premiärminister Ehud Olmert i december 2006 att landet illegalt innehar kärnvapen: "Iran, openly, explicitly and publicly threatens to wipe Israel off the map. Can you say that this is the same level, when they are aspiring to have nuclear weapons, as America, France, Israel, Russia?". [4]
I september 2009 röstade FN:s kärnkraftsförsamling igenom en resolution som kräver att Israel låter IAEA inspektera dess innehav av kärnvapen. Israel förklarade att man inte ämnar samarbeta med IAEA. [5]
Frivilligverksamhet inom Tzahal[redigera]
Militära grader[redigera]
| Personalkategori | Grad (typbefattningar) svensk motsvarighet |
Gradbeteckning |
|---|---|---|
|
Generalspersoner |
(רב-אלוף (רא"ל Rav aluf (Ra'al) (Överbefälhavaren) |
|
| אלוף Aluf (Regional militärbefälhavare, truppslagsinspektör) |
||
| (תת-אלוף (תא"ל Tat aluf (Ta'al) (Regional militärbefälhavare, truppslagsinspektör, divisionschef, brigadchef) |
||
|
Regementsofficerare |
(אלוף משנה (אל"מ Aluf mishne (Alam) (Brigadchef, regementschef) |
|
| (סגן-אלוף (סא"ל Sgan aluf (Sa'al) (Bataljonschef) |
||
| (רב סרן (רס"ן Rav seren (Rasan) (Ställföreträdande bataljonschef, kompanichef) |
||
|
Kompaniofficerare |
סרן Seren (Kompanichef) |
|
| סגן Segen (Ställföreträdande kompanichef, plutonchef) |
||
| (סגן-משנה (סג"מ Segen mishne (Sagam) (Plutonchef) |
||
| קצינים אקדמאים Akademiska officerare |
(קצין אקדמאי בכיר (קא"ב Katsín akademai bakhír (Ka'ab) (Läkare, tandläkare, veterinär, auditör, själavårdspersonal i reserven med kaptens tjänsteställning.) |
|
| (קצין מקצועי אקדמאי (קמ"א Katsín miktsoí akademai (Kama) (Läkare, tandläkare, veterinär, auditör, själavårdspersonal i reserven med löjtnants tjänsteställning.) |
||
|
Specialistofficerare |
(רב-נגד (רנ"ג Rav nagad (Ranag) |
|
| (רב-סמל בכיר (רס"ב Rav samal bakhír (Rasab) |
||
| (רב-סמל מתקדם (רס"מ Rav samal mitkadem (Rasam) |
||
| (רב-סמל ראשון (רס"ר Rav samal rishon (Rasar) |
||
| (רב-סמל (רס"ל Rav samal (Rasal) |
||
|
Gruppbefäl och soldater |
( סמל ראשון (סמ"ר Samal rishon (Samar) |
|
| סמל Samal (Gruppchef) |
||
| (רב טוראי (רב"ט Rav turai (Rabat) |
||
| טוראי Turai |
|
|
| טירון Tirón (Menig) |
|
Baskerfärger[redigera]
| Truppslag | Färg |
|---|---|
| Flygvapnet | |
| Flygstridskrafterna och luftvärnet | |
| Infanteriet | |
| Golanibrigaden | |
| Fallskärmsjägarbrigaden och specialförband | |
| Nahalbrigaden | |
| Givatibrigaden | |
| Kfirbrigaden | Kamoflagefärg |
| Pansartrupperna | |
| Pansarförband | |
| Artilleriet | |
| Artilleriförband | |
| Ingenjörstrupperna | |
| Ingenjörsförband | |
| Underrättelsetrupperna | |
| Underrättelseförband | |
| Militärpolisen | |
| Militärpolisförband | |
| Gränspolisen | |
| Gränspolisförband | |
| Befolkningsskyddet | |
| Räddnings- och skyddsförband | |
| Försvarsmaktsövergripande | |
| Försvarsmakten i allmänhet | |
| Marinen | |
| Sjöstridskrafterna | |
Externa länkar[redigera]
Källor[redigera]
- ^ The Institute for National Security Studies", chapter Israel, March 23, 2008.
- ^ http://www.haaretz.com/hasen/spages/1123814.html
- ^ http://www.sipri.org/yearbook/2009/08
- ^ ”Iran: 'Shameful' that world is ignoring PM's comment on Israeli nukes”. Haaretz. 15 december 2006. http://www.haaretz.com/hasen/spages/801648.html. (engelska)
- ^ http://www.reuters.com/article/gc08/idUSTRE58H3QW20090918
- ^ http://www.sandmonkey.org/2006/12/22/top-british-crpl-iranian-spy/ 2009-11-27