Israels president

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Staten Israels president
Flag of Israel President.svg
Presidentens standar
Reuven Rivlin.jpg
Nuvarande
Reuven Rivlin

sedan 24 juli 2014
Residens Beit HaNassi
Säte Jerusalem
Utses av Knesset
Mandatperiod 7 år
Inget omval
Förste innehavare Chaim Weizmann
Inrättat 1949
Webbplats yashan.president.gov.il

Staten Israels president (hebreiska: נשיא המדינה; arabiska: رئيس الدولة) är Israels statschef. Ämbetet fyller en huvudsakligen ceremoniell och representativ roll, liknande Tysklands förbundspresident och monarker i Europas konstitutionella monarkier.

Reuven Rivlin, tidigare talman i Knesset från 2003 till 2006 och från 2009 till 2013, är Israels president sedan den 24 juli 2014.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Alla Israels presidenter från Yitzhak Ben-Zvi till Ezer Weizman var medlemmar i, eller associerade med, Arbetarpartiet och dess föregångare, och alla har ansetts vara politiskt moderata. Moshe Katsav är den förste Likud-presidenten. Dessa tendenser var särskilt betydande i presidentvalet 1978 då Arbetarpartiets Yitzhak Navon valdes till president efter Likud-koalitionens misslyckande att välja sin kandidat till presidentskapet. Israeliska observatörer trodde att i motbalans till premiärminister Menachem Begins polariserande ledarskap kunde Navon, landets förste president av sefardiskt ursprung, förse Israel med förenande symboliskt ledarskap vid en tid med stor politisk kontrovers och uppror. I valet 1983 bestämde sig Navon för att återgå till Arbetarpartiets politik efter fem års opolitisk jobb som president. Chaim Herzog (tidigare chef för militära underrättelsetjänsten och ambassadör i FN) efterträdde honom som Israels sjätte president. Likud-medlemmen Moshe Katsavs seger över Arbeterpartiets Shimon Peres 2000 var oväntad. Kadimas Shimon Peres blev vald till president 2007 efter att Katsav tvingats avgå i förtid på grund av anklagelser om sexuella trakasserier.

Val[redigera | redigera wikitext]

Presidenten måste vara israelisk medborgare och väljs av Knesset för en mandatperiod på sju år utan möjlighet till omval. Det är Israels premiärminister, vilken formellt tillsätts av presidenten, som är den verklige makthavaren i den israeliska staten. Det finns inget vicepresidentämbete, så ifall att presidenten antingen avlider, avgår i förtid eller avsätts blir Knessets ordförande (talman) tillförordnad president.

Ämbetsuppgifter[redigera | redigera wikitext]

Presidenten har följande ämbetsuppgifter:

  • Promulgation av lagar antagna av Knesset, förutom lagstiftning som berör presidentens maktbefogenheter.
  • Att välja en ledamot av Knesset som förordnas som Israels premiärminister och som bildar regering.
  • Att utfärda Israels ambassadörers ackreditivbrev samt att motta motsvarande från främmande staters ambassadörer.
  • Att ingå fördrag och traktat med andra suveräna stater, som senare blir föremål för ratifikation av Knesset.
  • Att utse domare till högsta domstolen, efter justitieutskottets förslag.
  • Att utse chefen för Bank of Israel (Israels centralbank), efter premiärministerns förslag.
  • Rätten att benåda dömda fångar.

Lista över Israels presidenter[redigera | redigera wikitext]

Presidentens arbetsrum (2007).
  1. Chaim Weizmann (1949 - 1952)
  2. Yitzhak Ben-Zvi (1952 - 1963)
  3. Zalman Shazar (1963 - 1973)
  4. Ephraim Katzir (1973 - 1978)
  5. Yitzhak Navon (1978 - 1983)
  6. Chaim Herzog (1983 - 1993)
  7. Ezer Weizman (1993 - 2000)
  8. Moshe Katsav (2000 - 2007)
  9. Shimon Peres (2007- 2014)
  10. Reuven Rivlin (2014- )

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

1952 blev presidentskapet erbjudet till Albert Einstein som dock valde att tacka nej.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, President of Israel

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]