Istarski gonic

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Istarski gonic
Istrische Bracke.jpg
Korthårig istarski gonic
Rasgrupp (FCI) Grupp 6, sektion 1
Drivande hundar (mellanstora raser)
Rasgrupp (SKK) Grupp 6 Drivande hundar, samt sök- och spårhundar
Ursprungsland  Kroatien
Specialklubb Svenska Stövarklubben
Varianter kratkodlaki (korthårig)
ostrodlaki (strävhårig)
Rasstandard FCI 151 Noia 64 mimetypes pdf.png PDF
FCI 152 (doc) (engelska)
Vikt ca 18 kg
Mankhöjd 44 - 56 cm

Istarski gonic, även istrisk stövare är en hundras från halvön Istrien i Kroatien vilken används som jakthund, och den räknas som en stövare i Sverige.

Den kan vara korthårig eller strävhårig, vilka räknas som separata raser, med var sin rasstandard.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Drivande hundar från Istrien med samma karakteristiska färgteckning finns avbildade i regionen sedan renässansen; i Mariakapellet i Berem nära Pazin finns en freskomålning från 1474. Den strävhåriga varianten är av senare datum; den tillkom genom inkorsning av österrikiska och franska stövare under 1800-talet. Denna variant som är något högre och tyngre deltog första gången på hundutställning i Wien 1866. 1924 startades stamboken för de korthåriga som erkändes av den internationella hundorganisationen FCI 1949. Rasstandard skrevs dock inte förrän 1969.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Från början användes hundarna som viltspårhundar för jakthögvilt. Med tiden har de framförallt använts för jakt på hare och räv samt vildsvin. Traditionellt använder kroatiska jägare två hundar: en äldre väl injagad hund och en unghund som får följa med för att lära sig. Rasen har ett klart klingande drevskall.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Färgen beskrivs i standarden som snövit med enstaka orangea tecken, främst på öronen, men de kan även förekomma på huvudet, vid svansroten eller på kroppen.

Källor[redigera | redigera wikitext]