Italiensk lira
| Italiensk lira (italienska lire) Lira italiana ersatt av euro |
|
1 ITL
|
|
| Land | Italien |
|---|---|
| Införd | 1860 |
| Avskaffad | 1 januari 2002 |
| Ersatt av | euro |
| Delas i | 100 centesimo |
| ISO 4217-kod | ITL |
| Förkortning | ₤it |
Italiensk lira (₤it – Lira italiana; lire i plural) var den valuta som användes i Italien fram till införandet av euro 2002. Valutakoden var ITL. 1 lira var lika med 100 centesimo.
Senare blev liran ett räknemynt, som efterhand allmer försämrade i vikt i förhållande till den fina silverliran, som slogs som mynt första gången i Venedig 1472 med en finvikt på 6,18 gram. Liran blev efterhand alltmer framträdande som myntenhet i Italien, till det att den av Napoleon under ockupationen ersattes av 1 franc (4,5 gram silvers finvikt) = 100 centesimi. Efter Napoleons fall bibehölls detta systemet bland annat i Sardinen och andra stater. 1862 blev liran mynthenhet i det förenade Italien och då Italien blev medlem i den Latinska myntunionen 1865 sattes dess finvikt till 4,175 gram silver.[1]
Efter första världskriget drabbades liran av hög inflation, så till den grad att man sällan kom att tala om den annat än i plural (lire). Förutom i Italien användes liran även i San Marino och Vatikanstaten (som dock hade egna mynt).
Vid övergången till euro fastställdes slutkursen 1999 till 1 EUR = 1 936,27 ITL.
Valutan gavs ut av Banca d’Italia (Bd’I) som grundades 1893. Bd’I har huvudkontoret i Rom och är medlem i Europeiska centralbankssystemet.
Valörer[redigera]
- mynt: fanns 1/2, 1, 2, 5, 10, 20, 50, 100, 200, 500 och 1 000 lire
- underenhet: fanns ej, tidigare centesimo
- sedlar: fanns i 1 000, 2 000, 5 000, 10 000, 50 000, 100 000 och 500 000 ITL
Källor[redigera]
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 363