Ivan Mitjurin

Från Wikipedia
Ivan Mitjurin
Född15 oktober 1855 (g.s.)[1]
Mitjurovka, Ryssland
Död7 juni 1935[2][3][4] (79 år)
Mitjurinsk
BegravdMitjurinsk
Medborgare iKejsardömet Ryssland, Sovjetryssland och Sovjetunionen
SysselsättningBotaniker, genetiker, pomolog
Utmärkelser
Leninorden
Sankt Annas orden, tredje klass
Arbetets Röda Fanas orden
Förtjänstfull vetenskaplig och teknisk arbetare i Ryska SFSR
Webbplatsimichurin.narod.ru/Index.html
Redigera Wikidata
Ivan Mitjurin

Ivan Vladimirovitj Mitjurin (Иван Владимирович Мичурин), född 27 oktober 1855 i guvernementet Rjazan, död 7 juni 1935 i Mitjurinsk, var en rysk (sovjetisk) hortonom, mottagare av Leninorden.[5] Mitjurin är mest känd som Trofim Lysenkos förebild, och Lysenkos lära kallades följdriktigt mitjurinism av bolsjevikerna, även om den huvudsakligen utarbetades av Lysenko själv.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Mitjurins teori om ärftlighet utgjorde i grunden en variant av lamarckism. Han hävdade att odlarens eller uppfödarens uppgift var att förbättra det naturliga urvalet. Följande citat av Mitjurin blev vida spritt i Sovjetunionen: "Мы не можем ждать милостей от природы. Взять их у нее - наша задача" ("Vi kan inte vänta på att naturen spontant ska göra oss tjänster. Att istället ta för oss vad vi vill ha -- det är vår uppgift.").

Vetenskaplig gärning[redigera | redigera wikitext]

Mitjurins inställning till genetiken avviker från vad som kan anses vetenskapligt godtagbart. Inom pomologin, fruktforskningen, utförde Mitjurin dock mycket värdefullt arbete. Han forskade där framförallt kring hybrider.

Under Mitjurins tid började man i Sovjetunionen odla hans hybrider på äpple, päron, körsbär med mera, och Mitjurin var en pionjär ifråga om att odla hybrider av druva, aprikos och andra sydfrukter i ett kallt klimat. Sammanlagt anses Mitjurin ha tagit fram 300 nya växtarter.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Мичурин Иван Владимирович (på ryska), Stora ryska encyklopedin, läs online, läst: 5 oktober 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Мичурин Иван Владимирович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, Ivan Vladimirovich Michurin, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Iwan Wladimirowitsch Mitschurin.[källa från Wikidata]
  5. ^ Ivan Vladimirovich Michurin, Encyclopædia Britannica, läst 2020-07-06

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]