Järna, Södertälje kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Järna (olika betydelser).
Koordinater: 59°05′24″N 17°33′57″O / 59.09, 17.56583
Järna
Tätort
Flygfoto över Järna i februari 2007.
Flygfoto över Järna i februari 2007.
Land  Sverige
Landskap Södermanland
Län Stockholms län
Kommun Södertälje kommun
Församling Överjärna församling
Koordinater 59°05′24″N 17°33′57″O / 59.09, 17.56583
Area 393,19 hektar
Folkmängd 6 377 (2010-12-31)[1]
Befolkningstäthet 16,22 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Postort JÄRNA
Postnummer 153 XX
Riktnummer 08
Tätortskod 0204
Järnas läge i Stockholms län.
Red pog.svg
Järnas läge i Stockholms län.
Storgatan i Järna.
Vy över Järna.

Järna är den näst största tätorten i Södertälje kommun, Stockholms län. Den fungerar numera i hög grad som en förort till i första hand Södertälje och i andra hand Stockholm, men har också ett eget levande näringsliv.

Innehåll

[redigera] Historia

Samhället växte upp vid Järna station på Västra stambanan, som öppnade 1861. 1913 öppnades Nyköpingsbanan.

Järna hade status som municipalsamhälle åren 1911-56, och var centralort i Järna kommun som fanns 1952-70.

[redigera] Näringsliv

Järna domineras starkt av olika antroposofiskt inspirerade verksamheter. Den första var Mikaelsgårdens Läkepedagogiska Institut som startade år 1935. Idag sysselsätter dessa verksamheter nära 2 000 personer, vilket är fler än både kommunen och Lantmännen AXA. Antroposofiskt inspirerade verksamheter bedrivs inom huvudsakligen vård, skola och omsorg samt handel, tillverkning och jordbruk.

De mest kända verksamheterna är Vidarkliniken, Nordens enda antroposofiska sjukhus och Kulturhuset i Ytterjärna. Båda byggnaderna är ritade av Erik Asmussen. Andra kända verksamheter är den biodynamiska kvarnen och bageriet vid Saltå. En uppseendeväckande byggnad är den nya kyrkan för det antroposofiska Kristensamfundet belägen vid Saltå och helt byggd för hand i lera. Den är sammanbyggd med den äldre kyrkolokalen.

Järnas industri utgörs av Lantmännen AXA (och dess dotterbolag Kungsörnen vars huvudkontor finns på orten), Fläktwoods (en del av före detta Svenska Fläktfabriken), Smedjan i Järna och Telleby Verkstäder. De mest kända exportprodukterna från Järna är Auris Musikinstrument, minitrumsetet GigPig och Debresk träleksaker. Inom Sverige är produkterna från Saltå kvarn, främst bröd och biodynamiskt odlade produkter, de mest kända.

[redigera] Kommunikationer

Järna är en järnvägsknut mellan Västra stambanan och Nyköpingsbanan. Vid stationen stannar pendeltågen mellan Södertälje centrum och Gnesta. Den närmaste stationen österut är Södertälje syd, där även fjärrtåg stannar och den närmaste stationen västerut är Mölnbo. Bussförbindelse finns med Södertälje centrum, Hölö, Norrvrå, Mörkö och Gnesta. I framtiden kommer Ostlänken troligen att byggas, vilket är en planerad bana mellan Järna och Linköping. Den kommer troligen att dras utanför Järna.

Järna är också mötesplats för två större landsvägar. Motorvägen E4 passerar invid Järna och riksväg 57 har sin östra slutpunkt här.


[redigera] Samhälle och service

I Järna finns det en kommunal grundskola vilken är indelad i tre fysiska enheter. Det finns även ett flertal friskolor. De flesta av dessa tillhör den antroposofiska verksamheten och är av typen Montessoriskola eller Waldorfskola. Waldorfskolorna är Örjanskolan (gymnasium och grundskola 1-9), Solvikskolan (gymnasium och grundskola 1-9) och Mariaskolan (grundskola 1-9).

Serviceutbudet är i övrigt begränsat i Järna, dock har man ett centrum med flera butiker och restauranger.

I Järna finns det två golfbanor, Kallfors GK och Järna GK, varav den mest kända Kallfors GK som är rankad som nr 19 bland Sveriges golfbanor.

I övrigt finns motionsspår, vissa slingor belysta, samt en idrottsplats med två fotbollsplaner och en hockeyrink. Idrottsplatsen är hemmaplan för sportklubben Järna SK.


[redigera] Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Järna 1960–2010[2]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
2 427
1965
  
3 557
1970
  
5 715
1975
  
6 237
1980
  
6 198
1990
  
5 849 337
1995
  
5 669 366
2000
  
5 796 368
2005
  
6 284 390
2010
  
6 377 393

[redigera] Se även

[redigera] Referenser

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx. Läst 16 juni 2011. 
  2. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

[redigera] Externa länkar


Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk