Järnkorset

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En stiliserad version av järnkorset används som Bundeswehrs nuvarande emblem.

Järnkorset (tyska: das Eiserne Kreuz), utmärkelsetecken för tapperhet ursprungligen instiftad i Preussen den 10 mars 1813 av Friedrich Wilhelm III som utdelats under Napoleonkrigen 1813–15, fransk-tyska kriget 1870–71, första världskriget 1914–18 och andra världskriget 1939–45. Det kunde även utdelas för särskilt förtjänstfulla insatser under krigstid utanför slagfält, men 1939 ersattes motsvarande utmärkelse för ickestridande med Krigsförtjänstkorset.

Historisk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

1870 års järnkors.
Järnkorsets 2:a klass 1914.

Järnkorset av 1813 års modell var ett slätt svart kors utan dekorationer på framsidan, med form likt ett mantuanskt kors som Tyska orden har använt sedan 1300-talet. Andra klassen av järnkorset visade dock en dekorerad baksida. Där fanns en kungakrona, representerade kungen av Preussen, Friedrich Wilhelm, vars initialer återfanns direkt under kronan. Vidare fanns där tre eklöv som representerade kungafamiljens tre barn, samt årtalet 1813, det årtal utmärkelsen skapades. Slutversionen skapades av Karl Friedrich Schinkel.

Vid instiftandet av 1870 års järnkors ändrades korsets framsida till att bli dekorerad enligt följande, baksidan förblev oförändrad. Kungakronan representerade kungen av Preussen, Tyska rikets kejsare. I mitten sattes kejsar Wilhelm I:s initial, samt längst ned årtalet 1870, årtalet för fransk-tyska krigets utbrott, som 1871 ledde till Tysklands enande. Korset behöll sitt utseende även vid 1914 års instiftan, frånsett årtalet på framsidan ändrades. Samtliga järnkors bars med Preussens svart-vita band.

1813-1918[redigera | redigera wikitext]

Järnkorset delades ut som högsta utmärklsen i kriget mot Frankrike under Napoleon I. I samband med det fransk-tyska kriget 1870-1871 delades det ut på nytt genom att nyinstiftning av kejsar Vilhelm I av Tyskland. Det delades inte ut i det föregående Tyska enhetskriget 1866, då detta sågs som ett broderkrig mellan Preussen och Österrike.

De preussiska generalfältmarskalkarna Blücher respektive Hindenburg tilldelades, för sina s.k. extraordinära insatser, en specialkomponerad version av järnkorset, "Stjärnan till storkorset", även känd som Blücherstern (mer sällan Hindenburgstern). Blücher hade den 26 juni 1815, efter slaget vid Waterloo tilldelats denna. Han fick också rätten att infoga järnkorset som ett element i sitt familjevapen.

I samband med utbrottet av första världskriget började järnkorset åter att delas ut från och med den 5 augusti 1914 av Vilhelm II av Tyskland. Den kom nu att delas upp i betydligt större omfattning än tidigare: 5 miljoner järnkors av andra klassen, och 218 000 järnkors av första klassen delades ut.

Andra världskriget 1939-1945[redigera | redigera wikitext]

Järnkorset, 1:a klassen 1914 med spänne 1939. Även järnkorset m/14 är tillverkat under WW2. Båda utmärkelserna är original.
En sergeant som förlänats Järnkorsets riddarkors.
Röda kors-sjuksköterska med band från järnkorset 2 kl. över band från Östfrontsmedaljen.

I samband med 1939 års nazityska instiftan av järnkorset ändrades utseendet avsevärt. På framsidan infogades en svastika (hakkors), centralt placerat på korset, samt årtalet 1939. Baksidan lämnades helt slät så när som på årtalet för dess ursprungliga instiftan, 1813. Under andra världskriget utbyttes dessutom färgerna på bandet till svart/vitt/rött, färgerna för NSDAP och sedan 1935 även Tyska riket. Medaljen fanns i både 1:a och 2:a klassen, och i högre klasser som innehöll ett järnkors. För personer som förtjänat Järnkorset både under första och andra världskriget fanns en specialutmärkelse.

Järnkorset kunde delas ut till stridande som visat tapperhet eller andra krigsförtjänster, men även i vissa fall icke stridande, exempelvis sjukvårdare som verkade vid fronten, och kunde därmed även förlänas kvinnor, såväl som utlänningar. Annars var det normalt Krigsförtjänstkorset som ersatte järnkorset för ickekombattanter från 1939, vid sidan av otaliga andra utmärkelser som infördes från 1938 till krigets slut. Sovjetiska frivillig i Wehrmacht fick inte Järnkorset som andra utlänningar utan "Östfolksmedaljen" istället.

En utmärkelse kunde återkallas, vilket skedde för dem som dömdes i samband med 20 juli-attentatet mot Hitler.

Järnkorset utdelades endast under kriget, fram till kapitulationen 1945, då Wehrmacht ställdes under de allierades kontroll. 1957 reviderades korsets utseende då hakkorset avlägsnades. Detta är inte att se som en återinstiftan och delas heller inte ut.

Under andra världskriget fanns följande klasser av Järnkorset:

Namn Antal utdelade Anmärkningar
Storkorset av järnkorset med kraschan 0 Var förmodligen tänkt att tilldelas den mest framgångsrike tyske generalen efter en tysk seger i kriget
Storkorset av järnkorset 1 Hermann Göring emottog det enda storkorset 1940
Riddarkorset av Järnkorset
med gyllene eklöv och svärd och diamanter
1 Instiftat 29 december 1944, Hans-Ulrich Rudel var den enda mottagaren 1944
Riddarkorset av järnkorset
med eklöv och svärd och diamanter
27 Instiftat 28 september 1942
Riddarkorset av järnkorset
med eklöv och svärd
160 Instiftat 28 september 1942
Riddarkorset av järnkorset
med eklöv
890 Instiftat 3 juni 1940
Riddarkorset av järnkorset 7 318 Instiftat 1 september 1939
Järnkorset av 1:a klassen cirka 300 000
Tilläggsspänne 1939 till EK 1 1914 cirka 150 000 Till dem som fått EK 1 både i första och andra världskriget
Järnkorset av 2:a klassen cirka 3 000 000
Tilläggsspänne 1939 till EK 2 1914 cirka 450 000 Till dem som fått EK 2 både i första och andra världskriget

Andra utmärkelser i Nazityskland[redigera | redigera wikitext]

Förutom järnkorsets olika grader fanns i Nazityskland ett flertal andra utmärkelser, dock ingen i nivå med järnkorsets högsta grader, för tyska och utländska militärer som kämpat för Wehrmacht eller Waffen-SS och, i vissa fall icke stridande eller civila, utöver de talrika civila och politiska utmärkelserna, bland andra:

Vissa utmärkelser förutsatte att man tidigare hade fötjänat järnkorset.

Järnkorset som symbol efter andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

Från 1955 används järnkorset som symbol för Tysklands (tidigare Västtysklands) försvarsmakt, Bundeswehr, med dess delar. I samband med nyordningen infördes en lag som fastställde att ingen får använda järnkorset med hakkorset. Veteraner från andra världskriget gavs samtidigt möjlighet att byta ut sina järnkors. Dock var svastikan ersatt med ett eklöv (identiskt med det som återfanns på baksidan av 1870 och 1914 andra klass).[1] Man måste samtidigt kunna påvisa hur man fått utmärkelsen. Ett flertal av de nazistiska utmärkelserna är däremot helt förbjudna att bära offentligt i Tyskland sedan 1957.

Järnkorset i Förbundsrepubliken Tyskland idag[redigera | redigera wikitext]

Ett återinförande av järnkorset som utmärkelse för tyska soldater som utmärkt sig i tjänst har diskuterats på senare år och namninsamling för saken har gjort, och förbundsregeringen för Tyskland med fösvarsminister Franz Josef Jung har 2008 infört en medalj med järnkorsets utseende, fast i silver eller guld, Ehrenkreuz der Bundeswehr für Tapferkeit ("Förbundsförsvarets hederskors för tapperhet"), och kan till skillnad från Järnkorset utdelas under fredstid. Den utdelades för första gången 6 juni 2009 av förbundskansler Angela Merkel till fyra tyska soldater som tjänat i Afghanistan. Sedan 1980 har en liknande medalj funnits för utmärkelser för en viss tjänstetid i försvaret, Ehrenkreuz der Bundeswehr, i guld, silver eller brons. Svarta Järnkors finns emellertid inte idag. Av alla utmärkelser och ordnar har Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden dock en form lik Järnkorset.

Icke-tysk användning av Järnkorset[redigera | redigera wikitext]

Järnkorset har under senare tid kommit att användas också inom populärkulturen. Den började användas inom amerikanska subkulturer (bikers, surfare, skateboardåkare och inom rockmusiken) och har sedan spritt sig vidare.

Personer som tilldelats Järnkorset[redigera | redigera wikitext]


Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Eisernes_Kreuz&oldid=28807849

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]