Järnsulfid

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om Järnsulfid (FeS). För Järndisulfid (FeS2), se Pyrit.

Järnsulfid
Järnsulfid
Systematiskt namn Järn(II)sulfid
Kemisk formel FeS
Molmassa 87,910 g/mol
Utseende Mörkt brungrå kristaller
CAS-nummer 1317-37-9
SMILES [Fe+2].[S-2]
Egenskaper
Densitet 4,84 g/cm³
Löslighet (vatten) Olöslig
Smältpunkt 1195 °C
SI-enheter & STP används om ej annat angivits
Järnsulfid kan bildas av anaeroba bakterier.

Järnsulfid är en kemisk förening av järn och svavel. Det förekommer naturligt i mineralerna troilit och magnetkis, dock inte i pyrit. Ämnet uppträder ofta i icke-stökiometrisk form med verierande halter av järn och svavel.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Finkornig järnsulfid kan vara pyrofor i kontakt med luft. Ämnet är ferrimagnetiskt om det innehåller en övervikt av järn, men närmar sig antiferromagnetisk ju mer jämvikt det är mellan järn och svavel.

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Järnsulfid kan framställas direkt från grundämnena järn och svavel.

\rm Fe + S3 \rightarrow FeS

Det kan också produceras av anaeroba bakterier. Det sker främst i syrefattiga miljöer med lågt pH-värde.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Järnsulfid innehåller för mycket svavel för att vara intressant för utvinning av stål, men om det kalcineras frigörs svaveldioxid som sedan leds genom vatten för att bilda svavelsyra.

Se även[redigera | redigera wikitext]