Jättebäver

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jättebäver
Status i världen: Förhistorisk
Castoroides ohioensis, Field Museum
Castoroides ohioensis, Field Museum
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Gnagare
Rodentia
Familj Bävrar
Castoridae
Släkte Castoroides
Art Jättebäver
C. ohioensis
Vetenskapligt namn
§ † Castoroides ohioensis
Hitta fler artiklar om djur med

Jättebävern (Castoroides ohioensis) levde i nuvarande Nordamerika under pleistocen tid och dog ut för cirka 10 000 år sedan. Den kunde bli stor som en svartbjörn med en längd upp till 2,5 m och en vikt överstigande 300 kg. 70 000 år gamla fossil har hittats i Toronto, Kanada. De flesta fossil har hittats i mellanvästern i USA, framförallt i Ohio, Minnesota, Indiana, och Wisconsin.

Skillnaden mellan moderna bävrar och jättebävrar är inte bara kroppsstorleken, utan även att moderna bävrar har mejsellika tänder utmärkta för att gnaga på trä, medan jättebäverns tänder var längre, cirka 15 cm långa, och bredare. Dessutom måste jättebäverns svans ha varit smalare och bakbenen kortare.

De första fossilen efter jättebävrar upptäcktes år 1837 i ett kärr i Ohio, varav namnet ohioensis. Ingenting är känt om huruvida de byggde bon liknande de som moderna bävrar bygger. I Ohio har man funnit spår som skulle kunna tolkas som härrörande från ett jättebäverbo som var 1,50 m högt och 2,5 m i diameter och byggt av trädstammar och kvistar.