Jätteekorrar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jätteekorrar
Ratufa indica
Ratufa indica
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Gnagare
Rodentia
Underordning Ekorrartade
Sciuromorpha
Familj Sciuridae
Underfamilj Ratufinae
Moore, 1959
Släkte Jätteekorrar
Ratufa
Vetenskapligt namn
§ Ratufa
Auktor Gray, 1867
Hitta fler artiklar om djur med

Jätteekorrar (Ratufa) är ett släkte i ekorrfamiljen som förekommer i södra Asien. Med en kroppslängd av 25 till 45 centimeter är några individer större än ett mårddjur. Vikten ligger vanligtvis vid 2 kilogram men vissa exemplar blir 3 kilogram tunga. Trots namnet är de inte störst i familjen. I gruppen flygekorrar finns ännu större djur.

Släktet består av fyra arter:

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Arterna har en färgglad mönstring på pälsen. Till exempel har Ratufa bicolor en svart ovansida och en gulaktig undersida. Ratufa indica har en mörkröd grundfärg, svarta fläckar på ryggen, skuldrorna och extremiteterna samt en gulvit undersida. Fötterna är kraftigt utvecklade och försedda med klor.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Jätteekorrar lever i trädkronor i regnskogen. Där hoppar de ibland över 6 meter från gren till gren. De vilar i trädens håligheter och bara för att föda upp sina ungar bygger de ett bo i trädet. Dessa bon är mycket stora med en diameter upp till 2 meter.

Födan utgörs som hos de flesta ekorrar av nötter, frukter och bark samt i mindre skala av fågelägg. I motsats till de flesta andra ekorrar saknar jätteekorrar förmåga att sitta på de bakre extremiteterna och hålla jämvikt.

Varje individ lever ensam utanför parningstiden. Efter dräktigheten som varar i cirka 30 dagar föder honan ett till fem ungdjur. Dessa blir könsmogna först efter två år. Enskilda exemplar i fångenskap blev 20 år gamla – som är påfallande lång tid för gnagare.

Hot[redigera | redigera wikitext]

IUCN listar Ratufa indica och Ratufa macroura som sårbar (vulnerable). Den sistnämnda arten hade en större population i södra Indien men dessa djur är med undantag av några få exemplar utdöda och så finns bara på Sri Lanka ett större bestånd. Av Ratufa indicas fyra beskrivna underarter är Ratufa indica dealbata utdöd. Den levde i delstaten Gujarat men sedan 1940-talet iakttas inga individer.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Traditionell betraktades jätteekorrar som nära släktingar till arter i underfamiljen Callosciurinae. Efter nyare undersökningar fastslogs att de inte har några nära släktingar bland de nu levande ekorrdjuren. De utgör troligtvis systergruppen till alla andra systematiska grupper i ekorrfamiljen och listas därför i en egen underfamilj Ratufinae.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia
  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0801857899
  • Michael D. Carleton, Guy G. Musser: Order Rodentia. In: Don E. Wilson, DeeAnn M. Reeder (utgivare): Mammal Species of the World. 3 upplaga. Johns Hopkins University Press, Baltimore 2005, S. 745–1600, ISBN 0-8018-8221-4.