Jättegryta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kungsgrottan. En jättegryta vid fallfåran i Trollhättan där Sveriges kungar och drottningar sedan 1700-talet har skrivit sina namnteckningar.
Illustration av bildandet av en jättegryta.
Naturminnesmärkta jättegrytor i Tararp, Blekinge, med staket runt så man inte ska ramla ner i grytorna som är upp till 3,5 meter djupa.

Jättegryta är en i berg urholkad fördjupning, som bildats genom att strömmande vatten fått en sten att rotera tillsammans med grus och mindre stenar i en virvel under en längre tid. Många stora jättegrytor skapades under istiderna, genom att lösryckta moränblock i framforsande smältvatten fraktades tillsammans med grus och småsten, för att slutligen hamna på glaciärens botten. Där kilades blocket (stenen) fast i en gropp eller spricka av berggrunden, varmed smältvattnet med all kraft skötte dess rotation och grytan som bildades blev ett faktum. Löpstenen som urholkat en jättegryta ligger oftast kvar som en ovanligt slät, äggformad sten, antingen på dess botten eller i dess närhet. Även om jättegrytor i allmänhet är bildade neråt, finns det exempel där stenar och grus har roterat mot en bergvägg och skapat en horisontell urgröpning. En sådan bildning anses Rösjögrottan utanför Motala vara.

Jättegrytor inom folktron[redigera | redigera wikitext]

Det händer att man kan hitta gamla mynt i jättegrytor, eftersom det ansågs medföra tur om man lämnade en slant i offergåva och i skärgården gav det i regel en god fiskelycka om man skänkte ett mynt.[1]

Platser[redigera | redigera wikitext]

Jättegrytor går att hitta på många ställen i Sverige. De finns i relativt stort antal utmed Bohuskusten liksom i Stockholmstrakten, samt i Blekinge. En jättegryta finns till exempel att beskåda under glas i grunden till Solna gamla tingshus vid Hagas Södra bussterminal. Vidare finns ett antal jättegrytor på Blå Jungfrun, en ö utanför Oskarshamn i norra Kalmarsund.

Brobacka Naturcentrum utanför Alingsås mellan sjöarna Mjörn och Anten innehåller ett av landets mäktigaste områden med jättegrytor, med ett fyrtiotal ursvarvningar, där storgrytan med sina 18 meter i diameter dominerar. Jättegrytorna nås via Brobacka Naturcentrum och platsen har en storslagen utsikt över sjön Mjörn.

"Perkils kättil" i Motala kommun norr om Tjällmo med en diameter på 4 meter och ett djup på 7 meter hör till en av Sveriges djupaste.

I Huskvarnaåns ravin finns ett större antal jättegrytor, som bedöms vara av postglacialt ursprung. Den största har en diameter på 3,4 meter.

I skogarna kring Degerfors finns också ett stort antal jättegrytor i varierade storlekar. Den med störst djup är på cirka 6 meter med en diameter på omkring två meter, medan den grundaste bara har någon centimeters djup. I Sveafallens naturreservat finner man det största antalet jättegrytor som hittills hittats i området.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ulf Sörenson (2006). Vägvisare till Stockholms skärgård. Stockholm: Bokförlaget Prisma. sid. 262. ISBN 91-518-4770-1 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]